ETS 2
ETS 2 är EU:s nya system för handel med utsläppsrätter, som ska gälla för bland annat vägtransporter och byggnader. Regeringen föreslog i december 2023 att även jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner skulle ingå i det här systemet.
Dyrare drivmedel hotar livsmedelsberedskapen
Regeringens beslut att inkludera lantbrukets arbetsmaskiner i utsläppshandelssystemet ETS 2 innebär en betydande konkurrensnackdel gentemot övriga Europa. Sveriges jord- och skogsbrukare riskerar ökade bränslekostnader på närmare 600 miljoner kronor redan till år 2030.
På kort sikt finns inga realistiska alternativ till diesel för jord- och skogsbrukets maskiner. Beslutet att införa utsläppshandel i dessa sektorer riskerar därför att bli verkningslöst ur ett klimathänseende. LRF efterlyser i stället konkreta politiska förslag som möjliggör en fossilfri omställning, exempelvis en biopremie som gör det ekonomiskt rimligt att byta från fossila till förnybara drivmedel.
Att kraftigt öka kostnaderna för lantbrukets drivmedel utan att erbjuda kompensation hotar näringens lönsamhet och riskerar att tvinga företag att lägga ner. Detta går emot Sveriges behov av ökad livsmedelsberedskap och regeringens egen livsmedelsstrategi, som tydligt slår fast att den inhemska produktionen ska öka.
Regeringens beslut och Naturvårdsverkets miss att inkludera lantbruket i samrådet bör ses i ljuset av ett förändrat klimat, ett osäkert omvärldsläge och ett växande behov av inhemsk matproduktion.
Viljan till grön omställning inom lantbruket är stark. Men omställningen kräver investeringar och ekonomiska förutsättningar. I rapporten Kostnader för jordbrukets gröna omställning konstaterar LRF att näringen inte kan bära hela kostnaden själv. Även staten och marknaden måste ta ansvar.
Utan fungerande alternativ till diesel på kort sikt riskerar regeringens klimatsatsning att förlora sin effekt. En hållbar omställning förutsätter att lantbruket ges möjlighet att ställa om genom tydligt stöd och realistiska villkor.
Vad vill LRF?
Exkludera jord- och skogsbruk från ETS 2
I första hand bör Sverige riva upp beslutet och därmed inte inkludera jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner. Att arbetsmaskinerna inte bör ingå i ETS 2 har LRF varit tydliga med från början, exempelvis i det Remissyttrande som LRF lämnat in avseende förslaget att utöka ETS 2 med icke-obligatoriska sektorer. Om dessa maskiner ska inkluderas behöver jord- och skogsbruket omgående kompenseras för de ökade drivmedelskostnaderna som följer av införandet av ETS 2. Kompensationen kan vara en kombination där en grundförutsättning är ett direktstöd, likt elstödet, men där även införandet av ett jordbruksavdrag och en biopremie kan motverka konkurrensvridningen.
Inför ett jordbruksavdrag
LRF föreslår att regeringen utreder ett jordbruksavdrag som ett långsiktigt, nationellt konkurrensstöd för näringen. Till skillnad från dagens stödsystem kan ett sådant avdrag skalas upp i betydligt större omfattning, vilket skapar bättre förutsättningar att kompensera för kostnader kopplade till ETS 2 och andra statligt initierade omställningskrav, såsom framtida klimatåtgärder.
Inför en biopremie
Idag är biodrivmedel avsevärt dyrare än fossil diesel, vilket gör det mycket svårt för lantbrukare som vill ställa om till fossilfria alternativ. En biopremie som successivt ökar över tid skulle göra det möjligt för fler att välja förnybart bränsle i sina arbetsmaskiner och därmed bidra till en grön omställning.
LRF i media
Läs debattartikeln Ingen bonde kör traktorn i onödan som publicerades i Dagens Industri 8 oktober. Artikeln är underskriven av LRF, Arla, Krav och Lantmännen tillsammans.
Bakgrund
I december 2023 meddelade regeringen i sin klimathandlingsplan att jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner föreslogs ingå i det nya utsläppshandelssystemet ETS 2. LRF var starkt kritiska och lyfte frågan till utredarna bakom planen.
När regeringen fattade beslut i maj 2024, tillsammans med Sverigedemokraterna, framhölls att även om Sverige frivilligt inkluderar fler sektorer än vad EU kräver, ska konsumenter och verksamheter kompenseras fullt ut för de ökade drivmedelspriserna. Regeringen uppgav att denna kompensation skulle regleras i styrmedelsutredningens direktiv.
Sverige är ett av fyra länder i EU som valt att inkludera jord- och skogsbruket i ETS 2. De andra är Finland, Nederländerna och Österrike. Det innebär att svenska lantbrukare får bära kostnader som andra slipper, vilket försämrar konkurrensförutsättningarna.
I oktober 2024 presenterades direktiven till styrmedelsutredningen. Under presskonferensen upprepades löftet om full kompensation till lantbruket. I direktivet står tydligt att kompensationen kan ske genom exempelvis stöd via den sociala klimatfonden, viss bränsleskatt eller andra riktade stöd till verksamheter som idag har reducerad skatt på jordbruksdiesel eller inte betalar skatt på sitt bränsle, som fiskefartyg och spårtrafik.
Nu har utredningen påbörjats, men information har kommit om att kompensationen till lantbruket ser ut att utebli. Istället presenteras förslag på elbilspremie riktad till landsbygden, utan hänvisning till det tidigare utlovade stödet till lantbruket. LRF har tillsammans med Sveriges Jordägareförbund lämnat in en hemställan till regeringen där vi efterfrågar ett tilläggsdirektiv till Styrmedelsutredningen för att utredningen ska kunna titta på åtgärder som stärker och kompenserar jordbruket.
Naturvårdsverkets samråd har dessutom genomförts utan att lantbruket varit inbjudet. Förklaringen har varit att man glömt bort sektorn, vilket väcker frågor eftersom just lantbruket varit en av de mest omdiskuterade delarna under hela processen.