Mercosur skeptiska till stärkta hållbarhetsinstrument i frihandelsavtalet med EU

Mercosur-länderna har uttryckt skepsis kring de förslag EU presenterat som komplement till liggande politiska överenskommelse kring ett frihandelsavtal.

Förslagen, som kallas ”additional instruments”, kritiseras för att vara svåra, obalanserade och saknar hänsyn till tanken om olika ansvarskrav för utvecklingsländer respektive utvecklade länder. 
Men frågan är om det blir ett avtal utan dessa tillägg.

EU och Mercosur har sedan sommaren 2019 om en politisk överenskommelse om ett frihandelsavtal. Men allt sedan överenskommelsen ingicks har kritik framförts mot avtalet både från miljöorganisationer, bondeorganisationer, EU-parlamentet och enskilda medlemsländer. 
Det har talats om att EU under det spanska ordförandeskapet våren 2024 ska kraftsamla för att få igenom Mercosur-avtalet. Arbetet har intensifierats och flera möten planeras under våren och sommaren.

Kritiken

Kritiken handlar om att det hållbarhetskapitel som finns i avtalet inte är tillfredställande och där finns inte heller någon överenskommelse om hur parterna ska leva upp till avtalets hållbarhetsambition i praktiken. 

Avtalet ska godkännas i rådet, parlamentet och de enskilda medlemsländernas parlament. För att avtalet ska godkännas i EU återstår någon sorts komplettering som säkerställer efterlevnad av de ambitioner man kommit överens om beträffande avskogning, klimat och Paris-avtalet samt skydd för ursprungsbefolkning. Den nya Lula-administrationen i Brasilien uppfattas hoppfullt. Ändrade globala förhållanden leder också till bedömningen att EU behöver avtalet, enligt Kommissionen. 

Sveriges myndighet för utrikeshandel, Kommerskollegium har analyserat EUs framförhandlade frihandelsavtal med länderna i den sydamerikanska gemensamma marknaden Mercosur. Slutsatsen är att handelsavtalet innebär möjligheter för företagen, men kan få negativa konsekvenser för klimat och hållbarhet. Kommissionen väntas framåt göra en ny kumulativ analys av handelsavtalen under året.

Tiden går

Mycket har hänt i EU sedan den politiska överenskommelsen. Pandemi och krig i Europa har satt extra fokus på frågan om livsmedelsförsörjning och fungerande försörjningskedjor. Framför allt har sittande EU-kommission kommit med hållbarhetsinitiativ som kommer att påverka inte bara konkurrenskraften i europeiska jordbruk utan även importen. 

Kommissionen har de senaste åren tagit fram vad de kallar autonoma handelspolitiska instrument som av Kommissionen lyfts fram som viktiga för att klara EUs ambitioner kring hållbarhet, trygg försörjning och säkerhet. Hit hör exempelvis förordningen om avskogning. 
De autonoma handelspolitiska instrumenten handlar om att EU ställer krav på importen som unionens handelspartners får finna sig i. De riskerar att landa i handelskonflikter. Och kommissionen kommer att vara försiktig med att tillämpa denna typ av handelspolitik. Huvudspåret i fråga om att få med sig resten av världen på unionens hållbarhetsresa är fortsatt att modernisera och återupprätta kraften i det multilaterala handelssamarbetet i världshandelsorganisationen WTO.

Men alldeles oavsett detta är det intressant att fundera över Mercosur och EUs hållbarhetsagenda. Just nu lutar den europeiska linjen åt att, alldeles oavsett ”tilläggsinstrument” för efterlevnad kopplat till det färdigförhandlade avtalet med Mercosur, kommer Mercosur-ländernas relation till EU att påverkas av EUs hållbarhetsagenda genom förordningar med autonoma initiativ. Och skulle det inte bli så sitter drabbas det europeiska jordbruket av ”autonomt” försämrad konkurrenskraft.    

Christina Furustam

Möten där EU och Mercosur träffas under våren

• Chefsförhandlarna 19 april, sista veckorna i maj respektive juni
• Summit mellan EU och CELAC (Community of Latin Ameican and Carribean States) den 17 juli