Återvätning och högre skördar som lagrar in mer kol minskar klimatavtrycket

Den 1 december 2022 redovisade Jordbruksverket och Skogsstyrelsen ett gemensamt uppdrag till regeringen om hur de areella näringarna kan bidra till både minskade klimatgasemissioner och ökad kolsänka.

Kortfattat beskrivet bedömer Jordbruksverket för jordbrukets del att klimatpåverkan ka minska med i storleksordningen 1 miljon ton CO2e genom i första hand ökad kolinlagring i åkermark men även genom återvätning av organogen åkermark.

Potentialen för återvätning till 2050 anges till 10 000 hektar åkermark. LRF ser det som realistiskt och takten på återvätningen motsvarar i så fall ungefär samma årlig areal som det anläggs våtmarker i jordbruket för minskad övergödning och ökad biologisk mångfald där minst 15 000 hektar har anlagts sedan EU-inträdet 1995.  

LRF ser positivt på att utredningen gör det tydligt hur viktig ökad kolinlagring är för att använda åkermarken som kolsänka. Det nya stödet till mellangrödor i den nya CAP-perioden men även de förbättrade stödvillkoren för fånggröda bör ger goda förutsättningar att öka odlingen från dagens cirka 70 000 hektar.

LRF ser också positivt på att Jordbruksverket betonar värdet av ökade skördar. Mer biomassa ovan mark ger mer biomassa under mark i form av mer rötter vilket lagrar in mer kol. Att öka skördarna är en del i ambitionen med livsmedelsstrategin för ökad livsmedelsproduktion och därför blir många odlingsåtgärder som växtförädling och förbättrad jordhälsa viktiga även ur ett klimatperspektiv.