Svensk trädgårdsproduktion

Trädgårdsföretagen utgör 3 % av de svenska jordbruksföretagen, men producerar omkring 10 % av alla jordbruksprodukters samlade värde på 0,5 % av den tillgängliga åkermarken, enligt Jordbruksverkets officiella statistik. Det totala värdet avd en svenska yrkesmässiga trädgårdsproduktionens värde var drygt 5,9 miljarder år 2019, vilket är 13% högre än genomsnittet för de fem föregående åren. Med andra ord är trädgårdbranschen en expansiv del av de gröna näringarna. 

Till sidomenyn

Odlingsinriktning

I Sverige odlas framförallt jordgubbar och hallon, men även mindre mängder trädgårdsblåbär, björnbär, krusbär, vinbär och havtorn. Bärodlingen hittas från Skåne i söder och ända upp till polcirkeln. Odlingen sker både på friland och i tunnlar, och i några fall även i växthus. Värdet av den svenska bärproduktionen på friland var 580 miljoner kr under 2019, och det fanns då nästan 570 bärodlare som odlade på knappt 3 000 hektar och skördade strax över 16 400 ton bär. Drygt 90% av skörden utgjordes av jordgubbar.

Läs om bär och dess nyttiga effekter och hitta recept på Säsongens Bästa.

Statistiken i texten är hämtad från Jordbruksverkets officiella statistik, framförallt Trädgårdsundersökningen 2019 och Trädgårdsproduktion 2017. Statistiken omfattar alla kända svenska yrkesmässiga odlare med en odling av trädgårdsgrödor om minst 0,25 hektar friland, eller 200 kvadratmeter växthus. Produktionsvärdet avser i detta sammanhang den totala svenska produktionen av olika trädgårdsgrödor multiplicerat med det pris odlarna får vid försäljning av respektive gröda (avräkningspriset).

Vårt svenska klimat lämpar sig utmärkt för att odla många grönsaker, från tidig vår till sen höst. Det fanns 2019 nästan 820 företag som odlade frilandsgrönsaker, på sammanlagt 8 300 hektar och med en skörd på 282 000 ton. Drygt en tredjedel av den sammanlagda skörden var morötter, som vi i Sverige faktiskt är självförsörjande på. Vad gäller värdet på den svenska frilandsgrönsaksproduktionen uppgick den 2019 till 1,6 miljarder kr, och här stod morötter för nästan 40 procent.

Näst efter morötter är lök och sallat de grönsaker det odlas mest av i Sverige. Dessutom odlas mängder av olika sorter kål, såsom broccoli, blomkål, vitkål och grönkål, och flera andra rotfrukter, såsom rödbetor, palsternacka och rotselleri. Listan kan göras lång: stjälkselleri, persilja, dill, gräslök, salladslök, purjolök, sparris, pumpa och brytbönor... Många grönsaker äts färska, men en del av grönsakerna som odlas i Sverige går till industrin och blir till exempelvis inlagd gurka och rödbetor eller frysta gröna ärtor.

Det finns nästan lika många odlingssystem som det finns grönsaker. De flesta kålväxter och sallat planteras ut på fälten och många odlas i flera omgångar på en säsong, medan de flesta rotfrukter måste sås direkt och tar längre tid på sig att utvecklas. När det gäller lök förekommer både sådd och planterad lök. Sparris är en av få grönsaker som är flerårig. Gemensamt för grönsakerna är att de en normal sommar behöver tillgång till bevattning. När det sedan är dags för skörd skiljer det sig åt igen: grönsaker såsom kål, sallat och sparris måste skördas för hand, medan rotfrukter som morötter och rödbetor kan skördas maskinellt.

Lär dig mer om svenska grönsaker och hitta recept på Säsongens Bästa.

Statistiken i texten är hämtad från Jordbruksverkets officiella statistik, framförallt Trädgårdsundersökningen 2019 och Trädgårdsproduktion 2017. Statistiken omfattar alla kända svenska yrkesmässiga odlare med en odling av trädgårdsgrödor om minst 0,25 hektar friland, eller 200 kvadratmeter växthus. Produktionsvärdet avser i detta sammanhang den totala svenska produktionen av olika trädgårdsgrödor multiplicerat med det pris odlarna får vid försäljning av respektive gröda (avräkningspriset).

I Sverige odlas äpplen, päron, plommon och körsbär. Yrkesmässigt sker den största fruktproduktionen i östra Skåne, västra Skåne och vid Vätterns strand, där klimatet är som gynnsammast med förhållandevis varma höstar. Men de kyliga höstnätterna är speciella och har stor inverkan på smaken hos våra svenska äpplen. Det finns 284 fruktodlare i Sverige, som tillsammans odlar frukt på drygt 1500 hektar. Totalt skördas drygt 22 000 ton frukt i landet, varav ungefär 85 procent är äpple, tio procent päron, fyra procent plommon och bara en procent bigarråer. Genomsnittet för 2017-2019 var ett årligt produktionsvärde på 244 miljoner kr, men den har varierat en del de senaste åren till följd av extremväder såsom sena frostnätter.

