Köpings kommun sparar pengar på skolmjölken - kommer kosta mer än det smakar

Kor och mjölkglas i hage - beskärs vid användning

Köpings kommun ska dra in på mjölken till lunch för barn i skola och förskola. På det beräknar de spara 300 000 kr. Vi tycker det är ett dåligt beslut av många anledningar, och vi förklarar varför i en debattartikel.

Debattartikeln har publicerats av Bärgslagsbladet/Arboga tidning.

Mjölk till lunchen ökar chanserna för att barn i skolan ska få i sig tillräckligt med näring för att orka leka och lära en hel skoldag. Studier från Lunds och Stockholms universitet visar att varje satsad krona på skolmåltider ger samhället fyra kronor tillbaka i form av bättre studiero, bättre hälsa, högre betyg och ökad chans till arbete.

I Köpings kommun har man inte förstått detta. Där vill de spara in 300 000 kronor genom att slopa skolmjölken under höstterminen. Det kommer att kosta köpingsborna mer än det smakar.

Mjölk som måltidsdryck i skola ger näringstrygghet till barn, särskilt till de yngre och de som inte äter så mycket mat vid varje måltid. En ny undersökning från FN-organet FAO visar att mjölk har positiva effekter på näring och hälsa hos framför allt barn i skolåldern, med ökad kroppslängd och minskad fettmassa.

Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som man behöver under en dag och är en viktig källa till protein, kalcium, vitamin D, riboflavin, selen, zink och jod. Om mjölken till måltiderna i skolan ersätts av vatten, som Köpings kommun föreslår, så riskerar intaget av flera näringsämnen bli så lågt att barnen bara inte kommer upp i de rekommenderade näringsmängderna.

Lägg till det rådande inflation och höjda matpriser som drabbar många barnfamiljer hårt, en situation som innebär att skolbarn tvingas förlita sig på skolmaten mer än tidigare, helt enkelt för att de inte får nog med näringsriktig mat och dryck hemma. Att då dra ner på mjölken i skolan går tvärs emot det behov som finns bland barnfamiljer i Köping.

Vi får heller inte glömma att mjölkproduktionen är motorn i landsbygdsutvecklingen och biologisk mångfald: varje mjölkföretagare bidrar i snitt till ytterligare åtta arbetstillfällen och det är de betande djuren som bidrar till biologisk mångfald och öppna landskap. När Köpings kommun i detta läge väljer bort skolmjölken är det detta de väljer bort. Och det i en tid när alla är eniga om att Sverige måste stärka sin livsmedelsberedskap, som redan är oroande låg.

Köpings kommun skapar alltså med sitt beslut sämre förutsättning för både elever, företagandet och landsbygdsutvecklingen, samt bidrar till en försämrad krisberedskap. I förlängningen kommer det kosta kommunen och de kommunala skolbudgetarna mer än de 300 000 kronor som de tror att de kortsiktigt sparar.

Mikael Jogevall
ordförande Munktorps LRF-avdelning

Tomas Olsson
ordförande LRF Mälardalen