Om skogen brinner - bättre beredskap med Alvesta kommunavdelning

Genom Alvesta kommun går en stambana och torra somrar innebär det en ständig brandrisk. Extrema regnväder har också visat sig vara ett problem, med översvämningar i viadukter och på låglänta platser i samhällen som följd. Beredskap är därför en fråga som Cecilia Engström har funderat mycket över, men det var först när hon blev ordförande i Alvestas kommunavdelning, och med en engagerad styrelse i ryggen, som hon fick möjlighet att ta den vidare.  

–Kommunen bjöd in oss till ett möte för något år sedan, där även representanter från Värends räddningstjänst var med. Vi insåg där och då att det finns mycket som kan förbättras om vi samarbetar och det blev startskottet för vårt arbete kring beredskap i närområdet, säger Cecilia Engström

Vad händer om….. ?

Vad händer om en brand uppstår? Vilka kedjor aktiveras? Hur får man tag i vatten, traktorförare, gödseltunnor och människor med god lokalkännedom? När kommunavdelningen började ställa frågor om hur saker fungerar i olika situationer, ledde det vidare till nya frågor och scenarier och en bredare bild av vad beredskap är och vad det kräver.

–Vi såg till exempel att när det händer något här i kommunen och räddningstjänsten behöver mer resurser, då går deras första samtal till Maskinringen i Höglandet, utanför kommunen. Det förlorar man både tid och lokalkännedom på. Förankringen behöver ske i närområdet redan i första ledet, för det är här resurserna finns, säger Cecilia Engström.  

Vad behövs och vem kontaktar man?

Det första mötet gav mersmak. Alla parter insåg fördelarna med ett fortsatt samarbete och på den vägen är det. Särskilt imponerade var kommun och räddningstjänst av LRFs kontaktnät. Om något händer, så finns resurserna redan i grannskapet. Men det krävs arbete för att omvandla kontaktnätet till personer och konkreta resurser som kan ställa upp när det behövs.

–Just nu jobbar vi i kommunavdelningen med en ”önskelista” dvs. en lista på vad räddningstjänsten vill att vi ska kunna plocka fram i ett nödläge, säger Cecilia.  

På önskelistan står till exempel gödseltunnor, skotare, skördare och förare till dem, motorsågar och personer med motorsågskörkort, fyrhjulingar, pumpar, platser att kunna lagra extra material på och platser där en traktor eller brandbil kan komma fram för att fylla på vatten. Listan växer allteftersom, samtidigt som fler och fler punkter kan bockas av.  

–Om det här fungerar i en liten kris, då kan vi vara ganska trygga med att det även fungerar i en större kris, säger Cecilia.

Gott samarbete en nyckel för att hitta lösningar

Ett samarbete av det här slaget kräver engagemang, många timmar och goda relationer. I Alvesta är både kommun och räddningstjänst positiva och det har lagt en stabil grund.

–I kommunavdelningen ser vi behovet, men också vinsterna. Ingen annan kommer att göra jobbet åt oss, men om vi får det här att fungera så är vi alla vinnare. Det är ofta våra fastigheter, vår skog och våra marker som räddas i ett nödläge, avslutar Cecilia. 

Målbilden är ett fungerande, uppdaterat kontaktnät där räddningstjänsten har möjlighet att få den hjälp de behöver när de behöver den, snabbt och smidigt, utan att behöva ringa utanför kommunen. Detta är nu på god väg, och Värends räddningstjänst hoppas att även Växjö och Älmhults kommuner vill vara med på tåget.