Ökat fokus i år på PFAS i mat och vatten

Det händer en hel del kring kemikaliegruppen PFAS under året som påverkar det svenska lantbruket. För första gången har det införts gräns- och riktvärden i ett stort antal livsmedel som exempelvis ägg, kött och mjölk. Samtidigt har den tillåtna gränsen för PFAS i dricksvatten sänkts ordentligt vid årsskiftet. För närvarande pågår ett stort myndighetsarbete under ledning av Naturvårdsverket som utreder förekomsten av PFAS i både marken och genom hela livsmedelskedjan – från gård till butik.

Ett antal lantbrukare i framför allt riskområden kommer att kontaktas med erbjudande om att medverka i studierna. Från LRFs sida ställer vi oss självfallet positiva till arbetet som nu pågår. Kontaminering av PFAS är ett stort globalt problem som riskerar att drabba just livsmedelsproduktionen särskilt hårt. Därför måste staten och kommunerna – som är de främsta utsläppare av PFAS – ta ett större ansvar för att förhindra att PFAS kontaminerar djur, vatten och jordbruksmark, och skyndsamt genomföra reningsåtgärder när det anses nödvändigt.

Bevaka ett sakområde för att få ett notismejl när vi publicerar nytt innehåll om det du är interesserad av.

Logga in för att börja bevaka det här ämnet

Bevaka ett sakområde för att få ett notismejl när vi publicerar nytt innehåll om det du är interesserad av.

Logga in för att börja bevaka det här ämnet

Till sidomenyn

Fakta om PFAS

PFAS är ett samlingsnamn för per- och polyfluorerade alkylsubstanser som finns i tusentals industriellt framställda kemikalier. De används i huvudsak för att stöta bort vatten, fett och smuts i exempelvis brandsläckningsskum, skoimpregnering och möbeltyger. Vissa typer av PFAS-kemikalier är svåra att bli av med när de väl hamnat i naturen. PFAS är även vattenlösliga, vilket innebär att de riskerar att förorena både grund- och ytvatten.

Studier visar att långvarig exponering av PFAS kan påverka immunförsvaret negativt. PFAS-kemikalier kan även överföras till fostret under graviditeten och via bröstmjölken till spädbarnet. Hos djur har PFAS framför allt en inverkan på immunsystemet och hjärnans utveckling. Livsmedelsverket gör dock bedömningen att de mängder PFAS som vi får i oss genom mat och dricksvatten inte orsakar någon akut hälsofara.

Vid sidan av tillverkningsindustrin och avfallshantering har stora utsläppare varit samhällsviktiga verksamheter som haft till syfte att skydda oss människor. Försvarsmaktens, Räddningstjänstens och Swedavias användning av brandsläckningsskum har orsakat PFAS-föroreningar av stora arealer och många vattendrag. Förhöjda nivåer av PFAS har uppmätts i cirka hälften av alla svenska kommuners dricksvatten.

Till sidomenyn

Gränsvärden för PFAS

Den 1 januari 2023 infördes EUs nya gräns- och riktvärden för PFAS i livsmedel som frukt, kött, mjölk, fisk och ägg. Det är livsmedelsföretaget som säljer livsmedlet som är skyldig att följa lagen:

Till sidomenyn

Så arbetar myndigheterna med PFAS just nu

  • Naturvårdsverket har fått ett regeringsuppdrag att i nära samråd med Livsmedelsverket och Jordbruksverket utreda PFAS i både livsmedel och miljö. I uppdraget ingår bland annat att samla in och analysera PFAS i kött, mjölk och ägg från riskområden. Det görs även provtagning på jordbruksmark. Ett antal lantbrukare kommer därför att kontaktas för att medverka i de olika studierna.

  • Livsmedelsverket kartlägger för närvarande befolkningens bakgrundsexponering av PFAS genom en utökning av deras egen ”matkorgsundersökning”. Det görs en bred analys av livsmedelsgrupper som exempelvis mejeri och kött.

  • Kemikalieinspektionen har nyligen lämnat ett omfattande förslag till EU tillsammans med myndigheter i fyra andra länder om att begränsa användningen av drygt 10 000 PFAS-kemikalier.
Till sidomenyn

Vem bär ansvaret för att rena PFAS på gårdsnivå?

Enligt miljöbalkens bestämmelser ska den som orsakat en förorening också stå för kostnaden. Det kan förefalla oproblematiskt rent juridiskt men i verkligheten är det sällan helt lätt att fastställa vilka verksamheter som bär ansvaret eftersom PFAS är en grupp av molekyler som finns i tusentals olika kombinationer. Därför är det i princip alltid fler än en verksamhet som orsakar att mark eller vatten påvisar för höga halter av PFAS.

Från LRFs sida jobbar vi därför aktivt med att den drabbade lantbrukaren får hjälp med att sanera mark och vatten under pågående utredning.

Till sidomenyn

Så jobbar LRF med PFAS-frågan

På LRF finns en arbetsgrupp med experter inom juridik, mark- och vatten, mjölk, kött och kommunikation som står i nära dialog med myndigheterna och som stöttar regioner och enskilda medlemmar när det behövs.

Tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet utarbetas under våren 2023 en handledning för de lantbrukare som bor i riskområden eller som har för höga PFAS-värden i någon del av verksamheten.

Kontakt

Har du frågor om PFAS kan du kontakta manuel.ferrer@lrf.se som är projektledare för arbetsgruppen.

Till sidomenyn