Klarar vi oss utan import?

Den genomsnittliga inhemska produktionen av livsmedel skulle i teorin sannolikt kunna hålla Sveriges befolkning vid liv i en situation utan import av livsmedel. Kostens sammansättning skulle för de allra flesta skilja sig avsevärt från dagens, men troligtvis skulle den innehålla tillräckligt med näring och energi i form av kolhydrater, protein och fett. Men det finns en avsevärd hake – det är bara i fredstid som en sådan teoretisk förmåga finns.

Till sidomenyn

Förutsättningarna för livsmedelsförsörjningen vid en kris

En central del i uppbyggnaden av totalförsvaret är att skapa förutsättningar, planer och strukturer för att i händelse av kris och krig kunna försörja befolkningen och Försvarsmakten med livsmedel.

För vissa livsmedel kan försörjningstryggheten öka genom  ökad lagring men också genom vidareförädling av produkter som gör dem mer lagringsbara. Detta kommer emellertid inte att räcka hela vägen. Det som kommer att vara av betydelse för Sveriges krishanteringsförmåga är lantbrukets möjligheter att fortsätta primärproduktionen också under besvärliga och utmanande förhållanden.

Till sidomenyn

Lantbrukets utmaningar

Utöver de svårigheter som samhället som helhet ställs inför vid en kris möter lantbruket särskilda utmaningar till följd av verksamhetens särskilda karaktär. Också en mer begränsad kris som slår mot elförsörjning och import riskerar ganska snabbt att lamslå primärproduktionen av livsmedel. Livsmedelsproduktion är också i större utsträckning än annan verksamhet  mer beroende av väder och årstidernas växlingar vilket gör det svårt att planera utifrån generella tidshorisonter.

Till sidomenyn

Ökad produktion minskar sårbarheten

För LRF är det uppenbart att Sverige, givet den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde, behöver vidta åtgärder som skapar en ökad försörjningstrygghet avseende livsmedel. Sverige behöver både skapa förutsättningar för en mer robust livsmedelsproduktion i fredstid och planlägga hur produktionen ska kunna fortgå i kristid. Dessutom kan de gröna näringarna spela en avgörande roll för att öka försörjningstryggheten när det kommer till el och biodrivmedel. 

Utgångspunkten bör vara den svenska livsmedelsstrategins strävan mot en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där bland annat en produktionsökning skulle minska sårbarheterna under eventuella kriser. 

Följande principer menar LRF bör vara vägledande i arbetet för en mer robust livsmedelsförsörjning i kris:

  • Ett livskraftigt lantbruk och ökad svensk produktion av mat minskar sårbarheten
  • Försörjningstryggheten för den enskilda bonden avseende kritiska insatsvaror och logistiklösningar är avgörande
  • Mer förnybar el- och drivmedelsproduktion i Sverige minskar sårbarheten för totalförsvaret inklusive livsmedelsförsörjningen
  • Ökade åtaganden för de gröna näringarna ska regleras i avtal och uppkomna kostnader ska ersättas av staten 
Till sidomenyn

Sju punkter för stärkt försörjningstrygghet

Utan insatsvaror, ingen mat. Vi kan öka produktionen av svensk biogas och biodiesel och därmed minska beroendet av energi från Gulfstaterna och de ryska krigsherrarna. Men då behövs tydliga produktionsmål, stöd och långsiktiga marknadsförutsättningar. I Sverige använder vi mer bioenergi än vindkraft och kärnkraft tillsammans. En ökning av bioenergin skulle sänka elpriserna och öka arbetstillfällena. Dessutom bidrar biogasen till produktion av biogödsel. Vi skulle redan nu kunna vara i stort sett självförsörjande på mineralgödsel. 

Hur Sveriges bönder producerar maten måste avgöras av marknaden. Vi anser att vi ska ha tydliga mål gällande hur mycket mat som produceras i Sverige snarare än hur eller vad som produceras. 

Finansieringen i det kommande jordbruksstödet från EU minskar med 1 miljard per år. Regeringen bör öka den nationella medfinansieringen med ett ”gräspaket” som innehåller ett återinfört vallstöd, höjt kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar för betande djur. 

Navet kring svensk livsmedelsproduktion är de offentliga måltiderna. Vissa kommuner är redan duktiga men här är det viktigt med en tydlig nationell riktlinje. Alla skolbarn och äldre ska serveras hållbar och hälsosam mat från svenska bönder. Det gäller inte minst i tider när kommunernas budgetar stramas åt. 

Den svenska jaktlagstiftningen beslutades 1987, alltså två år innan Berlinmuren föll. Syftet då var att stärka viltet. Det har gått så bra att viltet nu i stället har blivit ett stort problem. Varje år förstörs mat motsvarande 1 miljon matkassar redan på åkern. Det kan inte vara vildsvinen eller klövviltet som avgör svensk matproduktion. Det är dags för en ny jaktlagsutredning. 

Antalet lagkrav som berör lantbruksföretag ökade med 120 procent under perioden 1996 till 2016. Det totala antalet lagkrav för en mjölkproducent med växtodling är cirka 450 stycken. Det är orimligt. Sveriges bönder har effektiviserat sin verksamhet, nu är det dags för Myndighetssverige att effektivisera sin. 

Bara i Sverige blir vi en miljon fler vart 15:e år och därför behövs varenda kvadratmeter åkermark för att odla. Till 2033 beräknas cirka 20 000 hektar mark tas i anspråk för EU-åtgärder och av kommuner för exploateringar. Utöver det föreslår EU nu att livsmedelsproduktionen ska avslutas på stora arealer bördig åkermark. Samtidigt beskriver EU:s expertmyndigheter att odlingsmarken i norra Europa ökar i betydelse när klimatet förändras.

Till sidomenyn Till sidomenyn