Om PFAS

PFAS är ett samlingsnamn för över 10 000 industriellt framtagna kemikalier, som ofta kallas evighetskemikalier. Den stabila strukturen hos PFAS gör att de är mycket motståndskraftiga mot biologisk nedbrytning och därför finns de överallt i miljön. Eftersom PFAS inte renas bort med konventionella reningstekniker så hamnar dessa ämnen i yt- och grundvatten, och det har upptäckts i dricksvatten och i livsmedel. PFAS är mest förekommande på och i mark som ligger nära flygfält, brandstationer, avfallsanläggningar, tillverkningsindustrier som använt stora mängder brandfarliga vätskor, för att nämna några.   

Bevaka ett sakområde för att få ett notismejl när vi publicerar nytt innehåll om det du är interesserad av.

Logga in för att börja bevaka det här ämnet

Bevaka ett sakområde för att få ett notismejl när vi publicerar nytt innehåll om det du är interesserad av.

Logga in för att börja bevaka det här ämnet

Till sidomenyn

PFAS påverkan på lantbruket

Det händer en del kring PFAS som kommer att påverka det svenska lantbruket. För första gången har det införts gräns- och riktvärden i ett stort antal livsmedel som exempelvis ägg, kött och mjölk. Samtidigt har den tillåtna gränsen för PFAS i dricksvatten sänkts ordentligt.  

Under Naturvårdsverkets ledning pågår ett myndighetsarbete för att utreda förekomster av PFAS i mark och genom hela livsmedelskedjan, från gård till butik. Från LRFs sida ställer vi oss positiva till arbetet som nu pågår. Kontaminering av PFAS är ett stort globalt problem som riskerar att drabba just livsmedelsproduktionen särskilt hårt. PFAS är inte ett nationellt problem i Sverige, men det finns regionala utmaningar i områden där vatten och mark är kontaminerad.  

Därför måste staten och kommunerna – som är de främsta utsläpparna av PFAS – ta ett större ansvar för att förhindra att PFAS kontaminerar djur, vatten och jordbruksmark, och skyndsamt genomföra reningsåtgärder när det anses nödvändigt. Enskilda bönder ska inte ta smällen. Det är dags att skydda våra svenska bönder och även vår livsmedelsförsörjning.  

Till sidomenyn

Så arbetar LRF med PFAS

På LRF finns en arbetsgrupp med experter inom juridik, mark- och vatten, mjölk, kött och kommunikation som står i nära dialog med myndigheterna och som stöttar regioner och enskilda medlemmar när det behövs. 

LRF driver på att per omgående få igång ett fungerande kontrollsystem för efterlevnaden av PFAS-gränsvärden. Det behövs ett erkänt kontrollsystem för att förhindra att enskilda slakterier och andra verksamheter sätter upp godtyckliga förbud för vissa enskilda företagare av egen rädsla att bryta mot lagar. Det finns gränsvärden, men inget sätt att följa upp det på. Detta skapar onödig oro och rädsla hos enskilda bönder.  

LRF driver också på för att staten och kommunerna ska ta ett helhetsansvar för PFAS-frågan, och att erkänna att de svenska bönderna kan drabbas hårt av myndigheters okunskap och ibland ovilja att ta sitt ansvar. Miljöbalkens ansvarsfördelning är glasklar – den som har kontaminerat mark och vatten ska också ta ansvar för det och sanera. Nu är det upp till bevis för staten, kommuner och de ansvariga myndigheterna att ta ansvar för de kraftiga utsläpp som har gjorts – det är inte böndernas ansvar. 

Till sidomenyn

Frågor och svar

PFAS är ett samlingsnamn för per- och polyfluorerade alkylsubstanser som finns i tiotusentals industriellt framställda kemikalier. De används i huvudsak för att stöta bort vatten, fett och smuts i exempelvis brandsläckningsskum, skoimpregnering och möbeltyger. Vissa typer av PFAS-kemikalier är svåra att bli av med när de väl hamnat i naturen. Vissa PFAS är vattenlösliga, vilket innebär att de riskerar att förorena både grund- och ytvatten. Mer information finns på Kemikalieinspektionens webbplats 

Studier visar att långvarig exponering av PFAS kan påverka immunförsvaret negativt. PFAS-kemikalier kan även överföras till fostret under graviditeten och via bröstmjölken till spädbarnet. Hos djur har PFAS framför allt en inverkan på immunsystemet och hjärnans utveckling. Livsmedelsverket gör dock bedömningen att de mängder PFAS som vi får i oss genom mat och dricksvatten inte orsakar någon akut hälsofara.  

Det finns gränsvärden i ett antal livsmedel som exempelvis ägg, kött och fisk (EU-förordning 2023/915). Dessutom finns det för några livsmedel riktvärden, där förhöjda PFAS-nivåer ska utredas (Kommissionens rekommendation (EU) 2022/1431). Gränsvärdena för PFAS i dricksvatten kommer att sänkas ordentligt 1 januari 2026.

Gränsvärden (EU eller nationella) =  livsmedel/vatten får inte släppas ut på marknaden om gränsvärde överskrids.  

Riktvärden = om ett riktvärde överskrids så ska orsaken ska utredas och åtgärder vidtas. Livsmedel får släppas ut på marknaden. 

Mest förekommande på och i mark som ligger nära flygfält, brandstationer, avfallsanläggningar, tillverkningsindustrier som använt stora mängder brandfarliga vätskor, för att nämna några.   

Det finns ett par sätt att lokalisera hotspots. En är att använda SGIs EBH-kartor över förorenade områden, den är dessutom riskklassad.   

Den franska tidningen Le Monde har i samarbete med flera europeiska universitet och andra stora medier gjort en PFAS-karta över stora delar av Europa. Den visar enbart PFAS.   

 

Kemikalieinspektionen har tillsammans med myndigheter i fyra andra länder lämnat ett omfattande förslag till EU om att begränsa användningen av drygt 10 000 PFAS-kemikalier. 

Från LRFs sida jobbar vi aktivt med att den drabbade lantbrukaren får hjälp med att sanera mark och vatten under pågående utredning.

Till sidomenyn