Utredningsområde – ett större område mellan två punkter undersöks av ledningshavaren för att kartlägga framkomligheten.
Utredningskorridor – två eller fler alternativ presenteras i ett samrådsunderlag för myndigheter och allmänhet vilka ges möjlighet att inkomma med synpunkter på de olika förslagen
Samrådsredogörelse – synpunkter som inkommit under samrådet sammanställs och hanteras av ledningshavaren. Därefter väljer ledningshavaren sträckning.
Koncession – ledningshavaren ansöker om koncession hos energimarknadsinspektionen. Ansökan skickas ut på remiss till berörda markägare mfl. När ledningshavaren erhållit koncession innebär det att ledningens sträckning och utformning är fastställd. När koncessionsbeslutet vunnit laga kraft kan detta inte ändras.
Markåtkomst – ledningshavaren behöver erhålla markåtkomst för ledningen. Detta kan göras genom markavtal (nyttjanderätt eller servitut) alternativt ledningsrätt.
Ledningsrätt – ledningshavaren kan ansöka om ledningsrätt hos Lantmäteriet. Om det finns koncession för ledningen kan sträckningen inte påverkas i förrättningen. Däremot ska beslut om intrångsersättning tas, om du som markägare inte redan kommit överens med ledningshavaren om ersättningen.
Som markägare har du möjlighet att inkomma med synpunkter under olika delar av processen. Det är viktigt att framföra sina synpunkter tidigt i processen.
LRF regionalt kan guida dig genom processen och tala om när och om det är lämpligt att ta in ett juridiskt ombud. Ibland skriver LRF som organisation ett yttrande till ledningshavaren, oftast är det en kommungrupp som då står som avsändare.
LRF arbetar för högre ersättning och minskat intrång. LRF förespråkar oftast markförlagd kabel före luftledning, då detta ger ett mindre intrång i pågående markanvändning.
