Äganderätt  och miljö

Tycker

  • Äganderätten är grunden för all näringsverksamhet på landsbygden.
  • Biotopskydd får inte hindra markanvändning.
  • Vattenåtgärder ska inte bekostas av enskilda företagare och inte gå ut över livsmedelsproduktionen.

Gör

  • LRF har förstärkt bemanningen inom äganderätten med fem tjänstemän och kommunicerar att Det Goda Ägandet är ett samhällsintresse.
  • LRF har drivit igenom att utveckling och bibehållande av aktivt jordbruk ska kunna ses som skäl för dispens från naturvårdsbestämmelser.
  • LRF lyckades få vattendelegationerna att avstå sina beslut och istället överlåta åt regeringen att avgöra så att det inte skulle tas förhastade beslut om kostnader som samhället saknar finansiering för.
  • LRF har förstärkt bemanningen när det gäller jakt- och viltfrågor.

Företagarvillkor och konkurrenskraft

Tycker

  • Målet om en ökad inhemsk livsmedelsproduktion ska vara lika viktigt som andra samhällsmål, till exempel på miljöområdet.
  • Regelverk och skatter ska vara konkurrensneutrala med omvärlden.

Gör

  • LRF driver aktivt arbetet med den nationella livsmedelsstrategin vidare, både centralt och regionalt.
  • Livsmedelsstrategiarbetet ínnebär bl a förändrade myndighetsinstruktioner, sänkta skatter på produktion och jämförbara regelverk med andra länder.
  • Via LRF Konsult Skattebyrån bevakar LRF kontinuerligt viktiga skattefrågor och deltar i statliga utredningar.

Skogspolitik

Tycker

  • Produktions- och miljömål ska vara jämställda.
  • Skogen som förnybar resurs har en central roll i den pågående energiomställningen och för att åstadkomma en hållbar biobaserad samhällsekonomi.
  • Formellt områdesskydd ska i första hand ske efter frivilliga överenskommelser med markägare.

Gör

  • LRF arbetar aktivt i det Nationella Skogsprogrammet och har ingått i Miljömålsberedningen som särskilt prioriterade ökningen av produktionen i jord- och skogsbruket i sitt betänkande.
  • LRF har förespråkat arbetssättet Komet, som bygger på frivilliga avsättningar av skogsmark.  Regeringen har tagit ställning för en utvidgning av Komet till hela landet, som ett komplement till traditionellt områdesskydd.

Jakt och vilt

Tycker

  • Viltskadorna måste begränsas.
  • De som bor och verkar på landsbygden ska i högre grad kunna påverka rovdjursförvaltningen.

Gör

  • LRF bevakar att medlemmarna kan ta del av viltets värden men hjälper dem också att motverka viltets kostnader genom att till exempel påverka lagstiftning och budgeten för myndigheternas arbete i viltförvaltningen. 
  • LRF svarar på remisser och deltar i formella arbetsgrupper, nationella råd och hearingar. LRF har också täta kontakter med andra intresseorganisationer och andra företrädare för markägare.
  • Som stöd för de förtroendevaldas arbete i viltförvaltningen har LRF tagit fram policier om rovdjur, vildsvin, älg och övriga hjortdjur.
  • LRF arbetar för att utfodring av vilt regleras med villkor om fodermedel, mängder och metoder.

Djuromsorg och djurhälsa

Tycker

  • Svensk produktion ska ges förutsättningar att med bibehållen god djuromsorg också vara konkurrenskraftig och utvecklas.
  • Det är genom djurhållarens dagliga skötsel och omsorg om sina djur som god djuromsorg säkras.
  • Grunden för både god djuromsorg och utveckling av företagandet är ett system byggt på tillit och förtroende för företagarnas ambitioner och kompetens, vilket behöver omsättas i såväl lagstiftning som tillämpning.
  • Det mest effektiva och långsiktigt hållbara sättet att nå god djuromsorg är genom att ge företagaren utrymme att utveckla och förbättra djurhållningen på det sätt som passar bäst utifrån den egna gårdens förutsättningar.
  • Det behövs en modernisering, förenkling och förändring av den samlade djurskyddslagstiftningen så att den blir mer flexibel och målstyrd med bibehållen god djuromsorg. Reglernas innehåll behöver anpassas så att de går hand i hand med hög konkurrenskraft. Sättet att bedriva djurskyddskontroll behöver anpassas till detta för att tillse rättssäkerhet.
  • Djurskyddskontroller ska vara riskbaserade, föranmälda, korrekta och likvärdiga med hög rättssäkerhet. Systemkontroller (fokus på djuren och helheten i djurens miljö, uppföljning av rutiner samt utvecklingsplaner) behöver införas då lagstiftningen blir mer målstyrd.
  • Svenska djur ska få bibehålla sin goda hälsa.
  • Antibiotika ska inte få användas förebyggande till djur utan diagnos.

