Tomas Olsson om första året som LRF Mälardalens ordförande: ”Utmanande och roligt”

Tomas Olsson

Snart har Tomas Olsson varit LRF Mälardalens regionordförande ett år och vi ville ta chansen att fråga honom om hans första år som ordförande.

Hur har året varit?

– Utmanande och roligt. Utmanande på grund av omständigheterna: torka, översvämningar, svinpest och det det vi har med oss med höga räntor och utmanande ekonomiska förutsättningar för lantbruket. Det är många saker som har engagerat våra medlemmar och mig.

– Samtidigt som vi har en debatt i samhället i dag som jag upplever jobbar  med oss. Det är politiker som vill träffa oss. De vill prata om den gröna omställningen, beredskap och det gör det stimulerande att jobba med frågorna.

– Sen har vi stort arbete framför oss, det här är bara början på en lång resa. Men att få ta över när vi inte jobbar i motvind på samma sätt som tidigare, det har ju varit mycket mer motvind i styrelsen tidigare, det gör att det är stimulerande just nu. 

– Men sen är det tufft när medlemmarna har det kämpigt, inklusive undertecknad. Det är lite kluvet ibland, när man ser hur medlemmar, företagare kämpar med sin ekonomin, man är ledsen och frustrerad. Jag vill gärna förmedla den känslan som jag har att vi är i medvind, men den känner inte alla våra medlemmar och det är svårt att kommunicera, för de ser det inte i plånboken. Det är svårt. Där önskar jag att jag kunde nå ut bättre. 

Vad har varit jobbigast under året?

– Medlemmarna som har det kämpigt. Oavsett om det är svinpest, översvämningar, ekonomin, dåliga skördar eller vad det är. De som tappar lusten, framtidstron, det är det jobbigaste. Samtidigt är jag imponerad och får kraft av hur många medlemmar det är som ändå ser framåt, som säger det här är nu, nästa år blir bra. Det finns något genuint i bondekåren, en vilja.

Vad har varit roligast?

– Man lyssnar på oss, man söker upp oss i LRF i dag, för att vi måste lösa det här tillsammans. Roligt kanske är fel ord, men jag känner en framtidstro när man får jobba så. Allt från politiker, myndigheter och andra hör av sig till oss för de säger hur ska vi lösa det här tillsammans, allt från översvämningar, svinpest, ekonomi. Man inser att det här är ett arbete som är viktigt. Det som är så tragiskt är att det ska behövas ett krig i vår närhet för den insikten att komma, att det här ska upp på agendan. Vi har kämpat så länge för att få upp våra frågor på agendan, så krävs det ett krig i vårt närområde. 

Någon speciell lärdom från 2023? 

– Oj, massor! Flera katastrofer kan komma samtidigt. Men en sak jag har lärt mig är att arbeta med media. Det blev ju väldigt mycket media förra sommaren, med torka, översvämningar och framför allt svinpest. Jag har lärt mig att ta vara på möjligheten när man har mediautrymme. Egentligen så har jag lärt mig jättemycket om påverkansarbete, hela systemet, hur det här fungerar, hur vi kan driva frågor med politiken.

Var det något som förvånande dig om ordföranderollen?

– Att man måste vara så tillgänglig. Det insåg jag nog inte riktigt före. Och jag insåg nog inte tidigare hur viktigt det är just ordförande dyker upp i vissa sammanhang, att det har en sådan, ibland nästan symbolisk betydelse, även om det inte har någon praktisk betydelse. Andras uppfattning om rollen och då också mig är viktig. Och vad jag säger, det har jag nog inte tänkt på, det lyssnar folk på, det hade jag nog inte reflekterat över innan. 

Vad ser du fram emot under året?

– Det är att fortsätta driva de här viktiga frågorna, så våra medlemmar kan göra det som politikerna vill, att öka livsmedelsproduktionen, att stärka ekonomin i de gröna näringarna, att vi är en del i den gröna omställningen, att vi kan leverera och får lönsamhet.