Varför?

  • EU-stödet till skolmjölken är hotat: I EUs nya livsmedelsstrategi Farm to Fork har EU-kommissionen meddelat en översyn av skolmjölksstödet.  Det nya regelverket beräknas träda i kraft 2023. Utvärderingen kommer bland annat att innebära en översyn av till vilka stödet riktar sig och vilka produkter som ska ingå.
  • Det finns indikationer både på EU-nivå och nationell nivå att skolmjölksstödet antingen tas bort helt från EU eller också kommer att gälla vegetabiliska produkter. På nationell nivå förekommer politiska påtryckningar för att Sverige ska tacka nej till EUs skolmjölksstöd liksom Sverige just nu gör till EUs frukt- och grönsaksstöd.
  • Idag använder sig 95 % av alla kommuner sig av skolmjölksstödet. Minskar stödet tror kostcheferna i var fjärde kommun att mjölkserveringen skulle minska i skolan vilket skulle slå hårdast mot de mest utsatta eleverna.
  • Mjölk som måltidsdryck i skola och förskola ger näringstrygghet till barn, särskilt till de yngre och de som inte äter så mycket mat vid varje måltid. En del aktörer och enskilda grupper tycker att mjölk som livsmedel inte behövs, eftersom maten vi äter i Sverige är så pass näringsrik ändå. Men utan mjölk till måltiden skulle många barn inte nå upp till Livsmedelsverkets rekommendationer för flera viktiga näringsämnen.
  • Stödet bör inte omfatta växtbaserade alternativ till mjölk, då dessa varken har samma näringsinnehåll eller miljömässiga fördelar som mjölk.
  • Om skolmjölksstödet kommer att finnas kvar finns det också stor potential till att förbättra och förenkla hur man ansöker. Nästan en fjärdedel av landets kostchefer tycker idag att det är för krångligt.
  • En bra frukost gör det lättare att ta till sig undervisningen och orka med skolan. Ändå äter bara två av tre grundskoleelever frukost dagligen. Bland gymnasieeleverna är det ännu färre – bara hälften äter frukost innan de går till skolan.
  • I Arlas nya undersökning, Frukostbarometern, svarar två av tre rektorer att deras skolor aldrig serverar frukost till sina elever. Samtidigt svarar 97 procent av rektorerna att en bra frukost förbättrar elevernas koncentrationsförmåga.
  • Forskning visar att barn som äter frukost regelbundet presterar bättre i skolan. Kinesiska forskare jämförde kognitiva funktioner (hur vår hjärna hanterar information, bl.a. att minnas, planera, analysera, förstå och använda språk), för barn som nästan alltid åt frukost med barn som inte gjorde det. Resultaten visade att regelbundet frukostintag ökade barnens kognitiva förmåga, de visade helt enkelt upp bättre skolresultat.
  • Alla barn får gratis lunch i skolan. Varje satsad lunchkrona är en samhällsvinst på fyra kronor enligt forskning från Lunds och Stockholms universitet.
  • Av samma skäl som skollunchen infördes, man var orolig för att barnen inte fick i sig den näring de behöver samt att det ingår i ett jämställt samhälle att alla ska ha samma chans i skolan, så är det nu dags att införa gratis skolfrukost.

Budskap

Maten: Mjölk är demokrati och folkhälsa

  • Mjölk innehåller 18 av 22 näringsämnen som vi behöver varje dag.
  • Mjölk och mjölkprodukter minskar risken för våra vanligaste folksjukdomar: Diabetes typ 2 och hjärtkärlsjukdomar.
  • Skolmjölk säkrar att barn får i sig tillräckligt med näring för att orka leka och lära.
  • Mjölk är ett av de mest näringstäta livsmedlen som finns, också i förhållande till sin miljöpåverkan.
  • Mjölk är demokrati. Skolmjölk ingår i bra skolmat och utjämnar skillnaderna i näringsintag hos barn, oavsett bakgrund.

Ladda ner LRF Mjölks valmanifest maten här