Det är få verksamheter som påverkar ett område lika mycket som en gruva, både under själva driften och långt efteråt. Redan prospekteringen, alltså när man letar efter fyndigheter, kan störa lokala företag, jordbruk och turism. För många företagare på landsbygden väcker det oro kring hur framtiden kommer att se ut, inte minst när det gäller dricksvattnet, både för människor och djur.
Borrningar och sprängningar kan förändra grundvattennivåerna och leda till att brunnar sinar eller att vattenkvaliteten försämras. I vissa fall riskerar tungmetaller att läcka ut i sjöar och vattendrag, något som kan få långvariga följder för både naturen och de som är beroende av rent vatten för sin försörjning.
Regeringens planer på att ta bort hindren för uranbrytning och det kommunala vetot syftar till att snabba på tillståndsprocesser och locka investeringar i gruvsektorn. Men frågan är vad det betyder för resten av näringslivet. För konsekvenserna riskerar att slå hårt mot de branscher som bygger den gröna omställningen, som jordbruket, skogsbruket, livsmedelsproduktionen och en växande besöksnäring.
Uranfyndigheterna i Sverige ligger i alunskiffer, en bergart som är känd för att vara svår och riskfylld att hantera. När den bryts frigörs tungmetaller och radioaktiva ämnen som lätt sprids i mark och vatten. Förorenat vatten kan slå ut hela produktionskedjor, från växtodling och djurhållning till livsmedelsförädling. Erfarenheter från andra länder, som USA och Australien, visar hur sanering av liknande gruvor kostat miljardbelopp och förstört lokala ekosystem, något som i sin tur slår mot företag och arbetstillfällen i närområdet.
Svenska exempel, som Blaikengruvan, visar hur svårt det är att undvika miljöskador även under strikta regler. Det visar hur svårt det faktiskt är att skydda naturen och vattnet när gruvbrytning väl har påbörjats.
Det kommunala vetot har hittills varit ett viktigt verktyg för att ge lokala näringsidkare och boende inflytande. Om det tas bort riskerar besluten om gruvor att flyttas långt bort från den som påverkas mest. Det handlar både om miljöhänsyn och möjligheterna att driva hållbara företag på landsbygden.
LRF motsätter sig bestämt all prospektering och brytning i alunskiffer.
