Kött och klimat/miljö

Hur ser utsläppen från jordbruket ut?

De minskar. Sedan 1990 har utsläppen minskat med 10-15 % (2010: -13%, 2011: -8%, 2012: -15%, 2013:-12%, 2014:-11%).Det beror på färre djur, bättre gödselhantering, ökad kväveeffektivitet, mer grödor som fångar upp växthusgaser. (totalt eller per år?)

Vad skulle hända om vi helt slutade äta kött i världen?

Det skulle få oöverskådliga konsekvenser.  Att föda upp djur är en förutsättning för det naturliga kretsloppet, produktionen av livsmedel och en levande landsbygd. Alla kan ju inte bo i stan. Miljontals jobb försvinner. Marker skulle växa igen, många djurarter skulle försvinna. På längre sikt skulle det varierade landskapet ersättas av stora skogsområden.  I världen skulle det troligen bli matbrist eftersom det är nästintill omöjligt att odla utan gödsel från djuruppfödningen. Om vi ska återgå till någon form av ”naturligt tillstånd” och bara äta det naturen kan producera utan bondens hjälp så räcker maten bara till ca 40 000 personer i Sverige.

Betesdjuren är viktiga för att hålla landskapen öppna och bidrar till mångfald genom att skapa miljöer för en rad andra insekter, fåglar och djurarter. Här i Sverige skulle många jordbruk läggas ned om möjligheten att föda upp djur försvinner, eftersom klimatet, speciellt i norra Sverige, är hinder för många grödor. Gödseln från betesdjuren är förutsättning för ekologisk odling, som också skulle få stora problem. Ur klimatsynvinkel ska man heller inte glömma bort att betesmarkerna och gräsodlingarna är viktiga för upptaget av fossil koldioxid.

Det behövs ett växelbruk av grödor för att jorden ska må bra. Vall binder mycket kol och är nödvändig för att hålla jorden bördig för odling av grödor som vi kan äta. Vallen minskar också läckage av nitrat och lustgas.

Finns det inte andra djur som vi inte behöver äta upp som kan agera naturvårdare istället? Hästar exempelvis?

Hästarna bidrar också till öppna landskap, men det är korna som är de stora gräsätarna. Jag har svårt att föreställa mig att det skulle finnas ekonomiska förutsättningar för hästar och ridhus i varenda liten by runt om i världen. Utan kor som håller landskapen öppna så skulle det inte finnas så mycket öppna marker för ryttare heller.

Biologisk mångfald används ofta som argument för att det behövs betande mjölk- och köttdjur. Det finns ju biologisk mångfald även på platser där det inte finns betande djur och det finns ju även fritt betande djur som älg, rådjur mfl. Känns som en bluff!

Naturvårdsverket säger (det är alltså inget LRF hittat på) att det största hotet mot biologisk mångfald i odlingslandskapet är minskat antal djur. I just Sverige så är naturbetesmarkerna de mest artrika miljöerna vi har, fullt jämförbara med regnskog. Den mångfalden har skapats av bonden och idisslarna, och är svår att upprätthålla på annat sätt.

Hur kan ni påstå att djuruppfödningen viktig för klimatet (hållbarhet, mångfald osv)?

Genom idisslande djur förvandlas gräs till mat för människor. Vår klimatsmarta uppfödning producerar kött som både är det bästa klimatvalet jämfört med andra länder, och bidrar till flera andra miljömål. Enligt Naturvårdsverket så behövs fler betande djur för att klara riksdagens miljömål.

En växtföljd med mycket vall (gräs till foder) binder mycket kol och är nödvändig för att hålla jorden bördig för odling av grödor som vi kan äta. Vallen minskar också läckage av nitrat och lustgas.

Ängar och betesmarker rymmer en oerhört rik biologisk mångfald. I jordbrukslandskapet finns drygt hälften av alla kärlväxter och däggdjursarter i Sverige, samt ett 50-tal fågelarter. Många av våra insekter som humlor, bin och dagfjärilar, finns enbart i odlingslandskapet. En enda kvadratmeter hagmark kan rymma upp till 60 olika växter.

I olika vegoforum hävdas att öppna landskap och betesmarker är ett onaturligt tillstånd som vi skapat under hundratals år. Att det inte är ett argument för att fortsätta med animalieproduktion?

