– Det är roligt med guldmedaljen, att bli uppmärksammad för en långvarig insats. Jag känner några som fått den tidigare och de säger att det är ett väldigt trevligt evenemang, så det hoppas och tror jag att det blir, säger Simon Borgström (bilden nedan), mjölkbonde i Bjurås.

Egentligen skulle guldmedaljerna ha delats ut den 30 mars, men på grund av Covid-19 skjuts det nu på framtiden.

"Måste vara noga med renligheten"
För 25 år sedan tog Simon Borgström tog över föräldragården, då som fjärde generationens mjölkbonde.

– Det här var en arrendegård som farfars far och farfar köpte lös på 1930-talet. Pappa hade 14 syskon, men inställningen var att en skulle ha gården och det blev han. När jag sedan tog över var jag inte förbunden att ha kor, men det blev så ändå, berättar han.

Gården har som mest haft 24 kor, men de senaste åren har Simon Borgström dragit ner till 16 kor för att minska arbetsbördan. I stallet har han svartvita, rödvita och någon enstaka Jerseyko. För att de ska mjölka av högsta kvalitet krävs en hel del arbete.

– Man måste vara mycket noga med renligheten och tvätta spenarna vid varje mjölkning. Man ska underhålla anläggningen, ge djuren bra foder och sköta om dem. Allt är viktigt och hänger ihop för att djuren ska må bra och vara friska. Friska kor ger den bästa mjölken.

"Fantastiskt vad kon ger"
Att vara mjölkbonde har alltid känts som ett viktigt yrke för Simon Borgström. Mjölkproduktionen är en viktig del av samhället och livsmedelsförsörjningen, inte minst i norr där odlingsmöjligheterna är begränsade.

– Här i våra trakter kanske vi kan få en bra kornskörd var femte år, medan förutsättningarna för vall och djurgårdar är betydligt bättre. Äta måste vi ju alla och det är fantastiskt vad kon ger. Att gräset som växer här kan omvandlas till mjölk som vi kan göra så mycket av!

På tiden med livsmedelsstrategi
Simon Borgström tycker att det var på tiden att politikerna tog fram en livsmedelsstrategi för att producera mat i landet igen. Det finns också en medvetenhet bland många konsumenter som vill stödja det lokala, säger han.

– Fast det är konstigt att landets politiker sätter upp regler för hur mat ska produceras och sedan köper offentliga verksamheter in mat som inte lever upp till reglerna. Det är ju en otrolig dubbelmoral, men jag kan inte göra så mycket mer än att följa reglerna och hoppas att det värderas.

En motor på landsbygden
Med mjölken kommer också andra fördelar, påpekar han. Mjölkgårdarna kallas ofta motorn på landsbygden eftersom de skapar jobb i många led. I snitt ger varje bonde sju arbetstillfällen, exempelvis i foderbranschen, på mejerier, åkerier och för veterinärer.

– Gården är inte ensam, utan en kugge i något större som ger jobb och liv på landsbygden. Dessutom ger djuren öppna landskap. Här i norr finns det ingen konkurrens om åkermarken och de arealer jag arrenderar skulle ligga för fäfot annars.