”Det har blivit skogstokigt i Sverige”

"Skogsstyrelsens nya tillämpning av artskyddsdirektivet är orimlig, nära på ett skämt, men tyvärr ett skarpt meddelande från en myndighet. Regeringen måste snarast ändra i förordningen, för så här skogstokigt kan väl ingen tycka att vi ska ha det i vårt land?" Det skriver Lotta Folkesson, LRF Västerbottens ordförande.

"I Sverige har vi en fantastisk råvara – skogen – som vi nu mer än någonsin behöver bruka för att kunna ställa om till ett fossilfritt samhälle. Vi måste bort från beroendet av olja och naturgas i världen. Numera inte bara för klimatets skull, utan också av säkerhetspolitiska skäl.

Frihet under ansvar
Jag och drygt 300 000 andra enskilda skogsägare i Sverige är beredda att bidra till detta, och vi har sedan i början av 1990-talet skött skogen under frihet med ansvar. Familjeskogsbruket har framgångsrikt tagit ansvar för natur och biologisk mångfald, samtidigt som vi försett Sverige med miljarder i exportinkomster, som i sin tur finansierar tusentals offentliga tjänster. Inte minst är skogsnäringen enormt betydelsefull i mitt hemlän, Västerbotten.

Vi har fått fler fåglar
Med dagens skogsbruk och den hänsyn som tas i skogen har vi fått nästan 15 miljoner fler fåglar i skogen de senaste 20 åren. Död ved, gammal skog och lövskog är miljöer i skogen som är viktiga för många insekter och djur. Genom att få mer av de miljöerna förbättras förutsättningarna för många viktiga arter. Med dagens skogsbruk och hänsyn har även de miljöerna ökat.

Inte en enda fågel får störas
Därför kom Skogsstyrelsens senaste giv som en riktig kalldusch.

Myndigheten meddelade den 10 februari att det skulle bli en ny ”ordning” i skogen. Skogsstyrelsen skulle nu börja tillämpa artskyddsförordningen på ett helt annat sätt. Det innebär att jag som skogsägare inte ens oavsiktligt får störa fåglar någon gång under året. Observera att det inte bara är hotade arter utan alla enskilda fågelindivider i skogen. Ett unikt beslut. Inget annat land har fridlyst samtliga fåglar på individnivå.

Orimliga effekter
Det innebär om man drar det till sin spets att om en vanlig fågel som en kråka råkar vistas i närheten av där man tänkt avverka så blir det inget tillstånd. För att inte tala om hur detta kommer att slå mot jordbruket. Alla som sett ett vårbruk vet hur måsarna följer efter i flock! Dessutom vältras utredningsbördan över på skogsägaren som ska dokumentera och bevisa att det inte finns några fåglar i skogen . . . Ja, det säger sig självt att detta är orimligt, nära på ett skämt, men tyvärr ett skarpt meddelande från en myndighet.

Regeringen kan ändra i förordningen
Nu är det inte Skogsstyrelsen som i första hand ska lastas. Den gör bara vad en myndighet måste göra – följa lagar och vägledande domslut. Problemet är att regeringen – trots åratal av uppvaktningar från både Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket, LRF med flera, inte ändrat i sin artskyddsförordning, där Sverige slagit ihop två EU-direktiv på ett felaktigt sätt. Regeringen har möjlighet att ändra i denna regel, så är problemet löst.

Skogsråvara behövs till omställningen
Jag är stolt över den skog jag förvaltar. Där finns både barr- och lövträd, fåglar av många olika arter, svampar och bär. När vi avverkat planterar jag minst två nya träd för varje jag tagit bort. På så vis får jag hela tiden mer skog, som mina barn och barnbarn sedan kan fortsätta att förvalta. Med växande skog binder vi mer koldioxid och tar fram råvara för att klara omställningen. Jag känner mig glad vid tanken på att kommande generationer ska se tillbaka på hur min generation förstod allvaret i klimatkrisen och agerade.

Ja, jag hoppas verkligen att det blir så, och att regeringen snarast ändrar i förordningen. För så här skogstokigt kan väl ingen tycka att vi ska ha det i vårt land?"

Lotta Folkesson
skogsägare och ordförande LRF Västerbotten