Finland visar hur beredskap kan fungera i praktiken
2026-04-22
Hur ser beredskap ut när den är en del av vardagen på gårdar, i företag och i lokalsamhällen i Finland? Det var utgångspunkten när ett 60-tal deltagare från Sverige, däribland LRF, Finland och Åland samlades inom Leader Nordic Preparedness för studiebesök i södra Österbotten. Under två intensiva dagar möttes representanter från lantbruk, myndigheter, räddningstjänst, kommuner och civilsamhälle för samtal om livsmedelsproduktion, energi och krisberedskap frågor som är högaktuella även i Sverige.
Ett starkt produktionsområde med välkända utmaningar
Södra Österbotten är ett av Finlands viktigaste områden för livsmedelsproduktion och förädling, med aktörer som Atria och Valio. Företagarandan är stark och viljan att utveckla både gårdar och lokalsamhällen tydlig.
Samtidigt är utmaningarna bekanta. Låg lönsamhet, byråkrati och behov av stora investeringar präglar vardagen.
–För oss inom LRF är det här en viktig påminnelse om att lantbrukets beredskap börjar i företagens förutsättningar. Utan rimlig lönsamhet och fungerande system blir det svårt att vara robust, oavsett hur god viljan är, säger Lovisa Filipsson, regionalt sakkunnig på LRF Syd
Ung företagare med bred produktion
På gården Alamarttila Oy mötte vi Matti Marttila, 28 år, en ung och mycket driftig lantbrukare i södra Österbotten. Gården driver både mjölkproduktion och slaktsvin, en ovanligt kombination i Finland, och sysselsätter totalt tio personer.
På gården går mjölkkorna på bete trots att det inte är ett krav, landskapet runtomkring i Österbotten vittnar om att det inte är vanligt förekommande med betesdjur. Gården har omkring 250 hektar vall, med tre till fyra skördar per år, både till egna djur och viss försäljning. Den stora satsningen de senaste åren har varit biogas, som byggdes för fem år sedan.
–En sak vill jag att ni ska komma ihåg om österbottningar: vi försöker, vi försöker, sa Matti Marttila.
Bakgrunden var enkel. Matti beskrev hur han inte trivdes med att hantera stallgödsel och valde i stället att investera i en biogasanläggning. I dag produceras både el och fordonsgas. Gården är självförsörjande på el, vilket har tagit bort en hel budgetpost, även om elbolaget fortfarande tar en stor del av intäkterna vid inmatning.
När beredskap blir en investering
Biogasen gör gården mindre sårbar när priserna på insatsvaror stiger. Behovet av mineralgödsel har minskat och rötresten används effektivt med dragslang och Bomech-ramp. På marker som består av mycket lera har det gjort det möjligt att flytta mer spridning till vår och sommar och minska packskador.
Maskinparken anpassas successivt. En hybridtraktor som går på cirka 50 procent gas används redan, och en ren gastraktor för gårdsarbete är inköpt. Målet är att minska dieselberoendet, även om diesel fortfarande används i stor omfattning. I höst planeras ö-drift, där biogasen även säkrar värme och varmvatten till verkstad och svinhus.
Samtidigt är satsningen krävande. Biogasanläggningen var kostsam och uppgradering med tankstation var också väldigt kostsamt. Företaget fick investeringsstöd för biogasanläggningen som täckte omkring 50 procent av utgifterna.
Samtidigt var Matti tydlig med att beredskap inte är gratis.
–Det är ju inte så att ägarna eller staten kommer och bygger en tankstation. De har pengar. Vi har inga pengar. Vi är bönderna, konstaterade han.
Med det syftade han på att beredskap ofta kräver rena investeringar och ökade lager på gårdsnivå, till exempel av gödselmedel, utsäde och växtskydd. Kostnader som lantbrukaren själv förväntas bära, samtidigt som kraven på robusthet ökar.
Trots varierande priser och svårigheter att planera långsiktigt är drivkraften tydlig. Man gör ständigt något, steg för steg, för att stärka både ekonomi och beredskap.
Biogas som stärker både jordbruk och samhälle
Ett återkommande tema var energi. I Kurikka kommun byggs ett gemensamt biogassystem där flera gårdar kopplas samman. Gödsel och restprodukter samlas in och förädlas till gas, el och värme som förs in i det lokala energisystemet.
Satsningen kräver långsiktigt samarbete mellan lantbrukare och kommun, men bidrar till ökad självförsörjning, minskad sårbarhet och nya affärsmöjligheter.
Samarbete som nyckel
En tydlig röd tråd genom hela resan var samverkan. Myndigheter, kommuner, företag och frivilliga arbetar tillsammans, med fokus på att lösa problem i praktiken.
–Som förtroendevald ser jag hur nära kopplingen är mellan lantbrukets vardag och samhällets beredskap. Exemplen från Finland visar att när lantbrukare ges möjligheter att utveckla sina företag, stärker det inte bara gården utan hela samhällets motståndskraft, säger Ulrica Björnhag, ledamot regionstyrelsen LRF Jönköping
Vad tar vi med oss hem?
Mycket är igenkännbart för oss i Sverige. Men en tydlig lärdom är viljan att gå från ord till handling. Beredskap byggs inte i planer, utan i fungerande vardagssystem.
För LRF väcker resan viktiga frågor om hur lönsamhet, samverkan och robusta lösningar hänger ihop. Hur skapar vi förutsättningar för lantbruket att både bidra till samhällets beredskap och fortsätta leverera livsmedel, även i kris?
Gå med i LRF – din röst, din nytta, ditt nätverk
LRF driver frågor som gör skillnad för dig som verkar inom lantbruk, skog och landsbygd. Som medlem får du tillgång till förmåner, kunskap och nätverk som stärker din vardag och ditt företagande. Tillsammans får vi landet att växa.
