Landsbygdsminister Bucht har nyligen presenterat vad han beskriver som en miljardsatsning på mjölken.

Då jag med intresse följt ministerns ord, löften och ambitioner om det svenska jordbruket under lång tid, så var det med största intresse jag tog del av innehållet. Jag har alltid velat tro att hans vackra ord skulle vara mer än bara den vanliga politiska retoriken, så jag är förvånad och besviken över både innehåll och beskrivning av miljardsatsningen.

För att kunna kalla föreslagna åtgärder för en "miljardsatsning" krävs nog både god fantasi och ett eget sätt att räkna.

Rambelopp utan indexering under 20 år

Det nationella stödet till mjölken skall höjas med 14 miljoner. Det är bra, men det hade varit på sin plats att förklara tillkomsten av den summan. Sverige har rätt att betala ut ett nationellt stöd till vissa produktionsgrenar; varav mjölken är en; för att kompensera för våra sämre naturgivna förutsättningar i norra Sverige.

På en gemensam marknad skulle vi annars omedelbart bli utkonkurrerade, och på grund av att detta rambelopp varit detsamma i 20 år utan indexuppräkning – så är det också det som sker nu. Eftersom produktionen i norra Sverige minskar – främst på grund av förd politik, så minskar också hela tiden de faktiska utbetalningarna då de betalas per kg mjölk.

Magstarkt

Den för närvarande icke utbetalda men budgeterade summan är 14 miljoner, och LRF har haft en stående begäran om att dessa medel måste betalas ut fortlöpande. Det är inte bara lite magstarkt att kalla det för en satsning då man betalar ut redan budgeterade medel, som man pinsamt nog inte förmått sig att betala ut tidigare! Dessa 14 miljoner skulle göra cirka tre öre per kilo om de odelat gick till mjölken.

Litet netto i lättnad av dieselskatt

Beskattningen av diesel är det andra området inom vilket regeringen har beslutat om förstärkning genom lättnader med skatten. Lättnaderna är verkligen välkomna, men de räcker inte! Återbetalningen av dieselskatten kommer att höjas från 0,90 kr till 1,70 kr per liter. Alltså 80 öre, vilket är den summa som används i matematiken för att försöka räkna ihop till "miljardsatsningen".

Samtidigt som regeringen ökar återbetalningen höjer man också skatten rejält, och för jordbrukets vidkommande är det nettot som är intressant. Det är 29 öre!

För jordbrukets del blir då "satsningen" 72 miljoner, vilket gör att miljarden känns väldigt, väldigt avlägsen ... Utslaget per kilo ger satsningen på dieselskatten ytterligare ett öre plus i mjölkkalkylen! Med denna lindring av skatten betalar ändå Sveriges bönder 3,86 i dieselskatt, medan till exempel Finland har två kr lägre skatt och våra danska kollegor endast 0,60 kr. Fortsätt därför med att sänka dieselskatten!

Lånegaranti

500 miljoner; alltså halva miljarden; består av en statlig lånegaranti för att säkra överlevnaden för utsatta mjölkföretag. Denna lånegaranti skall utnyttjas efter en grundlig kreditprövning, så att man vet att det aktuella företaget har goda möjligheter till överlevnad efter ytterligare krediter som då den statliga garantin gäller för.

Det handlar alltså inte om att staten kastar in bra pengar efter dåliga och sedan förväntar sig att se dem gå förlorade, utan målsättningen är att inte en krona skall gå förlorad för staten. Med en mindre avgift kanske staten till och med tjänar en slant på sin garanti.

Försenade stödutbetalningar drabbar hårt

Samtidigt som staten skall rädda företag med sin garanti, så hamnar ytterligare företag i kris på grund av att stödutbetalningarna blir försenade – vilket är lika absurt och cyniskt som det är plågsamt för de drabbade företagarna. I Finland har man sedan länge planen klar för att betala ut stora delar av stöden redan i oktober, medan Sverige planerar för att bli senare än någonsin – med vissa stöd långt in på nästa år!

Jag vill se en extra ansträngning för att tidigarelägga utbetalningarna, till exempel till djurbönder. Eller sitter oförmågan i vad man brukar säga i Finland: "Ni har aldrig haft tomt i skafferiet".

Var är det politiska ansvaret?

Jag saknar ett politiskt ansvar för Sveriges förlorade konkurrenskraft. Det finns knappast någon bransch som är utsatt för så mycket politisk klåfingrighet, men man vill inte stå för konsekvenserna.

Politikerna har hela ansvaret för handelsbojkotten mot Ryssland, men det är främst mjölkbönderna som fått betala den! Hur viktigt är det egentligen att vi har kvar vårt rena jordbruk med sitt höga djurskydd? Höj nötpengen och djurvälfärdsersättningen, för det räcker inte bara med fagra ord.

Jag kan inte med bästa vilja i världen kalla regeringens åtgärder för en "miljardsatsning", då den betyder cirka fyra öre per kg mjölk. Om landsbygdsministern använder så stora ord för så lite, då har han gjort vad som rätteligen borde kallas – en krumBucht.

Arne Lindström
ordförande LRF Västerbotten