LRF agerar för att återställa återbetalningen av dieselskatt

2026-10-26

Svenskt jord- och skogsbruk riskerar en kraftig kostnadsökning för diesel om riksdagen inte fattar beslut om att återställa dieselskatteåterbetalningen. LRF arbetar intensivt för en lösning och har bland annat skickat ett förslag om ett utskottsinitiativ.

Under sommaren sänktes dieselskatten tillfälligt. Samtidigt sänktes dieselskatteåterbetalningen för jord- och skogsbruket för att nettobeskattningen skulle ligga kvar på EU:s miniminivå, 0,258 kronor per liter. När de tillfälliga skattesänkningarna nu upphör behöver därför återbetalningen höjas igen för att nettobeskattningen ska ligga kvar på motsvarande nivå.

Regeringen tog före valet fram en lagrådsremiss som skulle säkerställa en nettobeskattning på 0,258 kronor per liter under resterande del av 2026 och 0,26 kronor per liter under 2027. Riksdagen hann dock inte fatta beslut innan valet. Därför ligger dieselskatteåterbetalningen kvar på den lägre nivån samtidigt som dieselskatten nu höjs.

Risk för miljardkostnad

Den 1 oktober steg nettobeskattningen från 0,258 till 0,577 kronor per liter. Om inget nytt beslut fattas stiger den till 2,977 kronor per liter den 1 december och till 3,062 kronor per liter den 1 januari 2027. För jord- och skogsbruket som helhet motsvarar det en kostnadsökning på omkring 1,1 miljarder kronor per år, beräknat på en förbrukning om 400 miljoner liter.

Det är en betydande kostnadsökning för en sektor som samtidigt förväntas stärka svensk livsmedelsproduktion och beredskap. Jord- och skogsbruket är fortfarande beroende av förbränningsmotorer för många tunga arbetsmoment. Elektriska alternativ finns, men kan ännu inte ersätta alla traktorer och arbetsmaskiner som krävs för många timmars tungt arbete.

Ett särskilt politiskt läge

Situationen kompliceras av det politiska läget efter valet. Sverige leds sedan den 17 september av en övergångsregering, som främst fattar beslut i löpande eller brådskande ärenden. Samtidigt förbereds en övergångsbudget för 2027, där utgångspunkten är att en övergångsregering inte bör gå fram med egna nya politiska reformer.
LRF vill understryka att en återställd dieselskatteåterbetalning inte handlar om en ny politisk satsning, utan om att förhindra att beskattningen av svenskt jord- och skogsbruk kraftigt förändras till följd av att ett redan förberett förslag inte hann beslutas före valet. Regeringens lagrådsremiss syftade till att bibehålla nettobeskattningen på 0,258 kronor per liter under resterande del av 2026 och 0,26 kronor per liter under 2027.

Samtidigt har LRF framhållit att flera kostnadstillägg tillkommer samtidigt. Ett kostnadstillägg via EU-ETS2- "European Emission Trading System", som inträder 2028, innebär en kostnad för koldioxidutsläpp på drivmedel och via CBAM- "Carbon Border Adjustment Mechanism", som trädde i kraft 2026 och som innebär en koldioxidavgift på varor som importeras till EU. CBAM påverkar framförallt kostnaden på mineralgödsel och stål för lantbrukssektorn.

Läs mer här om ETS2

Läs mer här om CBAM

Hur LRF arbetar med frågan

LRF arbetar på flera fronter för att få till ett snabbt beslut. LRF har skickat ett förslag till utskottsinitiativ till finansutskottet, detta med utgångspunkt i regeringens tidigare lagrådsremiss. LRF har även lämnat en hemställan till regeringen med samma önskemål och presenterat frågan för skatteutskottet samt miljö- och jordbruksutskottet. Dieselskatteåterbäringen var också ett tema när LRF:s Norrlandsgrupp traditionsenligt bjöd in till middag och samlade hela 39 av 60 möjliga riksdagsledamöter.

LRF:s budskap är tydligt: den särskilda politiska situationen får inte leda till en kraftig kostnadsökning för svensk matproduktion och svenskt skogsbruk. En sådan kostnadsökning riskerar att försämra konkurrenskraften i en tid när svensk produktion tvärtom behöver stärkas för att bidra till ökad försörjningsförmåga och beredskap.

En kraftigt höjd dieselskatt, utan färdiga alternativ till en bred omställning leder inte automatiskt till en snabbare omställning, detta innebär på kort sikt framför allt högre kostnader och sämre konkurrenskraft.
LRF arbetar för ett politiskt beslut som säkerställer konkurrenskraftiga och långsiktiga villkor för svenskt jord- och skogsbruk.