Växtskydd

• Sveriges odlare behöver ha motsvarande möjligheter till ett effektivt och hållbart växtskydd som övriga odlare inom EU. När växtskyddsmedel försvinner från Sverige, men är fortsatt tillåtna inom EU och framför allt i våra grannländer, snedvrids konkurrensen. Det ökar risken för att produktionen försvinner från Sverige. Det är därför angeläget att Sverige agerar samstämt med övriga medlemsländer och inte inför nationella särregler som försvårar för landets produktion, samtidigt som produktionen fortsätter någon annanstans. 

• Politiker och beslutsfattare behöver styra ansvariga myndigheter mot att ta ett gemensamt ansvar för att den svenska odlingen ska ha tillgång till ett fungerande växtskydd. De behöver också agera samstämt och utifrån odlarnas behov. 

• Forskning och innovation är nödvändigt för en utveckling av växtskyddsmedel och strategier, såväl för att stärka produktionens konkurrenskraft som för att minimera miljörisker. 

• LRF vill vidare att det ska säkerställas att det finns tillgång till effektiva och ekonomiskt försvarbara metoder för att kontrollera växtskyddsproblem. Det inkluderar tillgång till biologiska, kemiska och förebyggande metoder, samt utveckling av nya alternativ.  

• Genom näringspolitiskt arbete och opinionsbildning verkar LRF för att Sveriges odlare ska ha tillgång till ett effektivt och hållbart växtskydd. 
• LRF har regelbundet gemensamma möten med Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och branschorganisationen Svenskt Växtskydd. Målet för mötena är att komma fram till vilka möjligheter var och en har att bidra till svensk odlings konkurrenskraft. 
• Med hjälp av branschavdelningarna inventerar LRF vilket behov av växtskydd som finns i olika produktionsgrenar och gör nödvändiga och möjliga ansökningar om dispenser och så kallade UPMA (utvidgning av produktgodkännanden för mindre användningsområden). 
• Tar initiativ till och driver fältförsök för att få underlag till ansökningar som kan bredda tillgången på växtskyddsmedel för grödor som odlas i mindre omfattning. 

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till en förordning för en hållbar användning av växtskyddsmedel. Förslagets främsta syfte är att halvera användningen av kemiska växtskyddsmedel inom EU fram till 2030. 

Syftet med förordningen, att åstadkomma både en ökad harmonisering mellan medlemsländerna och en mer hållbar användning av växtskyddsmedel i Europa, är gott. Även viljan att driva på för ökad kunskap om integrerat växtskydd (IPM) och en säker arbetsmiljö för användarna är positivt. Men för Sverige, som tillhör de EU-länder som har den absolut lägsta användningen av växtskydd, är det idag inte möjligt att halvera utan att vår produktion minskar eller att vissa grödor inte längre kan odlas här.  

Förordningen är just ett förslag från EU-kommissionen. Inför den fortsatta processen är det viktigt att svenska politiker och beslutsfattare har i åtanke risken för minskad produktion om användningen av växtskyddsmedel ska minska kraftigt. Förhoppningen är att nya metoder ska kunna ersätta kemiska växtskyddsmedel, men de kommer inte att klara allt – i vart fall inte på kort sikt. Det går till exempel inte att mekaniskt plocka bort insekter.   

Nya metoder ska inte bara vara möjliga utan också tillräckligt säkra och kostnadseffektiva. Sverige är ett litet land i norra Europa med särskilda förutsättningar och att minska användningen av växtskyddsmedel här kan leda till att vi behöver importera mer av vår mat och foder.