Helena Torkelsson frågar: För gammal eller för liten?

"Vi behöver vara försiktiga med att generalisera. Vi behöver mångfalden. Små och stora gårdar, unga och gamla lantbrukare. Om vi ska kunna producera tillräckligt med mat behövs alla, och vi behöver värna jordbruksmarken", skriver Helena Torkelsson, ledamot i regionstyrelsen för LRF Jönköping.

Det har pratats mycket om hur gamla bönderna är. Andra väljer att konstatera att alla små gårdar är dödsdömda. 

Enligt Jordbruksverkets statistik var 38 % av jordbruksföretagare som drev enskild firma 65 år eller äldre år 2023. Detta är en ökning jämfört med år 2020 då andelen var 36 %. Drygt en fjärdedel av jordbruksföretagarna var under 50 år.  

Man kan se samma mönster hos företagare i en helhet. Enligt en lite äldre rapport från Swedbank och SCB (2018) konstaterar de att 14 % av företagarna är mellan 65 och 74 år.  

Fler äldre företagare

Företagare utgör nio procent av alla sysselsatta i åldersgruppen 16-64 år, men utgör 42 procent i åldersgruppen 65-74 år. Över 70 år utgör företagarna en majoritet av de sysselsatta. Endast 2,2 procent av företagsledare i Sverige är under 30 år och bara 6,4 procent är under 35 år. Det finns alltså en kraftig slagsida uppåt i åldersspannet bland företagare.  

Det här kan man se från mer än ett håll, och jag tror att det är viktigt att man gör just det, så att ett brett perspektiv finns. Ibland tänker jag att man springer för fort åt ett håll som känns inne och rätt just nu.  
Det finns förslag om att lantbrukare över 65 inte ska få del av EU:s ersättningar. I en tid då krisberedskap och livsmedelsproduktion står högt på agendan låter det helt bakvänt, tycker jag. Alla som driver riktiga lantbruk är viktiga och ska kunna verka med likartade förutsättningar.  

Att vi ska underlätta för ägarskiften och bidra till göra det möjligt för unga att bli företagare är viktigt, men till del en annan sak. Om vi lyfter blicken mot andra företag så ser vi som sagt att även där är företagsledarna inte så ofta unga. För det krävs kapital att starta ett företag, och det tar tid att bygga upp.  

Vi ska också minnas att i många företag som leds av “gamla bönder” finns flera unga anställda. Genom att de hunnit bygga upp sitt företag har de möjlighet att investera i modern teknik och att anställa. Jag tror att det kan lägga en bra grund för de unga att bygga på sin erfarenhet, för att på sikt starta eget företag eller ta över ett befintligt.  

Oroande bottensiffra

Det är mer oroande att den totala arealen jordbruksmark i Sverige minskar. 2023 var den för första gången mindre än 3 miljoner hektar. 85 % av jordbruksmarken är åker och resterande bete och slåtteräng.  

Drygt 55 200 av företagen i Sverige brukar jordbruksmark. I storleksgruppen som brukar 5–10 hektar åkermark finns flest företag, knappt 12 500. Det motsvarar knappt en fjärdedel av alla företag med åkermark. Drygt 1 % av företagen brukar över 400 hektar åkermark vardera. Tillsammans brukar de knappt 19 % av den totala åkermarken. 

De små gårdarna läggs ner i större grad än de stora. Det finns många skäl till detta. Sårbarheten med att vara ensam eller få som arbetar på en liten gård är uppenbar. Att expandera är inte alltid möjligt, och ibland finns ingen som vill ta över när lantbrukaren vill sluta. Ibland läggs de ihop med ett större företag och marken fortsätter producera livsmedel. Andra gånger läggs de ner och åkrarna planteras med skog eller växer igen.   

Men andra små gårdar lever vidare och har en bra lönsamhet. De bidrar till livsmedelsproduktion i många delar av landet – en nog så viktig fråga för krisberedskap. En del mindre gårdar tas också över av en yngre generation.  

Intern enad front

Det jag vill komma till är att vi behöver vara försiktiga med att generalisera. Vi behöver mångfalden. Små och stora gårdar, unga och gamla lantbrukare. Om vi ska kunna producera tillräckligt med mat behövs alla, och vi behöver värna jordbruksmarken. Det är inte någon särskild grupp av lantbrukare som är hotet.   

Hoten finns utanför landsbygden och dess företagare. Åkermark som bebyggs är en sådan viktig aspekt att bevaka. Vare sig det är en liten gård eller en stor som berörs av projekt, vare sig det är en gammal eller ung företagare. Det måste prioriteras att städer och infrastruktur i första hand bygger på den areal som inte passar för lantbruk, vilket är den största delen av Sveriges yta. 

Antagligen kommer medelstorleken på företagen fortsätta att öka. Och helt säkert kommer de gamla lantbrukarna så småningom sluta. Det viktiga är att det då finns en lönsamhet och villkor som gör att nya vill ta vid och kan fortsätta utveckla. Både små och stora företag, med både unga och gamla lantbrukare. Alla behövs.   

Helena Torkelsson, regionstyrelsen LRF Jönköping