LRF, Arla och Länsstyrelsen i dialog om mjölkens tillväxthinder
2026-04-29
Regeringens besked om en oförändrad beteslagstiftning innebär fortsatt stora utmaningar för många mjölkföretagare. Mot den bakgrunden bjöd LRF tillsammans med Arla in Länsstyrelsen till ett möte. Den 21 april möttes de tre på Vreta Kluster för att diskutera mjölkproduktionens förutsättningar i Östergötland och de hinder som bromsar utvecklingen.
Det pågår stora investeringar i förädlingsled inom de gröna näringarna. Arla utökar produktionen i Linköping och har investerat i energibesparingar och höjd kapacitet i mjölkpulveranläggningen i Vimmerby, två städer i det östgötska lantbrukets absoluta närhet.
- Det är roligt att det satsas i länet. När Arla höjer kapaciteten och ökar produktionen är det avgörande att primärproduktionen också hänger med och ökar, säger regionordförande Jeanette Blackert som representerade LRF på mötet tillsammans med styrelsekollegan och vice ordförande Gabriella Cahlin.
Länsstyrelsen deltog med en bred och kvalificerad representation; Kristoffer Hellberg, Marie Larsson, Magdalena Fahlborg och Jonas Källming, liksom Arla som företräddes av Inger-Lise Sjöström och Magnus Svensson.
Mjölkproduktionens villkor och framtida utveckling är ett brett ämne som rymmer många sakfrågor. Beteslagstiftningen stod högt upp på mötets agenda, men också tillståndsprocesser, kontroller, krisberedskap, investeringsvilja och utveckling av VILA (villkorad läkemedelsanvändning).
Beteslagstiftningen och tillgången på betesmark är avgörande för framtida investeringar
Beteslagstiftningen pekades ut som den absolut viktigaste frågan när det gäller investeringsviljan hos yngre mjölkföretagare.
- Det är självklart att kor i uppbundna besättningar ska ut på bete, men i lösdriftsstallar med god kokomfort bör det räcka att man öppnar dörren så att kon själv får välja om hon ska gå ut och när, säger Gabriella Cahlin.
Arla har gjort en hemställan till regeringen om ökad flexibilitet i beteslagen och väntar på besked.
- Länsstyrelsen beslutar inte om lagändringar men det är viktigt hur de ställer sig i remisser, framhåller Jeanette.
Tillgången på betesmark är också en hämmande faktor och här flaggade branschen för att Naturrestaureringslagen (NRL) kan utgöra hinder för att öka andelen betesmark i skogs- och mellanbygd, där mjölkproduktionen har störst potential att öka.
Fem tydliga hinder för mjölkproduktionens utveckling
Näst viktigast för investeringar i mjölkproduktionen, efter moderniserad beteslag, är att tillståndsprocessen och MKB (miljökonsekvensbeskrivning) förenklas, blir mer förutsägbar och rättvis över landet. Länsstyrelsen ser att antalet förprövningsärenden totalt har ökat, men det var på mötet oklart hur det ser ut specifikt för mjölken. I dag har en mjölkbonde cirka 800 regler från 15 myndigheter att förhålla sig till.
Frågan om villkorad läkemedelsanvändning (VILA) är central för både djurvälfärd och företagarens vardag. Trots dokumenterade positiva effekter är endast 25 av cirka 280 mjölkföretag i Östergötland anslutna. Kostnaden är ett tydligt hinder, särskilt för mindre gårdar.
- Alla mjölkbesättningar behöver ges möjlighet att ansluta sig, och regelverket behöver utvecklas så att fler behandlingar tillåts inom ramen för VILA, exempelvis behandling med kalk vid kalvningsförlamning. I dag riskeras djurs hälsa och liv i väntan på veterinär, säger Gabriella.
Att investeringsstödet för stallar snabbt tar slut förvårar också utvecklingen. Länsstyrelsen berättade att man nu har ett närmare samarbete mellan länen så att investeringsstöden utnyttjas effektivt, men det finns inte möjlighet att flytta pengar mellan öronmärkta områden förrän möjligen i slutet av programperioden. Här betonades att det behövs investeringsstöd för ombyggnad av stallar, utan att öka koantalet på gården, för att kunna modernisera äldre stallar, öka djurvälfärd och arbetsmiljö samt underlätta generationsskiften.
Sist men inte minst är viltproblematiken med sina intressekonflikter ett betydande hinder, där alldeles för talrika viltstammar av framför allt dovhjort och vildsvin äter upp eller förstör grödor och djurfoder så att det ekonomiskt inte går ihop för lantbrukaren. Vilttrycket motverkar inte bara möjligheten att öka produktionen i skogs- och mellanbygd, utan är även en starkt bidragande faktor till att lantbruksföretag lägger ned.
- Jag tryckte på att länsstyrelsen kan vara tydliga och gå ut och säga att viltet är ett problem för vår livsmedelsproduktion. Utifrån en motion till vår årsstämma tog vi upp att vi vill att länsstyrelsen formulerar beslut om skyddsjakt på klövvilt på samma sätt som för rovdjur, det vill säga att skyddsjakten får fortsätta under utredningstiden ifall beslutet överklagas, säger Jeanette.
Arla delade erfarenheter kring krisberedskap
På Länsstyrelsens initiativ diskuterades även krisberedskap. Arlas erfarenheter från samarbete med Finland och från verksamhet i krigsdrabbade Mellanöstern, där leveranskedjor kunnat hållas igång även i mycket svåra lägen, väckte stort intresse.
Vad händer nu?
- I stort var vi överens, alla vill ha en ökande konkurrenskraftig mjölkproduktion men har lite olika hållning till hur man kan bidra till det. Det var ett bra möte och vi kommer fortsätta dialogen och samverkan, avslutar Jeanette.
Gå med i LRF – din röst, din nytta, ditt nätverk
LRF driver frågor som gör skillnad för dig som verkar inom lantbruk, skog och landsbygd. Som medlem får du tillgång till förmåner, kunskap och nätverk som stärker din vardag och ditt företagande. Tillsammans får vi landet att växa.