All livsmedelsproduktion har miljö- och klimatpåverkan, om vi ska återgå till någon form av ”naturligt tillstånd” och bara äta det naturen kan producera utan bondens hjälp så räcker maten till ca 40 000 personer i Sverige.

Har köttet ett oförtjänt rykte som klimatbov?

Ja, utan tvekan. Det är vi människor som är problemet. Vår livsstil och våra val påverkar klimatet överlägset mest. Den stora klimatboven är transporter. 70 procent av växthusgaserna kommer från transportsektorn. Det är där vi kan påverka mest. Är det nödvändigt att köra bil, åka båt och ta flyget, inte minst på långa semesterresor? Ska vi fortsätta att skövla regnskogar, utvinna kol och bränna sopor?

Mjölkproduktionen i världen orsakar mindre än 3 procent av de totala globala utsläppen av växthusgaser och den svenska mjölkproduktionen har knappt hälften så stora utsläpp som världsgenomsnittet. Utsläppen från svenskt nötkött är 25 procent lägre än medelproduktionen i EU och utsläppen från produktionen i EU är cirka 60 procent lägre än den globala medelproduktionen.

Svenska kor äter en massa importerad miljöovänlig soja?

Fel. I svensk mjölkproduktion använder vi allt mindre soja (under 2 % av fodret). Den soja som används i djurfoder är alltid miljöcertifierad dessutom.

Hur stor är metangaspåverkan av svenska djur (mjölk och kött) jämfört med internationellt?

I Sverige är klimatpåverkan för ett kilo nötkött tre gånger mindre än det globala genomsnittet (26 kilo CO2-ekvivalenter respektive 66 kilo). Samma siffra gäller för ett kilo mjölk producerat i Sverige (1 kilo CO2-ekvivalenter, jämfört med 2,8 globalt).

Mjölkproduktionen i världen står för mindre än 3 procent av de globala utsläppen av växthusgaserna. Svensk mjölkproduktion har 44 procent lägre utsläpp av växthusgas per kg mjölk än världsgenomsnittet.

Ekologisk djuruppfödning är bättre för miljön än konventionell?

Sanningen är inte riktigt så enkel. Konventionell produktion har lägre metanutsläpp per kg mjölk, framförallt beroende på högre mjölkproduktion per ko. Ekologisk produktion har lägre utsläpp av lustgas per kg mjölk, framförallt beroende på att man inte använder handelsgödsel. Utsläppen av koldioxid är lägre för ekologisk mjölkproduktion, vilket också förklaras av frånvaron av handelsgödsel samt mindre användning av kraftfoder. Kraftfoder orsakar större utsläpp av koldioxid vid odlingen än grovfoder.

Det finns en mängd argument mot vår stora köttkonsumtion. Det känns som om LRF stoppar huvudet i sanden och inte tar sitt ansvar trots alla fakta som kommer fram.

Välj rätt kött, minska matsvinnet* och fortsätt att jobba för att minska produktionens påverkan är tre jätteviktiga argument som lyfts fram här. Både Naturskyddsföreningen och WWF pekar tydligt på hur viktigt det är att välja rätt kött när du vill äta kött!

*(Matsvinnet står för 8% av världens växthusgasutsläpp, att jämföra med jordbrukets 14,5 %. I Sverige slänger vi bort var 5e matkasse!)

Har vår matkonsumtion klimatpåverkan?

Att äta är nödvändigt, och det påverkar också klimatet negativt. Men vi kan påverka genom att välja vad vi äter. Allra sämst för klimatet är all den mat som blir över och bara slängs.  I Sverige slänger vi bort var femte matkasse. Bara matsvinnet står för 8% av världens växthusgasutsläpp, att jämföra med jordbrukets 14,5 % (där djurskötseln står för knappt 7 procent).

En jämförelse: Maten som varje svensk äter under ett år (inklusive kött) ger i genomsnitt cirka 2 ton växthusgaser (koldioxidekvivalenter) enligt Naturvårdsverket. Jämför det med en flygresa till Thailand som innebär cirka 2,5 ton växthusgaser per person. (Källa: KTH)

Men med en vegansk kost säger experter att vi kan minska utsläppen?

