De bröt ny mark

Ljusnarsberg LRF lockade fullt hus när de bjöd in till en föreläsning om skogsfinnar. De var anledningen till att markerna i denna trakt började odlas en gång i tiden. Detta är bara en i raden av aktiviteter som kommungruppen kommer att arrangera under året.

En av initiativtagarna, Karin Wigert, blev väldigt överraskad under föreläsningsdagen. Parkeringsplatsen utanför Tingshuset var full med bilar. Extrastolar fick bäras fram, fler kannor med kaffe fick bryggas och mer fikabröd fick inhandlas.
 
– Det blev över förväntan. Många fler besökare än vad vi hade kunnat föreställa oss. Några trodde att föreläsningen skulle locka ett 30-tal. Så kom det mångdubbelt fler, säger Karin.
 
Några år tidigare hade hon och styrelsen ställt frågan till medlemmarna vad de förväntade sig av LRF och vad de önskade för aktivitet. Förberedelserna tog sin tid. Men inför detta arrangemang hade det annonserats via sociala medier, även via olika hemsidor, bl a Ljusnarsbergs kommuns hemsida, e-mail, sms och affischering.

– Vem bröt upp min mark är frågan många ställer sig. Ämnet tangerar hembygdsföringen och släktforskarna. Ljusnarsberg blev under en period ett av flera centrum för skogsfinnarna. Härifrån spred man sig vidare norrut och väster ut, konstaterar Karin.

Efter detta väntar nya aktiviteter med besök hos världsmästaren i Getost, Mikaela Janolsgården med sitt gårdsmejeri söder om Grängesberg. Hon vann nyligen den ädlaste valören i Trondheim. En seminarieserie med skogen i centrum kommer också erbjudas medlemmarna. 
 
Men vad hände denna söndagseftermiddag. Jan-Erik Björk från Källby som forskat och skrivit en rad böcker om skogsfinnar berättade hur ett helt folkslag kom till Bergslagen under 1500-talets slut och 1600-talets början. Man räknar med att 10 000–15 000 finnar kom till västra delen av riket, i huvudsak från Savolax och Rautalampi i norra Tavastland.
 
Orsakerna till flyttvågen var i första hand markbrist i de finländska skogarna men också de krig Gustav Vasa och hans söner drev. Staten hade även intresse av att bryta ny mark i skogslänen, en form av kolonisation i det egna landet, något som underlättades av finnarnas kunskap i svedjeteknik. Som belöning fick nybyggarna några skattefria år.
 
Finnar från de västra delarna av Finland kom till gruvor och hyttor i Bergslagen redan vid 1500-talets mitt. De hittade även flera nya malmådror som senare blev nya gruvor. Men skogsfinnarna från främst Savolax och Rautalampi sökte nya hemman att odla upp och försörjde sig oftast genom svedjebruk, boskapsskötsel och åkerbruk, men också fiske och jakt. Forskning visar att svedjebruket vissa år gav enorma skördar.
 
Omkring 1640 begränsades svedjebruk i lag för att skogen behövdes i allt större utsträckning för bergsbruk. Många savolaxarna blev då torpare i Bergslagen med skyldighet att arbeta som kolare knutna till bergsbruken. På andra platser satt finnarna på egna hemman och kunde fortsätta med visst svedjande. 
 
Sedan början av 1900-talet är skogsfinnarna assimilerade bland övrig befolkning och uppskattningsvis finns det 1,7 miljoner svenskar med skogsfinskt påbrå.