Växtskyddsmedel med TFA-ämnen omprövas

2025-11-24

Kemikalieinspektionen (Kemi) meddelade 20 november att de väljer att ompröva växtskyddsmedel med verksamma ämnen som kan brytas ned till TFA (trifluorättiksyra). Processen ska vara klar senast i april 2028. Om de aktuella växtskyddsmedlen förbjuds är det nödvändigt med alternativ för att klara produktionsmål.

Kemikalieinspektionens besked var väntat eftersom Danmark i juli beslutade att med mycket kort varsel förbjuda 33 växtskyddsmedel som visat sig bilda TFA, den minsta molekylen av PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) som inte bryts ned i miljön, så kallade evighetskemikalier. Norska Mattillsynet meddelade 21 november att de avser att ompröva berörda växtskyddsmedel på samma sätt som KemI.

Vad innebär KemIs beslut om omprövning?

KemIs beslut innebär i ett första skede att myndigheten omprövar 38 växtskyddsmedel som innehåller något av de verksamma ämnena diflufenikan, flonikamid, fluazinam, fluopyram, mefentriflukonazol eller tau-fluvalinat, en process som ska vara klar senast i april 2028. Utgångspunkten är att produkter som eventuellt återkallas får en utfasningstid om 18 månader och därmed preliminärt kan fortsätta att användas till den 31 oktober 2029.

Företagen bakom växtskyddsmedlen ska redovisa för KemI hur mycket TFA som bildas och sprids till grundvattnet under svenska förhållanden. Samtidigt har Växtskyddsrådet startat arbetsgrupper för att närmare undersöka konsekvenserna för olika grödor om viktiga växtskyddsmedel fasas ut. Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (Efsa) arbetar dessutom på en rapport om TFA som ska vara klar i början av 2026.

Nödvändigt med alternativ för att klara produktionsmål

En längre omprövningsprocess än i Danmark gör det möjligt att ta fram mer kunskap. Det ger bland annat växtskyddsföretagen mer tid att genomföra nya studier och förhoppningsvis komma längre i sökandet efter alternativa metoder. Alternativ kommer att behövas för att klara produktionsmål och Sveriges livsmedelsförsörjning. Svensk politik behöver beakta både Efsas och Växtskyddsrådets rapporter.

– Vi står inför en stor samhällsutmaning. På kort sikt kommer Sverige inte kunna producera vare sig trädgårdsgrödor eller höstvete, potatis eller oljeväxter i dagens volymer om landet fasar ut samma växtskyddsmedel som Danmark utan att några nya alternativ presenteras. Det är något som alla, både konsumenter, myndigheter och politiker, behöver vara medvetna om, säger Marcus Söderlind, ordförande i LRF:s trädgårdsdelegation.

Svensk odling verkar på en internationell marknad och därför är det helt avgörande att svenska trädgårds- och växtodlare ur konkurrenshänsyn har samma förutsättningar som odlare i andra länder.

– Det får aldrig vara en lösning att vi, likt Danmark, sätter upp regler som riskerar att slå ut vår inhemska produktion för att i stället ersätta den med produkter som producerats med insatsvaror som inte är godkända här. Beslut måste tas på vetenskaplig grund och i takt med övriga EU-länder, säger Fredrik Andersson, ledamot i LRF:s riksförbundsstyrelse.