Ja, men då är det viktigt att den är närproducerad. 70 % av de växthusgaser som matkonsumtionen bidrar med i Sverige kommer från importerad mat och sker i andra länder. Utsläppen från svenskt nötkött är dessutom 25 procent lägre än medelproduktionen i EU och utsläppen från produktionen i EU är cirka 60 procent lägre än den globala medelproduktionen.

Är verkligen vår inhemska produktion mindre klimatpåverkande än internationellt? På vilket sätt?

Vi har lägre klimatutsläpp tack vare en effektivare uppfödning, resurseffektivare utfodring, djuren mår bra och växer fortare, vi använder mindre kväve, våra kor mjölkar bättre och våra bönder är drivna företagare. Sveriges miljö och klimat är lämpat för djuruppfödning. Vår djuruppfödning sker på gräsarealer och betesmark, det kräver inte avskogning som i andra delar av världen. Vi har naturlig tillgång till regnvatten som förser djuruppfödningen med det mesta av det vatten som behövs.

Köttproduktionen påstås tömma våra vattenförråd! Det går åt 15 000 liter vatten för att producera ett enda kilo kött!

Till skillnad från djurhållning i många andra länder så har Sverige mycket vatten och en rik nederbörd. 95% av de 15 000 liter är regnvatten som räknas in. Men globalt sett är vattenbrist ett problem och just därför behöver vi ha köttproduktion i länder som har rikligt med nederbörd jämt fördelat över året, som Sverige.

Ökar svenskt lantbruks vattenanvändning?

Nej, det svenska lantbruket har successivt minskat sin användning av vatten. Idag står svenskt jordbruk för endast 3 procent (från 4,7 år 1990) av den totala vattenanvändningen i landet. Den svenska industrin står för 70 procent av svensk vattenförbrukning  och hushållen för 18 procent. Lantbruksföretagarna har arbetat framgångsrikt med att investera i dammar för att kunna ta hand om vintrarnas regnvatten. Internationellt står lantbruket genomsnittligt för 70 procent av ländernas vattenförbrukning.

Finns det siffror som visar att den svenska produktionen är mindre klimatpåverkande?

Forskning visar att nötkött producerat i EU har 60 % lägre utsläpp jämfört med snittet i världen. Utsläppen från svenskt kött är 25 % lägre än medelutsläpp i EU. För griskött är utsläppet från svensk produktion också lägre än från importen.  (Forskning (Gerber, P.J. et al. Tackling the Climate through Livestock, FAO och J.P. Lesschen et al. Animal Feed Science and technology, 2011) respektive (Lesschen, 2011))

”All” klimatforskning pekar på att vi måste sluta äta kött? Varför lyssnar inte LRF på forskarna?

LRF lutar sig alltid mot vedertagen forskning. Den visar tydligt att 80% av klimatförändringen orsakas av fossila utsläpp. Vi måste få stopp på de fossila utsläppen eftersom koldioxiden stannar tusentals år i atmosfären måste vi få stopp på de fossila utsläppen nu direkt. Annars klarar vi inte klimatmålen vad vi än bestämmer oss för att äta. Samtidigt är det viktigt att göra det mest klimatsmarta valet oavsett vad du väljer att äta, det är stor skillnad i klimatpåverkan mellan olika köttbitar eller olika tomater.

Hur kan miljöpåverkan bli lägre för att uppfödningen sker i Sverige? Handlar det inte bara om matnationalism?

FN pekar på att världens utsläpp från köttproduktion skulle minska direkt med över 30% om produktionen skulle gå till som i Europa! En mängd forskningsrapporter pekar ut svenskt kött som det mest klimatsmarta i EU, det är inget som LRF hittat på. Svenskt kött är det mest klimatsmarta för att vi har en hållbar effektiv uppfödning med mycket god djurhälsa.

Det finns en rad vetenskapliga rapporter som visar på den positiva klimateffekt som minskad köttproduktion/konsumtion skulle ha. Hur kan LRF och dess köttproducenter bortse från den? http://kottfrimandag.se/vetenskapliga-rapporter/

Tvärtom tar LRF rapporterna på stort allvar, rapporterna pekar ju också tydligt på slutsatsen att ”välja det bästa köttet” är snabbaste för att minska vår klimatpåverkan. Många rapporter visar hur stor skillnad det är mellan kött producerat i olika länder. Nu presenteras forskning om hur vi kan fortsätta att minska köttets klimatpåverkan, där ligger svenska bönder i framkant och vill fortsätta utveckla sin produktion.

