Ny grundlagsutredning är en historisk framgång för LRF

Torsdagen den 3 juli fattade regeringen ett historiskt beslut. En ny grundlagsutredning tillsätts. En kommitté med representation från samtliga riksdagspartier får i uppdrag att utreda grundlagsskyddet för rätten till ersättning vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad. Ett beslut som uttrycker en tydlig vilja att stärka skyddet för det svenska jord- och skogsbruket i Sveriges grundlag. En framgång för LRF, som länge arbetat för att denna utredning ska bli verklighet.

Den nya grundlagsutredningen är ett första steg för att skapa en ordning där markägaren får ersättning för den mark som staten beslutar att markägaren inte får bruka. Från grundlagskommitténs första dag till det att förslagen presenteras kommer LRF betona att de behöver åtgärda det orimliga i när inskränkningarna saknar tydlig motivering, är oproportionerliga eller när staten inte erbjuder ersättning vid betydande påverkan.

– Att en ny grundlagskommitté tillsätts är ingen slump. Det är LRF:s gemensamma påverkansarbete, från förtroendevalda och medlemmar på nationell samt lokal nivå, som har tagit oss hit. Vi som lever med konsekvenser av försvagad äganderätt känner behov av att skyddet för oss som skyddar skog och mark måste stärkas. Så att det blir tydligt för myndigheter, domstolar och inte minst vid stiftandet av vanlig lag vad som gäller, säger LRF:s förbundsordförande Palle Borgström.

Långsiktiga och tydliga villkor behövs

Det måste vara tydligt för enskilda under vilka förutsättningar ägande- och förfoganderätten kan inskränkas. Att det finns ett krav på staten att alltid överväga om en inskränkning är nödvändig och att den nytta som den ger det allmänna ska vara större än den olägenhet det innebär för den enskilde. Det är nödvändigt eftersom den rättsosäkerhet som existerar i den svenska skogen, med otydliga regler som tillämpas inkonsekvent, riskerar det att underminera förtroendet för rättsstaten. Det sker samtidigt som vi vet att skogens värde som förnybar resurs, hem för biologisk mångfald och motor i den gröna omställningen bygger på att markägare kan lita på långsiktiga och tydliga villkor.

Egendomsskyddet är en grundpelare i ett fritt och demokratiskt samhälle, och det är nödvändigt att se över hur väl den skyddas i grundlagen. Särskilt i ljuset av hur de som skyddar skog och mark har påverkats de senaste 15 åren av en försvagad grundlag och ett försvagat egendomsskydd.

– Det finns ett behov av att grundlagskommittén utreder orsakerna till att rätten till ersättning uteblivit för så många skogsägare. Därför fortsätter vårt hårda arbete för att skapa en bred politisk majoritet för grundlagskommitténs förslag på lösningar. Ett arbete vi gör allra bäst tillsammans, säger Palle Borgström.

Stort ansvar vilar på regering och opposition

Det är nu av största vikt att grundlagskommitténs arbete inte blir en partipolitisk stridsfråga. Ett stort ansvar vilar på regeringen, Socialdemokraterna och oppositionen att tillsammans bidra till att kommittén kommer fram till konstruktiva förslag som sedan kan omsättas i praktiken. 

– Balansen mellan individens rättigheter och samhällets gemensamma mål är kärnan i en fungerande rättsstat. Egendomsskyddet är därför inte budgetfråga, utan en grundlagsfråga. Det är tydligt när enskilda skogsägare förlorar rätten till ersättning från staten i domstol efter domstol, hela vägen upp till Högsta domstolen. Det är där grundlagskommitténs arbete måste börja och sluta, säger Palle Borgström.

Grundlagskommitténs arbete är långsiktigt och de förslag som utarbetas kan börja gälla först efter 2030. Fram tills dess är det viktigt att regeringen genomför förändringar i artskyddet som gör regelverket mer träffsäkert samt får till reformer som innebär ersättningsrätt för drabbade skogsägare.

Fakta

Kommitténs uppdrag ska redovisas senast 17 augusti 2026.

Kommittédirektiv: Grundlagsskyddet för rätten till ersättning vid rådighetsinskränkningar (regeringen.se)