Ordagrant betyder regenerativt något som kan återbilda eller återskapa sig själv. Inom biologin pratar man om återväxt eller något som växer tillbaka. Men precis som ordet hållbarhet, så kan ordet regenerativt tolkas och användas på många olika sätt.

Kretslopp, jordhälsa och biologisk mångfald i fokus

Vikten av kretslopp inom regenerativt är genomgripande, men synen på produktivitet och odlingens insatsvaror varierar. Men som begreppet antyder handlar det om att bygga upp och förbättra naturliga biologiska processer och kretslopp i och ovan jord. En förbättrad förmåga att producera livsmedel och bioenergi med hjälp av friska jordar och biologisk mångfald. Men att mäta och sätta ett värde på jordhälsa och biologisk mångfald är svårt. Dessutom är de beroende av lokala förutsättningar.

Olika regenerativa sammanhang lägger också olika vikt vid hur viktigt det är med variation av grödor i växtföljden och sortsammansättning i odlingen. Regenerativt jordbruk ingår ofta i ekologisk produktion där kemiska växtskyddsämnen och mineralgödsel inte används, men också i konventionell produktion där båda används i kombination med reducerad jordbearbetning. Då kallas det conservation agriculture.

Sju kriterier för regenerativt jordbruk

1983 listade Robert Harwood, en forskare inom livsmedelssystem och chef för Rodaleinstitutet i USA, sju kriterier för att ett jordbruk ska klassas som regenerativt:

  1. Det producerar näringsrika livsmedel med goda skördar
  2. Det bidrar till förbättrad jordhälsa och produktivitet
  3. Det bidrar till förbättrat utnyttjande av växtnäring och med ökad självförsörjning.
  4. Det bidrar till att maximera biologiska interaktioner, till exempel naturlig kvävefixering via baljväxter.
  5. Djurhållningen sker utan användning av hormoner eller antibiotika i förebyggande syfte.
  6. Det bidrar till arbetstillfällen och god skötsel både av arbetskraft, djur, odling och bakomliggande biologi.
  7. Det innehåller djur, framför allt idisslare.

Eftersom vallodling och naturliga gräsmarker kan leverera på mer eller mindre samtliga punkter ovan är termen regenerativt intressant för lantbrukare med nötkreatur. I betesdriften strävar man efter att maximera miljö- och produktionsnyttan genom att flytta runt djuren till olika fållor ofta och låta betet vila länge mellan avbetningarna. Metoden är en del av det som kallas holistic grazing

Många av de regenerativa metoderna ingår också i vad som brukar kallas god jordbrukarsed och används redan mer eller mindre av de flesta jordbrukare i Sverige.

Vanligt med regenerativt på en svensk mjölkgård

Svensk mjölkproduktion är redan idag produktiv tack vare bra skötsel, friska djur, god grovfoderkvalitet och mycket vall och betesmark i produktionen. Stallgödseln återförs i odlingen och användningen av växtskyddsmedel är låg. Ekologiska mjölkföretag använder dessutom inte växtskyddsmedel eller mineralgödsel alls. Betande djur är avgörande för den biologiska mångfalden i odlingslandskapet och där har nötkreaturen och våra mjölkföretag en unik bärande roll. 

Utöver att varje mjölkföretag i snitt genererar åtminstone åtta jobb på landsbygden är mjölkproduktionen en viktig marknad för växtodlingen och säkerställer viktig service som veterinär, maskinservice m.m. på landsbygden. Ekosystemtjänsterna som mjölkföretagen levererar är oerhört värdefulla för samhället. Näringstäta livsmedel, bioenergi, växtnäring, kolinlagring, kulturlandskap och mycket annat. Kvävefixerande grödor som klöver, åkerböna och raps används alla i foderproduktionen och antibiotikaanvändningen är lägst inom EU. Antibiotika används dessutom ej i förebyggande syfte i Sverige.

Lönsamhet, foder och växtnäring de största utmaningarna

Svenska mjölkföretag kan fortsätta sin regenerativa utveckling genom att bli än mer självförsörjande på foder och växtnäring, men som vanligt är lönsamheten i svensk mjölkproduktion en stor utmaning. För att göra framtidens hållbara investeringar i mjölkproduktionen måste lönsamheten stärkas. Om vi ska säkra återväxten av svenska mjölkföretag behöver både ägarskiften och nyinvesteringar dessutom öka. En återväxt av blommande mjölkföretag är en förutsättning för ett hållbart svenskt samhälle i framtiden.

Några svenska aktörer om regenerativt:  

Regenerativt jordbruk – vad är det? | Arla

Vad är egentligen regenerativt jordbruk? (organicsweden.se)

Regenerativt jordbruk - Axfoundation

Regenerativt jordbruk - Sigill

 

Källor:

Regenerative Agriculture: An agronomic perspective. Ken E Giller, Renske Hijbeek, Jens A Andersson and James Sumberg. Outlook on Agriculture 2021, Vol. 50(1) 13–25.