Enligt vissa debattörer är kor skadliga för miljön genom metanutsläpp?

Den fossila koldioxiden står för 70 av klimatutssläppen. Metan från djuren står för mindre än 5 procent globalt, metan ingår för övrigt i det naturliga kretsloppet med en livslängd på maximalt 10-15 år. Tack vare det öppna, betade landskapet kan många arter av växter, fåglar och insekter leva. Ängar och betesmarker rymmer en oerhört rik biologisk mångfald. Många av våra insekter som humlor, bin och dagfjärilar, finns enbart i odlingslandskapet. En enda kvadratmeter hagmark kan rymma upp till 60 olika växter.

Hur kan köttproduktionen bidra till Sveriges miljömål?

Den bidrar till flera miljömål. Naturvårdsverket har nyligen fastställt att det behövs fler betande djur för att klara riksdagens miljömål. Det gäller framför allt naturbetesmarker. Idag behövs ungefär en ko per hektar för att bevara biologisk mångfald och bördigt landskap.

Cirka 65 procent av det svenska nötköttet kommer från mjölkkor- och tjurar. De är en del av det svenska systemet för att hålla betesmarker öppna, använda gräset på vallarna för att behålla jordarnas bördighet.

Hur kan ni påstå att det svenska nötköttets klimatpåverkan är bland den lägsta i världen?

 För nötkött producerat i EU är utsläppen 60 procent lägre jämfört med snittet i världen och utsläppen från svenskt kött är 25 procent lägre än medelutsläpp i EU. Även för griskött är utsläppet från svensk produktion lägre än från importen (Lesschen, 2011).

De bästa gårdarna och industrierna kan redan idag halvera utsläppen av växthusgaser och kraftigt minska läckaget av växtnäring.

Är det någon skillnad i klimatpåverkan mellan svensk och importerad mat?

Ja, 70 procent av växthusgasutsläppen från maten vi äter kommer från importerad mat. Det innebär att vi exporterar miljöpåverkan när vi inte väljer svenskt. Vid EU-inträdet 1995 var 75 procent av all mat som konsumerades i Sverige producerad inom landet. Sedan dess har värdet av andelen svensk mat minskat till omkring 50 procent. Sverige borde istället exportera klimatsmart mat. Vi har goda naturliga förutsättningar, gott om färskvatten, egen foderproduktion och betesmarker som gör att vi kan producera mer kött med låg miljö- och klimatpåverkan.

Hur ser klimat- och miljöpåverkan för svensk vegan respektive importerad veganmat ut?

Generellt har grönsaker, frukt spannmål mm låga utsläpp av växthusgaser per kg vara jämfört med tex kött. Ofta 1/10 till 1/20 lägre. Därför spelar transporten en väldigt stor roll för varans utsläpp när den ligger i butiken eller hemma på skärbrädan. Importen ger ofta dubbla klimatbelastningen eller mer.  Till detta bör man lägga att man ibland använder fossilt vatten i en del länder och betydligt mer växtskyddsmedel, vilket ofta ger mer rester i produkterna.

Hur är skillnaderna mellan svenska och utländska ekologiska produkter? Hur påverkar det ekologiska respektive konventionella jordbruket miljön i Sverige i kontrast till de båda i utlandet?

Det är svårt att visa på någon generell skillnad när det gäller klimatutsläpp per kg vara. Eko behöver mer areal men använder mycket mindre växtskyddsmedel. Svenskt konventionellt har lägre utsläpp per kg vara än de flesta andra länder. På vegetabilier saknas vetenskaplig forskning. Här spelar transporterna större roll. Skillnaderna är större mellan importerad och svensk konventionell vara jämfört med importerad och svensk eko. Man följer EUs förordning, vilket innebär att skillnaderna blir mindre mellan länderna.

Djur och djurskydd

Vi behöver ju inte äta kött för vår överlevnad, tycker du att det är moraliskt försvarbart att vi dödar djur och äter dem bara för vårt höga nöjes skull?

