Ta kontroll över din mark

Det är först med hjälp av referensburar man ser de skador viltet orsakar. Jonas Berginger har, sedan november 2021, en referensbur på vall och en i spannmålen. Nu vet han hur stora skördeförlusterna är. Och han uppmanar fler att sätta ut burar.

På Stjärnorp utanför Linköping finns mycket dovhjort. De betar och orsakar skador på spannmålen. Det är väl känt. Men att viltet skulle ge sig på vall förvånade Jonas Berginger. Kunskapen kom från referensburen han satt ut. Där fanns spår av klövar och spillning runt buren. Innanför var gräset grönare och längre.

Bur ger viktiga fakta
För att få bättre uppfattning om hur stora betesskadorna är på åkrar med vall och spannmål, och vad det kostar den enskilde lantbrukaren, pågår nu ett arbete med hjälp av referensburar. LRF i Östergötland uppmanar alla medlemmar att sätta upp en eller ett par burar på olika delar av marken.

– Innan jag mätte uppskattade jag skadorna till någon procent. Man ser inte så mycket med blotta ögat. När vi sedan mätte upp och jämförde med kontrollrutan fick vi se att skördebortfallet. Jag gissar att det blir runt 20 procent. Det visar att vi måste jobbar med frågan, säger Jonas Berginger, lantbrukare med dikobesättning.

Enkelt att mäta
– Tveka inte och vänta inte. Sätt upp din bur idag. Gärna på olika ställen; i skogen, på vallen och spannmålen. Det är först då vi vet vem som tjänar på vårt skogs- och jordbruk, menar Jonas Edlund, skog och viltansvarig i regionstyrelsen.

Mätningen är ganska enkel.  Gräset klipps i rutan och i ett lika stort område utanför rutan, cirka fem meter ifrån. Resultatet samlas i två säckar och vägs sedan för att få fram skillnaden i minskad grönmassa. Själva referensburen är heller inte komplicerad. Fyra armeringsjärn som fästs med buntband och förankras med två stängselstolpar.

Betningen kostar mycket 
– Betningen skadar ju det energitätaste av plantan, det späda bladet, vilket gör att vi går miste av mycket värdefull produktion. För en djurhållare kan det gå åt betydligt mycket mer kraftfoder ju hårdare vallarna betas, för att kompensera minskad skörd, säger Jonas Berginger.

–  Många inom jägarkåren är inte medvetna om de skador som hjorten orsakar. Jag är själv jägare och vet att dovhjorten gör skada i skog och på åkern. Sedan jag satte upp burarna ser jag att det finns fyra gånger mer RAS (rönn, asp och sälg) innanför än utanför, tillägger Jonas Edlund som tillsammans med Länsstyrelsen driver projektet dovvilt.

Så bygger du din bur
Problematiken med betesskadorna har funnits under lång tid. Exakt vilket vilt som orsakat skadorna i fält är inte alltid lätt att fastställa. Men i området finns ofta både rådjur och dovhjort, sannolikt vildsvin och älg. Har man börjat kartlägga skadorna finns ett underlag att gå vidare.

Men viltskadorna varierar kraftigt mellan län, kommuner och även grannar. Att mäta skadorna är även viktigt för viltförvaltningen och då för att avgöra om populationen och avbetningen kan anses vara acceptabel, och komma  balans

Utifrån beräkningar från Ludvig & Co har LRF gjort bedömningen att toleransnivån för enskilda lantbruksföretag kan ligga på 4 procent på gårdsnivå och på 2 procent på nationell nivå.

Bygg en referensbur för att mäta betesbortfall (lrf.se)