Akut vattenbris på ön

Vattenförsörjningen är inte en lokal fråga. Den är avgörande för hela Sverige. Så därför har LRF tagit initiativ till att den nationella Vattenkommissionen bildats. Under Almedalsveckan hamnade också vattenfrågorna i fokus, något Andreas Nypelius välkomnar.

Larmen duggade tätt under hela våren, tätare än regnet. På Gotland gick regionen upp i stabsläge veckorna innan Almedalen. Så allvarlig är vattenbristen. Trycket i vattenkranarna har sänkts två gånger och kommunalt bevattningsförbud infördes redan i april.

Samtidigt närmade sig högsäsongen i jordbruket, Almedalsveckan och sommartider för fastlänningar och turister, flera hundra tusen besökare på ön under kommande veckor.

– Man får inte låta sig luras av att det ser hyfsat grönt ut. Vi har en svår situation med väldigt låga grundvattennivåer och alla behöver tänka över sin plan B och C för att trygga sin vattenförsörjning. Inom lantbruket har vi länge värnat vattnet och skapat våra egna vatten reserver genom tex närmare 6 miljoner kubikmeter bevattningsdammar som inte belastar det gotländska grundvattnet, berättar regionordförande Andreas Nypelius.

Liknande problemen finns på fler platser, och ökar. Många av Sveriges diken, dräneringssystem och vattenanläggningar har inte rustats på över 50 år. Brist på underhåll och otydliga regelverk leder till försämrad avrinning, vattenmättade jordar, erosion och i värsta fall förlorad, odlingsbar mark.

För att ta ett grepp om problemet har LRF tagit initiativ till Vattenkommissionen, en fristående utredning med uppdrag att ta fram konkreta förslag för hur Sverige kan bygga en framtidssäker och klimatanpassad vatteninfrastruktur. Målet är att skapa en plan för hur vi ska kunna moderniserar ett splittrat och föråldrat system.

– Bara under de senaste åtta åren har extremvädret kostat det svenska lantbruket mellan 10 och 15 miljarder kronor. Pengar som vi istället hade kunnat läggas på investeringar i miljöåtgärder, ökad självförsörjning och stärkt konkurrenskraft för svenskt jordbruk, säger Andreas.

Varje år startar med att han göra en vattenbudget, med utgångspunkt i hur mycket vatten som samlats i bevattningsdammen som familjen har byggt på gården. Dammar är livlinor för många gotländska lantbrukare. 
Berggrunden på ön består till stor del av kalksten som inte lagrar vatten på samma sätt som vissa andra typer av bergarter. Det saknas också stora vattenflöden att ta vatten från.

Den senaste vintern gav lite nederbörd på Gotland. Andreas damm kunde inte fyllas till sin fulla kapacitet. Han fick nöja sig med ungefär 65 000 av 80 000 kubikmeter. 15 000 kubikmeter saknas. Andreas har öronmärkt 25 000 kubikmeter för potatisodlingen.

Klimatförändringarna ger ett mer oförutsägbart väder med längre torrperioder och plötsliga skyfall med kraftig nederbörd som våra vattensystem är inte rustade för, och inte heller fyller på grundvattnet. Vårens och försommarens situation på Gotland skulle kunna vara en väckarklocka för hela Sverige. För utan vatten stannar jordbruket.

– Livsmedelsförsörjningen är avgörande och samhället förlitar sig på att jordbruket ska leverera det vi behöver. Men för att kunna producera mer mat med mindre påverkan på miljö och klimat krävs en hållbar, välfungerande och framtidssäkrad vattenhantering. En infrastruktur som behöver uppdateras och byggas ut, menar Andreas.

Störst utmaning är det för djurgårdarna. Där går det åt storas volymer vatten. 100-120 liter per ko och dag. För en besättning med 200 mjölkkor blir det omkring 20 kubik vatten om dagen. Tar vattnet slut blir djuren tvungna att dricka havsvattnet.

Sveriges vatteninfrastruktur är som ett osynligt blodomlopp som vi alla är beroende av. Det handlar om allt från diken till rör och dammar, vattenverk och reningsverk med daterat regelverk. Mycket av det byggdes för 50 år sedan, i ett annat klimat och har inte uppdaterats eller anpassats ännu.

På Gotland är vattensituationen kritisk. Nivåerna i både grund- och ytvattentäkter ligger långt under det normala för årstiden, och det råder förhöjd risk för vattenbrist. Grundvattennivån i en observationsbrunn i Follingbo är lika låg som den var i augusti förra året, alltså ungefär två månader tidigare än normalt.

Först i november börjar det bildas nytt grundvatten. Till dess behöver lantbrukare göra av med så lite vatten som möjligt

Läs mer om VattenkommissionenVattenkommissionen