Tack vare modern lagringsteknik kan svenska fruktodlare nu leverera äpplen året om. Några av de svenska sorterna som odlas i stora volymer är Aroma, Ingrid Marie, Alice, Saga och Frida. Självklart odlas även populära utländska sorter såsom Discovery, Rubinola och Cox Orange.

Lär dig mer om svensk frukt och hitta recept på Säsongens Bästa.

Statistiken i texten är hämtad från Jordbruksverkets officiella statistik, framförallt Trädgårdsundersökningen 2019 och Trädgårdsproduktion 2017. Statistiken omfattar alla kända svenska yrkesmässiga odlare med en odling av trädgårdsgrödor om minst 0,25 hektar friland, eller 200 kvadratmeter växthus. Produktionsvärdet avser i detta sammanhang den totala svenska produktionen av olika trädgårdsgrödor multiplicerat med det pris odlarna får vid försäljning av respektive gröda (avräkningspriset).

En del grönsaker trivs mindre bra i vårt svala svenska klimat och de odlas därför i växthus, exempelvis tomat och gurka. Även krukor med sallat och kryddgrönt odlas i växthus för att kunna levereras året runt, liksom groddar och skott. Numera är säsongen lång för flera svenskodlade växthusgrönsaker. Svensk gurka och tomat finns normalt sett från april till november, men en del tomatodlare har belysning och kan skörda hela året.

I hela landet fanns år 2017 runt 300 företag som odlade växthusgrönsaker på sammanlagt 130 hektar. Tillsammans producerade växthusgrönsaksodlarna ett värde på 1,1 miljarder kr under 2019. De största volymerna utgjordes förstås av tomat och gurka, med sina 17 000 respektive 30 000 ton. Däremot fanns det stora värden även i andra produkter, som kryddväxter, kruksallat, groddar och skott. Vissa växthusgrönsaker odlas bara i mindre skala i Sverige idag, såsom paprika, chili och melon.

Växthusodling skiljer sig på många sätt från frilandsodling, men det finns även en mångfald av olika växthus. Ofta har man ett uppvärmningssystem och belysning för årets kalla, mörka månader. Året runt arbetar man med så kallad klimatstyrning, vilket innebär att man genom uppvärmning och ventilation skapar en miljö med lagom temperatur och luftfuktighet för de växter som odlas. Det gör att en hel del sjukdomar kan undvikas, eftersom växternas motståndskraft stärks om de får växa vid optimala förhållanden. I Sverige värms de allra flesta växthus upp med fossilfri energi, en omställning som gått snabbare och nått längre här än i några andra länder. Den vanligaste energikällan är bark, flis och spån.

All odling drabbas någon gång av skadegörare, vilket kräver insatser från odlaren. Det är vanligt att använda sig av nyttodjur i växthusodlingen, som oskadliggör skadegörare genom att parasitera eller helt enkelt äta upp dem. Till exempel bladlöss och spinnkvalster hanteras ofta med hjälp av nyttodjur.

Läs mer om växthusgrönsaker och hitta recept på Säsongens Bästa.

Statistiken i texten är hämtad från Jordbruksverkets officiella statistik, framförallt Trädgårdsundersökningen 2019 och Trädgårdsproduktion 2017. Statistiken omfattar alla kända svenska yrkesmässiga odlare med en odling av trädgårdsgrödor om minst 0,25 hektar friland, eller 200 kvadratmeter växthus. Produktionsvärdet avser i detta sammanhang den totala svenska produktionen av olika trädgårdsgrödor multiplicerat med det pris odlarna får vid försäljning av respektive gröda (avräkningspriset).

En plantskola är namnet till trots ingen skola, det är företag som producerar träd, buskar och perenner avsedda att pryda trädgårdar, parker och andra utemiljöer. De allra flesta av de svenska plantskolorna är både odlings- och grossistföretag. Det innebär att de odlar och säljer växter direkt till större anläggningsprojekt, samtidigt som de säljer både inköpta och egenproducerade växter till handelsträdgårdar och garden centers. Odlingen sker både på friland och i olika typer av krukor.

Plantskoleodlarna producerade växter till ett värde av 1 miljard kr under 2019. Lövfällande träd var den värdemässigt näst största grödan av alla trädgårdsväxter med nästan 600 miljoner kr. Trots de stora värdena fanns det 2017 bara 125 plantskolor i Sverige med odlingar på sammanlagt 440 hektar.

I den svenska plantskolebranschen finns systemet E-planta, en kvalitetsmärkning för svenskodlade träd och buskar. Dessa växter är utvalda för svenskt klimat, provodlade i Sverige, art- och sortäkta samt friska och motståndskraftiga. Ofta har arterna och sorterna dessutom sitt ursprung i Sverige. Som privatperson hittar du E-plantor under namnet Min egen Trädgård och du kan också leta efter märkningen Från Sverige. Är du intresserad av att bevara den odlade mångfalden av trädgårdsväxter kan man även kika efter märket Grönt Kulturarv.

