Krönika: Andreas Nypelius
2025-06-24
Gotlands utmaningar att klara vattenförsörjningen och konkreta förslag på lösningar, det tar LRFs ordförande Andreas Nypelius upp i sin krönika.
Vatten är det många åsikter och tankar kring. Vi hör ofta att Gotlands enda möjlighet till att klara vattenförsörjningen skulle vara att återställa delar av myrarna på Gotland till våtmarker. Nu pratar man om att slopa husbehovsundantaget, det undantag som gör att grundvattenuttag till lantbruksdjur inte omfattas av tillståndsplikt. Till och med förslag om att minska antalet djur i torkkänsliga områden har nämnts.
Men varför föreslås så mycket konstiga saker utan fakta?
För det första så skapas inte grundvatten för att man återställer myrarna på Gotland, då det är kärrmyrar med en så gott som helt tät botten av lera eller bleke (kungliga lantbrukshögskolans institution för agronomisk hydroteknik, Grundförbättring 1954 nr.4). Så om man ska få våtmarker att skapa mer grundvatten måste dessa placeras på sådana ställen där marken tillåter att vattnet infiltreras i markprofilen efterhand, och dessa platser är det tyvärr väldigt ont om på ön. Ett annat problem som kommer med detta förslag är kostnaderna för inlösen av marken, för myrarna på Gotland odlades upp under framförallt 1880 – 1920-talet på grund av matbrist i landet och framförallt på Gotland. Utdikningen började utredas redan 1819 efter framställning hos kungliga Maj:t av landshövding Jacob Cederström på grund av ovan nämnda matbrist. Att ta bort husbehovsundantaget nu med argumenten att det är ont om vatten är ju också spännande med ett minskande djurantal, till exempel har Gotland de senaste 40 åren gått från 20 000 till 13 000 mjölkkor. Så det är knappast djuren som gör av med mer vatten nu för tiden.
Så vad ska vi göra då? Jag tycker det är ganska enkelt. Vi vet att vi aldrig kommer få grundvattnet på Gotland att räcka till alla behov på ön, så rätt vatten på rätt plats. Till exempel börja med att återanvända vatten flera gånger. Det finns goda exempel i lantbruket på att tvätta med diskvatten med mera, som även skulle kunna översättas till hushåll på många platser. Men framförallt att samhället kan samla vatten likt vi i lantbruket gjort länge för att ta vara på årsnederbörden. Eller andra tekniska lösningar, som mer avsaltning eller rening av avloppsvatten, som kan ge Gotland mer vatten. Detta bör ske i det regionala vattennätet där det finns resurser och förutsättningar, för det gotländska grundvattnet behövs till de drygt 40% av öns vattenförsörjning som sker från enskilda vattentäkter. Så klart utryckt behöver de investeringar som borde gjorts redan på 70-80-talet när vattenbristen började bli större, nu göras i rask takt för att säkra upp öns försörjning av både vatten och övriga livsmedel.
Andreas Nypelius, regionordförande LRF Gotland
Gå med i LRF – din röst, din nytta, ditt nätverk
LRF driver frågor som gör skillnad för dig som verkar inom lantbruk, skog och landsbygd. Som medlem får du tillgång till förmåner, kunskap och nätverk som stärker din vardag och ditt företagande. Tillsammans får vi landet att växa.