Det är självklart att ha funderingar kring sådana frågor. Men vi bönder kan aldrig bestämma vad folk vill äta. Huvudsaken för oss är att oavsett vad man äter är att välja svenskt, för klimatet och hälsans skull. Vi odlar ju alla typer av råvaror och vi föder också upp djur som en del av hela livsmedelskedjan. Precis som de flesta så väljer jag själv en varierad kost. I snitt väljer åtta av tio svenska konsumenter att äta kött ibland. Då blir vår viktigaste uppgift att leverera kött från djur som skötts väl, varit friska och mått bra.

Vad menas med att bondens skötsel och djuromsorg säkrar djurens hälsa?

Svenska bönder är berättigat stolta över våra friska djur. Lagstiftningen i all ära, men det är bondens omsorg om sina egna djur som är den viktigaste garanten för friska och välmående djur. Veterinärer och rådgivare besöker ofta svenska djurgårdar. Lantbrukarna arbetar tillsammans med dem för en ständigt förbättrad djuromsorg.

Lurar ni inte konsumenter som vill köpa svenskt i tron att djurskyddet är bra?
Nej, vi har en mycket god djuromsorg i Sverige. Sverige har mycket kunniga och engagerade djurägare med ett genuint intresse för sina djur. Vi är stolta över våra djur och ser god djuromsorg som en hederssak. Vi har också omfattande kontroller från myndigheterna både ute på gård och på slakteri och transporter. Dessutom besöks gårdarna av olika rådgivare och veterinär där man hjälps åt för att förebygga och förbättra djuromsorgen. För os är det viktigt att fortsätta arbeta för en god djuromsorg.

Med jämna mellanrum avslöjas missförhållanden på svenska gårdar. Vad beror det på?

Djur kan bli sjuka/skadas och i de allra flesta fall så har bonden möjlighet att bota eller förhindra att skada uppstår, men ibland lyckas man inte. Som i alla branscher förekommer det tyvärr ibland missförhållanden. Det kan självklart aldrig accepteras.

Hur arbetar ni med djuromsorgsfrågor?

Vi arbetar ständigt för att ytterligare förbättra djuromsorgen och har ett gott samarbete med andra organisationer och med myndigheterna i dessa frågor.  Vi bedriver förebyggande djurhälsovård och rådgivning när det gäller djurhälsa, smittskydd och djurskydd.  LRF har en regional organisation som arbetar nära lantbrukarna där man bl.a. ordnar informationsträffar och ger stöd och hjälp etc.

Sedan flera år finns det också i varje LRF-region en omsorgsgrupp. Omsorgsgruppens verksamhet är bland annat inriktad på att arbeta förebyggande men också på att ta hand om både djur och människor när man får signaler om bristfällig djurhållning.

Är Sverige världsledande i förebyggande djurhälsoarbete?

Ja, svenska djur är bland de friskaste i världen. Sverige har en lång tradition att förebygga och kontrollera sjukdomar som sträcker sig ända från 50-talet. Genom olika åtgärds- och kontrollprogram är svenska djur välmående och slipper flera sjukdomar som finns i andra länder.  Detta har vi uppnått genom ett gott samarbete mellan veterinärer, bönder, branschen och myndigheter. Ett kvitto på att vi har lyckats är att vi använder minst antibiotika inom EU (15 gånger mindre än Tyskland, 3 gånger mindre än Danmark).

Köttkonsumtion

Tycker du att vi ska äta kött?

Var och en måste själv bestämma vad de vill äta. Om du vill äta kött, välj svenskt kött för att det är gott och att de svenska djuren har haft det bra och är naturvårdare. Bondens omsorg har gjort våra djur friska och välmående. Vi har EUs lägsta antibiotikaanvändning och använder aldrig antibiotika i förebyggande syfte. Dessutom är våra djur fantastiska naturvårdare med sina betande mular och spillning som är en nödvändighet för att vi ska kunna odla på våra åkrar.

LRF vill öka köttproduktionen kan man läsa överallt, tycker ni att vi ska äta MER kött?

LRF tar inte ställning för hur mycket eller lite kött vi ska äta, det måste vara upp till var och en. Men vi tycker att det är viktigt att köttet är svenskt eftersom det är stor skillnad på svenskt och importerat kött. 50 procent av köttet som konsumeras i Sverige är importerat. Vår köttproduktion har mindre klimatpåverkan, djuren har fått en bättre omsorg, vi har lägre antibiotikaanvändning och det är lättare spåra ursprunget från svenskt kött, djuruppfödningen ger även viktiga jobb i Sverige.

