Att myndigheterna har medborgarnas förtroende är fundamentalt i en rättsstat. Men vad händer när förtroendet börjar naggas i kanten? Och hur kan vi få moderna myndigheter som går i takt med framtidens lantbrukare?
Under LRFs seminarium på tisdagen den 2 juli i Almedalen diskuterade experter inom myndighetsvärlden och lantbrukare detta ämne – som också ingår inom Tänk om framtiden – Reformagendan.

Agneta Hallström (t h) och Maria Hedengren, båda från Ipsos presenterade undersökningen om lantbrukares inställning till myndigheter.

Rättssäkerhet viktigast

LRF har under maj låtit göra två undersökningar om lantbrukares inställning till myndigheterna, via analysföretaget Ipsos. De har dels gjort djupintervjuer med företagare under 40 år, dels en kvantitativ studie med lantbrukare i åldrarna 18–70 år. Båda studiernas slutsatser stöder varandra. Resultatet presenterades nu för första gången vid seminariet i Almedalen. Lantbrukarna pekar på att rättssäkerheten är den viktigaste faktorn för att kunna utveckla sitt företag.
– De upplever att det är lite av ett lotteri beroende på vem som handlägger ens ärende. Det här skapar oro och osäkerhet men också en uppgivenhet, som leder till att man som företagare kan känna sig rättslös, berättade Maria Hedengren, seniorkonsult vid Ipsos.
Skatteverket har högt förtroende hos allmänheten, och på plats fanns Johan Falksäter, från myndigheten i Jönköping. Han kände igen vad som framkommit i Ipsos undersökningar.
–  Alla vill bli lyssnade på och få rättvisa bedömningar, sade han.

Många deltog i samtalet om god myndighetsutövning. Bl a Laura Hartman, fd ordf Tillitsdelegationen, Daniel Ek, föreningen Tillväxt & Tillsyn, Simon Wancke, vice ordförande LRF Ungdomen, Nils Gunnar Billinger, ordförande Läkemedelsverket och moderator var Cecilia Garme.

Brist på kompetens

De viktigaste områdena för LRF att arbeta med, enligt båda Ipsos-studierna, är högre rättssäkerhet, bättre förståelse för företagandet, tydligare beslut och högre kompetens hos myndigheterna.  Det sistnämnda kan handla om nyutexaminerade personer vars beslut kan ha stor inverkan på företaget.
–  De kommer från skolbänken med regelboken under armen och pekar på att tjuren inte är ryktad, samtidigt som det varit lerigt ute. Det är sådana saker som gör att lantbrukarna menar att kompetensen hos myndigheten brister, berättar Maria Hedengren.
Simon Wancke, vice ordförande LRF Ungdomen, fyllde i:
–  Det är sällan jag träffar på samma person två gånger. De kan ha slutat på avdelningen och detta bidrar ju till stor urholkning av kompetens och avsaknad av kontinuitet, konstaterade han.
Daniel Ek, utvecklingskonsult vid föreningen Tillväxt & Tillsyn, ifrågasatte också vad kompetens är.
–  Det är lätt att man blir fast i sakfrågan, istället för att fundera på bemötande, kommunikation och psykologi. Det bästa verktyg du som myndighetsperson har är dina två öron, men många gillar att istället använda munnen. Vi har två öron att lyssna – använd dem!

LRFs seminarier i Almedalen lockade många intresserade.

Egna agendor

En annan sak i studien är att man som lantbrukare upplever att myndighetspersonen har en egen agenda, eller att man hört om det från andra. Vissa handläggare är kända för att vara eller tycka på ett visst sätt. Det kan också handla om kulturen på en myndighet, och det varierar stort i landet.
Nils Gunnar Billinger, ordförande Läkemedelsverket, fd statssekreterare och generaldirektör, bekräftade att det finns handläggare med egen agenda.
–  Sådana finns och det är ett otyg, underströk han. Laura Hartman, fd ordförande för Tillitsdelegationen, menade att någon civil olydnad inte får förekomma.
– Det viktiga är att kanalisera de drivkrafter som personalen har och leda in den till en opartisk, bra myndighetsutövning, sade hon.
Frågan är vad som händer om förtroendet för en myndighet blir lågt.
– Man får som myndighet ett motstånd i allt man gör. Förtroende leder å andra sidan till att det är lättare att få gehör för både beslutsfattande och rådgivning, menade Nils Gunnar Billinger. Han lyfte också fram att det är inspirerande att LRF diskuterar de här frågorna och är på helt rätt väg. Ett initiativ underifrån är unikt.

Laura Hartman, som tidigare också arbetat som analyschef på Försäkringskassan.

”Ge myndigheterna en ny chans”

Laura Hartman berättade om sin tid som ordförande för Tillitsdelegationen, som arbetar med tillitsbaserad styrning av offentlig verksamhet. Hennes slutsatser för ett ökat förtroende mellan myndigheter och lantbrukare var:

  • Utifrån och in-perspektiv (ta på sig lantbrukarens glasögon).
  • Tillit i hela styrkedjan från lantbrukaren till regeringen.
  • Mer dialog för god, modern myndighetsutövning och lärande tillsyn. en sådan står inte i motsats till en ojävig, objektiv, opartisk utövning, även när det gäller tillsyn.

Hon ville också skicka med till lantbrukarna att allt går att förbättra. Även myndigheter som inte lyckats historiskt kan förbättras och det är viktigt att ge dem en chans till det.

Bollplank efterfrågas

Skatteverket gjorde 2003 en undersökning om deras kontakter och fick sig en näsbränna. De var inte så empatiska som deras självbild var, och de ville bara samverka med andra när det tjänade deras egna syften. De gjorde sin hemläxa och har nu till exempel utbildningar i bemötande för sina medarbetare, och övar på att sätta sig in i kundens sits. Man kan vara både en myndighet som informerar och förklarar samtidigt som man fattar beslut.
– En lärare kan ju både lära ut och rätta prov, en polis kan göra ingripande och förklara, menade han.

Emil Jakobsson, Ljungby Lantbruk Gotland, menar att det snarare handlar om personer än myndigheten som sådan som är dålig.
– När erfarenheten av en myndighetskontakt har varit positiv har personen agerat bollplank, man har fått bra förklaringar och det är tydliga krav på vad som bör göras, säger han.

Det stämmer också väl överens om vad lantbrukarna i undersökningen frågar efter: Myndigheter som är en medpart istället för en motpart.