Därför ska du välja svenskt

Vad du än äter, välj svenskt – i matbutiken, på restaurang eller i offentlig upphandling. En ökad svensk livsmedelsproduktion bidrar till en bättre miljö och lägre klimatpåverkan globalt.

För klimatet

Svensk mjölk- och köttproduktion har avsevärt lägre klimatpåverkan än andra länders produktion. Svensk mjölkproduktion ger 60 procent lägre utsläpp av växthusgaser och svensk nötköttsproduktion 70 procent lägre jämfört med världssnittet. Vill man äta klimatsmart ska man därför välja svenskt kött och svenska mjölkprodukter
100 procent av den soja som Sveriges bönder köper är certifierad och bidrar därmed inte till skövling av regnskog. Allt fler bönder använder också egenproducerat protein för att minska miljöpåverkan.
Svensk frukt och svenska bär, grönsaker och blommor odlas med låg klimatpåverkan. Sedan början av 2000-talet har energiförbrukningen i växthusodlingen mer än halverats samtidigt som användningen av fossila bränslen har minskat med över 80 procent. Äpplen från Nya Zeeland kräver till exempel 5,5-7,5 gånger så mycket energi som svenska äpplen. Den största skillnaden ligger i transporten.
Bönder i Sverige arbetar kontinuerligt med att öka resurseffektiviteten vilket minskar klimatpåverkan.

För låg antibiotikaanvändning

I Sverige har vi god djuromsorg, friska djur och den lägsta förbrukningen av antibiotika i djurhållningen inom EU. Exempelvis har Tyskland mer än 8 gånger så hög förbrukning, i Spanien går det åt 19 gånger mer och på Cypern 35 gånger mer antibiotika än i Sverige. Här används i snitt 12 mg/kg, snittet i EU är 99 mg/kg.
I Europa ges över 90 procent av antibiotikan till grupper av djur. I Sverige är siffran den motsatta, 90 procent ges enbart till de sjuka djuren. Både inom och utanför Europa ger man antibiotika till friska djur i tillväxfrämjande syfte eller som ersättning för hygienåtgärder och god djuromsorg. I Sverige används i större utsträckning läkemedelspreparat som har lägre risk för att bidra till resistens.
Hög antibiotikaförbrukning ökar risken för resistenta bakterier vilket WHO klassat som ett av de största hoten mot folkhälsan. Som konsument kan man påverka utvecklingen av resistens. Att välja svenska livsmedel bidrar därför till bättre djuromsorg, mindre antibiotikaförbrukning och är positivt för folkhälsan.

För god djuromsorg

I Sverige har grisarna knorren kvar och korna går på bete. Men för att den svenska produktionen ska vara konkurrenskraftig krävs en modernisering av djurskyddsreglerna som kan öka konkurrenskraften med en förbättrad eller bibehållen god djuromsorg. Det behövs också ersättningar för sådana mervärden som inte går att ta ut av marknaden men som bidrar till samhällsnyttan.

För öppna landskap och god miljö

Svensk livsmedelsproduktion och betande djur ger öppna landskap och bidrar till bilogisk mångfald.
I en svensk naturbeteshage finns på en kvadratmeter mer är 40 arter av växter och örter.
Djurproduktion och vallodling är i många delar av landet en förutsättning för det öppna landskapet och nödvändigt för att Sverige ska nå de miljömål som riksdagen beslutat.
Svenska livsmedel har, jämfört med livsmedel från andra länder, små eller inga rester av kemiska växtskyddsmedel. Vi har arbetat målmedvetet sedan mitten 1980-talet för att minska mängderna växtskyddsmedel och riskerna för hälsa och miljö.
I Sverige har vi bra förutsättningar för att hålla våra grödor fria från angrepp genom ett klimat med kalla vintrar som minskar trycket av svampar och insekter i odlingarna.
Som jämförelse använder Frankrike ungefär tre gånger så mycket växtskyddsmedel per hektar som Sverige, Tyskland mer än dubbelt så mycket och Holland fem gånger så mycket.
Att köpa svenska livsmedel innebär att inte exportera miljöpåverkan.

För jobben

Varje bonde skapar en rad jobb både i form av köpta tjänster, förnödenheter och i vidareförädling. Jordbruks- och livsmedelssektorn sysselsätter cirka 115 000 personer.
Även livsmedelsindustrin finns spridd i hela landet och finns i 285 av landets 290 kommuner. Omkring 40 procent av de anställda i livsmedelsindustrin har sin arbetsplats i en kommun med färre än 25 000 invånare. Svensk matproduktion är därför helt avgörande för en levande landsbygd.
Svensk livsmedelsexport har de senaste åren ökat markant och värdet uppgår idag till cirka 70 miljarder. För en fortsatt positiv utveckling krävs att regering och myndigheter aktivt arbetar för att stödja och underlätta för företagen att nå olika exportmarknader.

För den goda smaken

Både svenska ärtor och svensk frukt skördas efter mognadstester. Mognadstesterna avgör när frukten ska skördas innan de därefter lagras i ULO-lager som saktar ned mognadsprocessen och gör att krispiga äpplen och päron finns tillgängliga.
Under sommarhalvåret har Sverige sol under en längre tid och kallare nätter som gör att sötman bevaras bra i svenska bär. Närodlade svenska bär plockas dessutom mogna och säljs samma dag

Välj svenskt i offentlig upphandling

Fortfarande ställer många kommuner och landsting inte krav på djurskydd och miljöhänsyn när de handlar upp mat. Ungefär hälften av den mat som köps in är importerad och producerad enligt regler som inte är tillåtna i Sverige.
Att politiker inte ställer samma krav på djurskydd och miljöhänsyn vid offentlig upphandling som man ställer på svenska bönders produktion är politisk dubbelmoral. Så här jobbar LRF med offentlig upphandling.