Även på mjölkgården och i mejeriet försvinner det mat på vägen, det vill säga mjölk. Där ser svinnet lite annorlunda ut än för oss som privatpersoner. På gården beror mjölksvinnet främst på att korna blir sjuka och då behandlas med antibiotika. Mjölk från kor som är sjuka får inte levereras till mejeriet och så klart inte heller ges till kalvarna.

Kärnmjölk och vassle från smör och ost

På mejeriet görs mjölken om till olika typer av mjölkprodukter. De delas in i olika kategorier: Färskvaror (mjölk man dricker och syrade mjölkprodukter som fil och yoghurt), matfett, ost och pulver. När man gör smör och ost får man restprodukter som kärnmjölk och vassle. De försöker man använda i andra livsmedel, som till exempel hälsodrycker och glass.
Vassle kan också användas till grisfoder eller biogas. Bäst är om restprodukterna kan användas som mat till människor eller till djurfoder, i andra hand till energi, gödsel eller drivmedel.

Sylten måste sköljas bort

När man gör fil och yoghurt så smaksätter man ofta med olika sylter. När man byter sylt för att tillverka en ny sorts yoghurt, måste man skölja ur hela maskinen först. Mjölken som sköljs bort kallas för gränsmjölk.

Räkna på kor och antibiotika

Svenska mjölkbönder använder redan idag världsunikt lite antibiotika i sin mjölkproduktion, men eftersom det är antibiotikaanvändningen som orsakar det största mjölksvinnet på en mjölkgård, så är det viktigt att få ännu bättre koll på hur mycket mjölk som försvinner av den anledningen.
Därför har Jordbruksverket tagit fram en särskild metod för att mäta svinnet på gården. Genom att räkna ut hur många kor som får antibiotika och hur mycket mjölk de producerar, så kan man räkna ut hur stort svinnet blir, alltså den mjölk som aldrig når mejeriet.

Hur mycket mjölk i recepten?

Jordbruksverket har också tagit fram en handledning för hur man bäst mäter svinnet på mejeriet. Man jämför hur mycket mjölk som går åt i de recept som används på mejeriet med hur mycket mjölk som har levererats in till mejeriet från gårdarna. Skillnaden blir mjölksvinnet.

Minskat matsvinn livsviktigt

I FNs Agenda 2030 handlar mål 12.3 om matsvinn och i juni 2020 antog Sveriges regering två etappmål för minskat matsvinn till 2025. En tredjedel av den mat som produceras idag når aldrig våra tallrikar.

Produktionen av den mat som inte äts upp står årligen för 8-10 procent av alla växthusgaser mänskligheten släpper ut, konsumerar en fjärdedel av allt färskvatten på jorden och skulle räcka till att mätta världens svältande personer fyra gånger om.

Genom att ta reda på mer om hur stort svinnet är på mjölkgårdar och mejeriet kan branschen jobba vidare med olika åtgärder för att minska det. Det är bra för alla: Bonden, kon, planeten och plånboken!

Mejeriernas mål: Halvera svinnet

Att arbeta mot matsvinn är en del av mjölkbranschens egna hållbarhetsmål. Mejerierna ska exempelvis minska svinnet i produktionen med 50% till 2030. Läs mer om mjölkbranschens hållbarhetsmål här.