En synnerligen olämplig plats för gruvbrytning

En ko står bakom Gabriella Cahlin som kritiserar gruvplanerna i Norra Kärr

Greenna Minerals har ansökt om bearbetningskoncession för Norra Kärr. Inför att myndigheten Bergsstaten ska fatta beslut har länsstyrelserna i både Östergötland och Jönköping lämnat in sina synpunkter – och kritiken är mycket hård.

Enligt synpunkterna från Länsstyrelserna i både Östergötland och Jönköping saknas många delar. Gruvbolaget nämner inte hur samhällsviktiga funktioner som jordbruk, dricksvatten, fiske, kulturvärden och geologi kan påverkas.

Gruvan skulle ligga 1 500 meter från Vätterns strand på 120 meters höjd. Allt dagvatten från gruvan skulle rinna rakt ner i sjön varifrån 11 kommuner och över 300 000 invånare hämtar sitt dricksvatten. Bolaget planerar dessutom att släppa processvattnet från gruvan ut i Vättern genom den lilla Stavabäcken, efter en sedimentationsprocess.

Koncentrationen av de sällsynta jordartsmetallerna är låg, cirka 0,5 procent av fyndigheten. Det skulle därför bli väldigt mycket avfall vid brytningen. Ett stort frågetecken med projektet är dessutom var och hur företaget tänkt att metallerna ska anrikas. I en aktuell debattartikel ifrågasätter Gabriella Cahlin från regionstyrelsen hela projektet.

– Det finns inte någon industriell process i världen som lyckats separera jordartsmetallerna från varandra i mineralet eudialyt. Bolaget säger nu att de ska transportera det finkrossade materialet för upparbetning ”på en extern anläggning”, säger Gabriella.

– De bör avkrävas uppgifter om platsen och processen för upparbetningen, så att den totala miljökostnaden för brytning och upparbetning, inklusive alla transporter, kan redovisas. Gruvor ska inte ha en gräddfil ifrån principen att förorenaren betalar (PPP – Polluter Pays Principle), som gäller för alla andra verksamheter i samhället.

– Det är samma kanadensiska företag som har sökt tillstånd under de senaste 13 åren, men under lite olika namn. Projektet har gjorts om en del under tiden, men påverkan på miljö, kulturmiljö, vatten, jord- och skogsbruk är fortfarande inte utredda eller presenterade, säger Gabriella.

– Kostnaderna för återställning av platsen, efter avslutad brytning, ska också täckas av gruvbolaget. Hur tänker bolaget återställer skador på Vättern, om de skulle uppkomma? Detta är mycket viktiga punkter för ansvarig myndighet att beakta. Det är inte rimligt att våra barn och barnbarn och framtida generationer får ta konsekvenserna för att ett utländskt bolag ska få exploatera våra naturtillgångar, påpekar hon.

Länsstyrelsernas lista innehåller sju stora brister. Bland annat saknar länsstyrelsen en bedömning av hur jordbruket, bete och djurhållning påverkas av en brytning men också hur fisket med lekområden för röding berörs. De saknar även en analys av de geologiska effekterna som kan väntas vid en grundvattensänkning.

Gruvbolaget har heller inte kommenterat naturvärden i området, de specifika värden som riksintresset Vättern och markområdet kring Norra Kärr har. I anslutning till Norra Kärr finns flera Natura 2000-områden med skyddad natur.

Det är inte Länsstyrelsen som avgör i frågan. Beslutande instans är Bergsstaten, en myndighet som handlägger ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral. Men Länsstyrelserna i både Östergötland och Jönköping vill att staten begär in kompletteringar om hur gruvbrytningen i Norra Kärr kan påverka mark och vatten innan beslut fattas.

Bakom Greenna Minerals står det kanadensiska gruvbolaget Leading Edge Materials som tidigare hette Tasman Metals. Det är inte första gången bolaget ansöker om koncession för Norra Kärr. Den förra ansökan avslogs 2021, med hänvisning till att bolaget inte lämnat in begärda kompletteringar i tid.

Gå med i LRF – din röst, din nytta, ditt nätverk

LRF driver frågor som gör skillnad för dig som verkar inom lantbruk, skog och landsbygd. Som medlem får du tillgång till förmåner, kunskap och nätverk som stärker din vardag och ditt företagande. Tillsammans får vi landet att växa.