När trycket på världens resurser ökar behöver köttproduktionen ske där den är hållbar. Länder som Sverige med mycket gräsarealer och betesmark. Vi har utrymme för en betydligt större köttproduktion än idag, och skulle kunna bli en viktig exportör av klimatsmart hållbart producerat kött. Det ökade välståndet globalt innebär allt fler som efterfrågar kött.

Varför kan vi inte ersätta protein från djur med protein från växter. Bönor ger lika bra protein.

Bönor är bra men vi kan inte odla det överallt i Sverige av klimatskäl. Här spelar också växtföljden stor roll. Bönor kräver väldigt mycket energi och kan bara odlas på samma åker vart fjärde år eftersom jorden måste tillföras ny energi från andra växtslag. Här kommer djurens betydelse in.
För att återföra energi till jorden och öka bördigheten är odling av vall mycket viktigt. Vallen binder cirka 3 miljoner ton CO2/år. Vallens rotsystem går dessutom djupt och angriper ogräs och vall är samtidigt viktigt djurfoder. Djurens gödsel spelar i sin tur en avgörande roll för att vi ska kunna tillföra ny näring till jordarna, oavsett om man odlar konventionellt och eko. Därför är djuruppfödning så viktig för naturens kretslopp.

I TV-programmet Köttets lustar säger Henrik Schyffert att han ”förstått vilka jättekonsekvenser köttkonsumtionen har och det är ett riktigt problem”?

Han behöver skilja på ett par saker. Exempelvis på kött och kött. Ett svenskt kött som bidragit till att uppfylla våra miljömål är något helt annat än importerat kött som tex bidragit till avskogning. Han behöver också skilja på konsumtion och produktion. Sverige är ett bra land för köttproduktion, däremot är hälften av det kött vi konsumerar importerat. Om det svenska köttet ska räcka till alla så får vi äta ungefär hälften så mycket som idag.

Litar konsumenterna på svenskt kött?

Trenden visar att allt fler konsumenter söker råvaror som har ett tydligt ursprung och som representerar värden som man kan stå för och identifiera sig med. Undersökningar visar till exempel att sju av tio konsumenter letar efter svenskt kött i matbutiken. Det gör de för att de vet att den svenska djuruppfödningen är mycket bra.

Undersökningar visar också att allmänheten har stort förtroende för Sveriges bönder. 74 procent tycker att Sveriges bönder har mycket eller ganska stor betydelse för Sveriges ekonomi och välstånd. 71 procent tycker att Sveriges bönder bidrar till ett mer hållbart samhälle och lägre klimatpåverkan. 88 procent av de tillfrågade värderar råvaror och mat från Sveriges bönder mycket eller ganska högt.

I reklamen och på sociala mediers debattforum verkar alla vilja bli veganer idag?

I en färsk undersökning (från Axfood) har inte antalet veganer ökat under 2017, utan står kvar på cirka 6 procent. Det som ökar är att fler personer äter vegetariskt två eller tre dagar i veckan. Folk väljer en balanserad kost.

Bondens roll

Hur ser möjligheterna för en bonde att själv välja vilken form av jordbruk man vill bedriva (krav, eko, konventionellt osv)?

I Sverige råder en stor frihet att välja inriktning. En viktig faktor är naturförhållanden som finns på gården. Det handlar om t ex jordarter, växtsäsongens längd m m. Många föder upp betande djur på marker som inte går att odla. Djurgödseln används då till gödning på lämpligare åkermark.  I Sverige är det inte ovanligt att en bonde kan ha både konventionell- och ekoproduktion samtidigt. De båda verksamheterna drar nytta av varandras innovationer. I Sverige bedömer många att de båda produktionsgrenarna smälter samman i framtiden. Svenskt jordbruk ligger i framkant och vi delar gemensamt målet att leverera så bra och hållbara produkter som möjligt.

Vad är böndernas roll i samhället?

Bönderna garanterar det naturliga kretsloppet. Vi bidrar till att städerna kan växa genom att vi producerar mat, energi och andra skogsprodukter. Bondens djur förvaltar kulturlandskapet. De svenska lantbrukarnas verksamhet är en nyckel till omställningen till ett hållbart samhälle utan fossilt koldioxid.