Den svenska skogen är en av våra största exportnäringar som förser landet med många arbetstillfällen och viktiga bidrag till vår välfärd. Vi har också ett mycket gott skogsbestånd i landet; vi har mer skog än tidigare i historien, och stora arealer avsatta för naturvårdsändamål. Ändå utmålar framför allt miljöorganisationer tillståndet i vår skog som katastrofalt.

Viktig roll för klimatet

Det finns mycket goda skäl att fortsätta att aktivt bruka den svenska skogen. Trots att vi bara har 0,5 procent av världens skogsareal står Sverige för 10 procent av värdshandeln med trävaror. Ett av många mått på vidden av skogsbrukets betydelse för Sveriges välstånd.

Den svenska brukade skogen spelar också en mycket viktig roll för klimatet. Av Sveriges totala koldioxidutsläpp på cirka 55 miljoner ton binder den växande skogen in mer än 45 miljoner ton. Och avverkningstakten i Sverige ligger väl under den årliga tillväxten, samtidigt som nära 1,5 miljoner hektar frivilligt har avsatts av markägare för naturvårdsändamål. Här tillkommer alltså den skog som myndigheter beslutat om ska sparas.

SNF vill ändra i grundlagen

Trots allt detta finns det starka krafter, i form av olika miljöorganisationer, som aggressivt arbetar för att begränsa möjligheten för den enskilde skogsägaren att disponera och bruka sin egen mark. Svenska Naturskyddsföreningen, SNF, vill gå så långt att ändra i grundlagen för att försvaga ägandet.

Vi känner oro över att miljöorganisationerna relativiserar ägandet genom att tala om "vår skog", "skogen vi ärvde" osv. i sina budskap, som om skogen vore en allmän egendom.
Vi känner oro över att man utbildar sina medlemmar att, utan kontakt med den som äger skogen, göra det man kallar "ideella inventeringar" av naturvärden för att sedan anmäla detta till länsstyrelse och skogsstyrelse.
Vi känner oro när landets miljöminister säger sig vilja se över om man kan hitta ett system som gör det möjligt för allmänheten att överklaga avverkningar.

Risker med onyanserade budskap

Med den snabba urbanisering som sker i vårt land (den snabbaste i Europa) skapas en minskande förståelse för landsbygdens näringar hos stadsbefolkningen, men även hos våra beslutsfattare. När då makthavare och stora opinionsgrupper nås av miljörörelsernas onyanserade budskap finns det stora risker att utvecklingen tar en väg som varken gynnar det gröna näringslivet eller landsbygden i stort.

Frihet under ansvar

Vi menar att dagens skogspolitik där målen om miljö och produktion ska vara likvärdiga och balansera varandra har fungerat relativt väl och bör få vara så även fortsättningsvis.
De areella näringarna är mycket viktiga för Sverige och förutsättningarna för dessa verksamheter får absolut inte försämras, för att tillfredsställa högljudda opinioner som befinner sig långt från dessa verksamheter, både bildlikt och bokstavligt.

Det privata skogsbruket har under generationer bedrivits ansvarsfullt, det ligger inbyggt i själva ägandet. Vi har arbetat under mottot "frihet under ansvar" och vi förväntar oss att det ska fortsätta att förbli på det sättet när ett nytt skogsprogram nu tas fram och en översyn ska göras av skogsvårdslagen.

Arne Lindström
ordförande LRF Västerbotten

Mats Granath
regionchef LRF Västerbotten