Regionstämma LRF Sydost 2026

Arbetet med klimatmotionen har varit intensivt under hösten. Främst har fokus lags på Yrkandegrupp 4: LRF ska erbjuda utbildning, samt Yrkandegrupp 2: LRF ska synliggöra forskning och kunskap. Detta genom att genomföra klimatutbildningar och att genomgående ha en tät kontakt med forskare. Utöver det har klimatfrågan prioriterats både i form av arbetet med Grön Uppväxling (tydlig hänvisning till Yrkandegrupp 5), uppdatering av Grön Omställningsrapporten samt aktivt deltagande i klimatdebatten både nationellt och i Bryssel. Möten och samordning har också skett med regionpersonal.

Under hösten har 5 regionala klimatutbildningar genomförts, från 1.5-3 timmar långa:
• 30 september i Mitt
• 17 oktober i Öst (digital)
• 28 oktober i Syd
• 3 november i Väst
• 6 november i Nord (digital)

Under utbildningarna/workshoparna har det i de flesta fall även varit deltagare från LRF Ungdomen samt regional personal, förutom regionsstyrelseledamöter. Regionerna uppdaterades om resultaten från utbildningarna på Navet den 17 november.

Nästa steg 

En snabb analys gör gällande att aktivt arbete pågår inom ramen för alla yrkandegrupper, men att det kvarstår arbete framförallt inom Yrkandegrupp 1.

Klimatretorik

Under klimatutbildningarna har det framkommit ett behov av att fortsätta diskussionerna och fördjupa sig i klimatretorik. Styrelserna blev därför erbjudna ett ”retorikpass” under början av 2026. Här ser vi ett behov av att förtroendevalda på nationell nivå är aktiva.

Kommunikationsstrategi

Parallellt med utbildningar och dialog med medlemmar och förtroendevalda finns det ett behov av att tydligare kommunicera i klimatfrågan externt, exempelvis i Social Medier. För detta behövs mer kommunikationsresurser i klimatarbetet.

Fortsatt kontakt med regionerna

I dialog med regionanställda framkommer tydligt att det behövs en fortsatt dialog kring klimatfrågorna. Inom MKE-gruppen planeras för ett fysiskt klimatmöte där regionerna deltar, samt regelbundna (förslagsvis månatliga) digitala klimatavstämningar.

Markus Hoffman
markus.hoffman@lrf.se 

LRF har haft möte med Trafikverket gällande jordbruksnormen. TRV lämnade i mars 2025 in ett förslag om ett internt forskningsprojekt samt äskande av ekonomiska medel för dess genomförande. Målsättning är att projektet drivs som ett samarbete med bland andra Uppsala universitet och Lunds tekniska högskola. Internt beslut om projektet får ok inväntas. Gällande ersättning för intrång av kraftledningar jordbruksmark (åkernormen).

Angelica Billevik
angelica.billevik@lrf.se 

Regeringen vill återta allt eftersatt vägunderhåll under den kommande 12-årsperioden och det har även anslagits pengar för detta. Det har även avsatts ökade anslag till enskilda vägar. Nu gäller det att följa upp och säkerställa att även kommande budgetar avsätter pengar till underhåll, samt att det finmaskiga vägnätet 
prioriteras i upprustningsarbetet.

LRF har drivit ansvarsfrågan hårt i den nu avslutade Jaktlagsutredningen. Tyvärr tillät inte direktivet utredningen att lägga förslag på hur viltskadorna ska minska, men positivt är att fokus tydligt skiftar från att vårda vilt till att förvalta vilt samt att bevarande av arter, hållbart brukande av vilt och begränsning av 
skador och olägenheter nu vara styrande delar i viltförvaltningen.

För LRF är det givet att ett hållbart brukande av vilt innebär att viltskadorna balanseras mot samhällsviktig verksamhet såsom produktion av livsmedel och skogsråvara. Arbetet med att få ner viltstammarna till en tolerabel nivå är fortsatt högprioriterat. Positivt är att Jordbruksverket fått i uppdrag av regeringen att 
utreda viltskadornas påverkan på lantbrukets ekonomi.

Ang Toleransnivån i Jordbruk.

Ett flertal möten har hållits med Jordbruksverket i frågan. Frågan framförd i remissvar skyddsjakt. Positivt är att några Länsstyrelser använt sig av LRFs resonemang i sina planer.

Arbetet med nationell handlingsplan för att minska viltskadorna har inte genomförts av tidsskäl.

Viss kontakt har tagits med Länsstyrelser ang vilthägn. Frågan kompliceras av att medlemmar har olika intressen i frågan.

Frågan om utökad skyddsjakt har lyfts i Jaktlagsutredningen, i olika remissvar samt i arbetsgrupper. Vi väntar på besked från regeringen i frågan. Ang mörkerriktmedel för hjort så har hemställan skickats till regeringen, frågan har framförts till jaktlagsutredningen och skickats som ett förenklingsförslag till förenklingsrådet.

Ang forskning och övervakning. Metod för drönarmätning av viltskador är framtagen av Naturvårdsverket, vilket är mycket positivt. LRF har dock framfört synpunkter för att mätningen ska bli mer heltäckande. Naturvårdsverket presenterade i slutet av 2025 en metod för att uppskatta vildsvinspopulationen. Jordbruksverket har fått regeringens uppdrag att utreda viltskadornas effekter på lantbrukets ekonomi. 

LRF försökte få in hänsynsregler i Jaktlagsutredningen genom vårt arbete i utredningen, i politiska kontakter samt i våra remisvar. Men vi fick inte gehör för det.

Ang arbete med reglerna om utfodring. Samtal har genomförts med Jägareförbundet Riksjägarna och Jordägareförbundet, Ludvig & CO har genomfört juridisk analys samt gett lösningsförslag i frågan.

LRF har spridit och kommer fortsätta att sprida erfarenheterna från ASF-utbrottet i Fagersta.

En utredning har genomförts för att undersöka möjligheten till skottpeng och den kommer remissas till LRFs regioner i februari 2026.

Ang färre vildsvin

LRF har i hemställan, remissvar samt på flertalet möten med politiken och myndigheter lyft frågan om att öka antalet godkända fällor samt att även fångst av vuxna vildsvin ska tillåtas

Björn Galant
Bjorn.galant@lrf.se 

Stämmobeslut och uppföljande arbete med motionerna från LRFs riksförbundsstämma 2025