Gör

  • Genom ett aktivt påverkansarbete har LRF som högsta prioritet att få till stånd en svensk djurskyddslagstiftning och tillämpning som medverkar till både god djuromsorg och hög konkurrenskraft. Många viktiga steg på vägen har tagits redan.
  • LRF arbetar för att alla medlemsländer i EU ska implementera och följa EU:s gemensamma lagstiftningen på djurskyddsområdet. Dessutom driver LRF på för att EU ska höja sina djurskyddskrav.
  • LRF har skapat en samrådsgrupp för djurskyddskontroll där åtta lantbrukare ger input från fältet och diskuterar med Jordbruksverket om hur djurskyddskontrollerna kan förbättras.
  • LRF driver på för att EUs regelverk ska möjliggöra en säker livdjurshandel, att vi vid import har rätt att kräva tester eller motsvarande för smittor svenska djur är fria från.
  • LRF har påverkat synen på hur antibiotika används till djur inom EU. Det blir en allt mer restriktiv syn på att ge dessa läkemedel till friska djur inom animalieproduktionen.

Infrastruktur och landsbygdsservice

Tycker

  • Bredband ska vara lika bra på landet som i stan.
  • Väl fungerande mobilnät är en förutsättning för företagande och boende på landsbygden och mobiloperatörernas täckningskartor ska stämma överens med verkligheten.
  • Ingen ska ha längre än 500 meter till sin brevlåda.
  • Elnät ska grävas ner. Kablarna bör läggas utmed vägar eller tillsammans med annan infrastruktur.
  • Ett fungerande vägnät behövs på landsbygden och det ska vara anpassat för stora maskiner.

Gör

  • LRF har varit aktivt i de nya föreskrifterna och reglerna om bredbandsstöd.

Tillsyn och kontroll

Tycker

  • Tillsynsavgifterna bör avskaffas och kvaliteten och rättssäkerheten garanteras.
  • Tillsynen bör bygga på dialog och förtroende mellan enskilda och myndigheter.

Gör

  • LRF ger finansiellt stöd till juridiska principmål för att pröva orimliga villkor.    

Klimat

Tycker

  • De gröna näringslivet är en grundförutsättning för att bekämpa klimatförändringarna. Vår sektor är den enda som kan fånga och lagra koldioxid från atmosfären och samtidigt leverera förnybara råvaror till drivmedel, förnybar energi, nya material och kemikalier.
    Det är viktigt att potentialen i det gröna näringslivet tas tillvara för att ställa om samhället till en biobaserad och cirkulär ekonomi. Därför bör onödig administrativ belastning eller reglering undvikas i jämförelse med konkurrerande verksamheter och fossila produkter.

Gör

  • LRF spelar en viktig roll i att sprida kunskap kring det gröna näringslivets möjligheter att bidra till klimatarbetet. Arbetet behöver bedrivas på alla fronter; politiskt, marknadsmässigt och genom forskning och innovation.
  • LRF kommunicerar fördelarna med att köpa svenska livsmedel och produkter utifrån ett klimatperspektiv, både till konsumenter och politiker.
  • LRF deltar i regeringens samverkansprogram för biobaserad och cirkulär ekonomi och skapar allianser med andra starka aktörer bla. genom forskningsprogrammet Bioinnovation och med forskningsinstitutet RISE.   
  • LRF träffar politiker nationellt och i inom EU och bjuder in politiker till gårdsbesök för att visa entreprenörsanda och hinder för investeringar.
  • LRF arbetar med att minska det gröna näringslivets egen negativa klimatpåverkan och näringarna måste anpassas till förändringarna. Vi erbjuder medlemmarna möjligheter till resurseffektivisering och rådgivning för minskade utsläpp.