Läs mer om svenska plantskoleväxter på Växtforum och Perennagruppen.

Statistiken i texten är hämtad från Jordbruksverkets officiella statistik, framförallt Trädgårdsundersökningen 2019 och Trädgårdsproduktion 2017. Statistiken omfattar alla kända svenska yrkesmässiga odlare med en odling av trädgårdsgrödor om minst 0,25 hektar friland, eller 200 kvadratmeter växthus. Produktionsvärdet avser i detta sammanhang den totala svenska produktionen av olika trädgårdsgrödor multiplicerat med det pris odlarna får vid försäljning av respektive gröda (avräkningspriset).

Även om plantskolorna också producerar prydnadsväxter, menar vi här prydnadsväxter som odlas i växthus. De är avsedda att bli snittblommor, krukväxter till inom- och utomhusmiljöer samt sommarblommor till urnor och rabatter. Den största produkten inom denna odlingsinriktning är tulpaner, och andra exempel är julstjärnor, amaryllis, penséer, begonior och pelargoner.

Det totala årliga värdet av produktionen av prydnadsväxter från växthusodling var 1,3 miljarder kr år 2019, vilket utgjordes av ca 100 miljoner krukor och drygt 160 miljoner snittblommor. Under 2019 fanns det runt 450 företag som producerade kruk- och utplanteringsväxter, knappt 125 som producerade lökblommor i kruka och 110 som odlade snittblommor. Till viss del odlar samma företag både krukväxter och snittblommor.

Växthusodlarna strävar efter ett kontrollerat och stabilt klimat, så att växterna utvecklas optimalt och på så sätt blir bättre på att stå emot sjukdomar. Genom uppvärmning och ventilation skapar man en miljö med lagom temperatur och luftfuktighet för de växter som odlas, och under årets kalla, mörka månader används även belysning. I Sverige värms de allra flesta växthus upp med fossilfri energi, en klimatsmart omställning som gått snabbare och nått längre här än i några andra länder.

Någon gång drabbas ändå odlingen av skadegörare såsom bladlöss, vilket kräver insatser från odlaren. Det är vanligt att använda sig av nyttodjur i växthusodlingen, som oskadliggör skadegörare genom att parasitera eller helt enkelt äta upp dem. Hållbar hantering av skadegörare och sjukdomar i odlingen kräver engagemang och kompetens från odlaren, något de svenska prydnadsväxtodlarna har gott om.

Läs mer om prydnadsväxter på Blomsterfrämjandet och Tulpanguiden.

Statistiken i texten är hämtad från Jordbruksverkets officiella statistik, framförallt Trädgårdsundersökningen 2019 och Trädgårdsproduktion 2017. Statistiken omfattar alla kända svenska yrkesmässiga odlare med en odling av trädgårdsgrödor om minst 0,25 hektar friland, eller 200 kvadratmeter växthus. Produktionsvärdet avser i detta sammanhang den totala svenska produktionen av olika trädgårdsgrödor multiplicerat med det pris odlarna får vid försäljning av respektive gröda (avräkningspriset).

Matpotatis är kanske sinnebilden av svensk matförsörjning. Potatis odlas i hela landet, från Skåne upp till Norrbotten. Huvuddelen av den svenska potatisodlingen sker i Skåne-, Västra Götalands-, Hallands-, Östergötlands län, som tillsammans står för nästan 80 procent av den svenska potatisskörden. Även i Gotlands- och Dalarnas län finns en betydande odling. Potatisen sätts från mitten av april i södra Sverige till mitten av maj uppe i norr. Det tar cirka tre månader från sättning till första skörd. Det odlas ett hundratal potatissorter i Sverige – tidiga, sena, fasta, mjöliga, runda, avlånga, rödskaliga eller blå. Svensk potatis är i säsong året runt, primör- och färskpotatis under våren, sommarpotatis på sommaren och vinterpotatis under hösten och vintern. Den totala matpotatisodlingen i Sverige omfattar ca 16 300 hektar och skörden år 2019 var nästan 540 000 ton eller cirka 52 kilo per person.

Läs mer om potatis på Svensk PotatisFrån Sverige och Säsongens BästaPotatisodlarna organiserar Sveriges potatisodlare.

Till sidomenyn

LRF Trädgård

LRF Trädgård är en branschavdelning inom LRF som arbetar med att tillvarata intressen för svenska producenter av grönsaker, frukt och bär, potatis samt prydnads- och plantskoleväxter. Syftet är att skapa förutsättningar för konkurrenskraft och lönsamhet i medlemsföretagen.

LRF Trädgård
Till sidomenyn
Till sidomenyn

Mer om trädgård