Omarrondering i Dalarna – historik, nuläge och framtid

Länsstyrelsen framhöll att direkta felaktigheter i förrättningar potentiellt kan rättas, och att inkomna synpunkter ska användas i utvecklingen av en ny, mer småskalig ”by‑för‑by‑process”. Denna modell förväntas omfatta 40–100 fastigheter åt gången och blir sannolikt mer kostsam, men syftar till att en större andel markägare ska uppleva förbättringar och att få eller ingen ska försämra sin fastighetsstruktur.

Vid mötet diskuterades även hur omarronderingsarbetet skulle kunna accelereras, givet de betydande samhällsekonomiska vinster som följer av minskad ägosplittring – bland annat stärkta möjligheter för livsmedelsproduktion och ett mer rationellt skogsbruk.

Mötet var mycket lyckat, säger både Peter Andersson, ordförande i LRF Dalarna, och Håkan Mowitz, enhetschef för Enheten för mark, energi och klimat på Länsstyrelsen Dalarna, som båda deltog i mötet.

Lars Rydén, Borlänge, var också med på mötet. 

– Det var ett jättebra möte. Det var bra initiativ från alla och det var ett bra bemötande från länsstyrelsen. Jag hade med mig ett eget omarronderingsärende och fick svar på många frågor, säger Lars Rydén.

Även delar av omarronderingens historia i Dalarna diskuterades på mötet. Från 1500‑talet utvecklades ett särpräglat brukningssystem i Dalarna där byarna gemensamt nyttjade skogar, betesmarker och stora utmarker. De starka bygemenskaperna, det omfattande fäbodbruket och kollektiva nyttjanderätter innebar att laga skifte aldrig fick genomslag. Bönderna värnade det gemensamma nyttjandet och motsatte sig uppdelning av byarnas resurser i enskilda utskiften. Trots detta ökade ägosplittringen successivt när arvsskiften och fastighetsdelningar skapade allt mindre och mer spridda lotter.

Under 1950‑ och 60‑talen infördes Dalalagen, som gav särskilda regler för att möjliggöra större, mer rationella sammanläggningar av skogsfastigheter i områden där den historiska strukturen var som mest fragmenterad. Denna lagstiftning lade grunden för de moderna omarronderingar som pågår i länet idag.

Under de senaste 6–7 åren har Länsstyrelsen i Dalarna och Lantmäteriet intensifierat arbetet med omarronderingar. Resultaten har inneburit färre delägare per fastighet, större sammanhängande skogsområden och avsevärt bättre förutsättningar för aktivt skogsbruk, naturvård och långsiktig markplanering. Trots detta återstår ett omfattande arbete. Totalt planeras omkring 500 000 hektar i Dalarna att omarronderas. Med dagens genomförandetakt på 6 000–10 000 hektar per år beräknas arbetet ta ytterligare cirka 50 år att slutföra. En fortsatt omarrondering bedöms långsiktigt stärka både ekonomiska och ekologiska värden genom mer sammanhållna fastighetsstrukturer, effektivare markanvändning och bättre förutsättningar för jord- och skogsbruk.