Jordbruks- och handelspolitik

Tycker

  • EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, ska vara långsiktig, rättssäker och förutsägbar och bidra till en aktiv produktion i hela landet.
  • EU:s handelspolitik ska säkerställa goda exportvillkor för jordbruks- och livsmedelssektorn och i unionens handelsförhandlingar ta hänsyn till produktionsvillkor och konkurrenskraft för olika produkter.
  • En ökad export av svenska livsmedelsprodukter är viktig för lönsamhet och tillväxt i Sveriges gröna näringsliv.

Gör

  • LRF skapar allianser med andra bondeorganisationer på EU-nivå och i Sverige, inte minst inom ramen för paraplyorganisationen Copa och Cogeca, och i EUs ekonomiska och sociala kommitté.
  • LRF jobbar kontinuerligt med förslag på förbättringar och förenklingar av nuvarande jordbrukspolitik och dess olika ersättningssystem.
  • LRF deltar aktivt i diskussion om hur framtida jordbrukspolitik ska vara utformad.
  • LRF samarbetar med en lång rad aktörer i syfte att öka den svenska exporten och förbättra det  offentliga svenska exportfrämjandet för jordbruksprodukter och livsmedel.
  • LRF för en ständig dialog med relevanta aktörer om handelsavtal och svenska import och exportintressen.

Svensk mat

Tycker

  • Det är bra att riksdagen fattat beslut om en nationell livsmedelsstrategi som har ett övergripande mål om att öka den svenska livsmedelsproduktionen.
  • Det ska vara lätt för konsumenterna att se matens ursprung, både i butik och på restaurang.
  • Kommuner och landsting ska upphandla i nivå med svensk lagstiftning på till exempel djurskyddsområdet och kvalitet ska efterfrågas i offentliga upphandlingar, inte bara pris.
  • Export av svensk mat och svenska råvaror bör öka, ur produktions- och klimatsynpunkt.
  • Mer svensk mat minskar belastningen på klimatet.

Gör

  • LRF har tagit fram en egen handlingsplan för genomförande av livsmedelsstrategin och driver på gentemot regering och myndigheter när det gäller åtgärder och aktiviteter. LRFs regionförbund jobbar med genomförandet av regionala livsmedelsstrategier.
  • LRF är en av initiativtagarna till de frivilliga ursprungsmärkningarna Från Sverige och Kött från Sverige.
  • LRF har marknadssamarbeten med bland andra ICA,  Martin & Servera och Årets Kock för att öka andelen svensk mat i butiker, på restaurang och i offentliga kök.
  • LRF opinionsbildar för svensk mat och svenska råvaror i kontakterna med beslutsfattare och allmänhet.

Växtskydd

Tycker

  • LRF anser att ett fungerande växtskydd är ett samhällsansvar. Sveriges odlare behöver ha sammamöjligheter till ett effektivt och hållbart växtskydd som odlare i övriga EU. Det är därför angeläget att Sverige agerar samstämt med övriga medlemsländer och inte inför nationella särregler som försvårar för landets produktion.
  • Politiker och beslutsfattare behöver styra ansvariga myndigheter mot att ta ett gemensamt ansvar för att den svenska odlingen ska ha tillgång till ett fungerande växtskydd. De behöver också agera samstämt och utifrån odlarnas behov.
  • Forskning och innovation är nödvändigt för en utveckling av växtskyddsmedel och strategier, såväl för att stärka produktionens konkurrenskraft som för att minimera miljörisker.

Gör

  • Genom målmedvetet näringspolitiskt arbete och opinionsbildning verkar LRF för att Sveriges odlare ska ha tillgång till ett effektivt och hållbart växtskydd. LRF har regelbundet gemensamma möten med Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och branschorganisationen Svenskt Växtskydd. Målet för mötena är att komma fram till vilka möjligheter var och en har att bidra till svensk odlings konkurrenskraft.
  • Med hjälp av branschavdelningarna inventerar LRF vilket behov av växtskydd som finns i olika produktionsgrenar och gör nödvändiga och möjliga ansökningar om dispenser och så kallade UPMA (utvidgning av produktgodkännanden för mindre användningsområden).
  • Tar initiativ till och driver fältförsök för att få underlag till ansökningar som kan bredda tillgången på växtskyddsmedel för grödor som odlas i mindre omfattning.