LRF önskar god jaktlycka

Det finns många viljor om jakt och så här när älgjakten drar igång märks det ännu mer. Vissa anser att det ska sparas andra att man behöver skjuta mer älg. - Håll er till fakta och planer som tagits fram, säger Stefan Gustafsson vice ordförande i LRF Södermanland. Det är bästa sättet att över tid gynna både viltets kvalité och hälsa samtidigt som skador i grödor och skog kan minska. Se även till att rapportera i Älgobs, så att underlagen blir så bra som möjligt.

Samhällets mål är ”En livskraftig älgstam av hög kvalitet, en produktionsanpassad älgjakt samt en älgstam i balans med betesresurserna på lång sikt”.  För att nå dit har länsstyrelser tagit fram regionala riktlinjer och mål som i sin tur ska uppfyllas av älgförvaltningsområdens förvaltningsplaner och dessa uppfylls i sin tur av älgskötselområdens älgskötselplaner. Längst ut i förvaltningskedjan är de enskilda jaktlagen och jägarna som verkställer och kan göra kvalitativa urval på plats i skogen.  

Övrigt klövvilt påverkar älgen, tänk flerartsförvaltning! 

I alltfler områden ökar hjortviltet i både antal och utbredning. De konkurrerar om foder med älgen, vilket i många fall bidrar till ökat bete på tall. Även om inte hjorten inryms i älgförvaltningssystemet är de en påtagligt påverkande faktor som behöver tas hänsyn till för att nå sammantagen balans mellan vilt och foder i landskapet. Även rådjuren behöver prioriteras i förvaltningen. Hur ser betestrycket ut hos dig? Finns det mjölkört? Är rönn, asp, sälg och ek hårt betade? Läs av landskapet för att bedöma det totala betestrycket, ett överskott av foder ger mindre skador på tall och bättre hälsa för viltet. 

De skogliga målen är viktiga 

ÄBIN (älgbetesinventeringen) är en kvalitetssäkrad metod och målsättningarna i den mätningen ger förutsättningar för att ståndortsanpassa och föryngra med både tall och löv samt att tillväxten inte begränsas orimligt och att skador på träd i beståndet är på en tolerabel nivå. Enligt senaste ÄBIN-rapporten är trenden minskade skador även om de fortfarande är för höga på många håll.

Om älgens rödlistning

De senaste åren har älgen utropats som potentiellt aktuell för rödlistning och som hotad nationalsymbol. Det har skett en medveten sänkning för att anpassa mängden till rådande förutsättningar i landskap och skogsbruk. Antalet älgar har minskat, planenligt, från historiskt höga nivåer. Men trots denna minskning finns idag fler älgar än före den så kallade älgexplosionen. Sverige har fortfarande världens tätaste älgstam i relation till skogsmarksareal jämfört med andra länder. 

Rödlistning blir ett faktum om en art minskat avsevärt under en tidsperiod, även om det som i detta fall är planerat i förvaltningen. Det innebär inte med automatik att arten ska åsättas någon form av skyddsstatus. Det finns flera idag jaktbara arter som omfattas av rödlistan.   

Enligt senaste analysen från SLU ökar älgpopulationen igen, även om det kan variera lokalt. Samtidigt har övrigt klövvilt ökat kraftigt, så att totala antalet klövvilt är historiskt högt.