Detta görs genom att införa:

  • Eco-schemevall

500 kr per hektar för vall med liggtid mellan 3-5 år.  

  • Utökad betestid för mjölkkor

500 kronor per djur för mjölkkor över 6 månader som har en utökad betestid på 25 %.​

Varför?

  • Vallen är Sveriges största hållbara gröda.
  • Vallen täcker knappt hälften av vår åkermark. 40 % blir foder på våra 3 000 mjölkgårdar.
  • Som vår viktigaste fodergröda ger den fleråriga, odlingsstabila vallen många andra hållbarhetseffekter. Den lagrar in kol, förbättrar jordhälsan och sprider frön.
  • Vallodlingens betydelse för effekter på kolinlagring är väldokumenterad. I jämförelse med ettåriga grödor, så lagrar flerårig vall in upp till 645 kg kol per hektar och år.
  • Om vi ersätter flerårig vall med ettåriga grödor som spannmål, ärter, åkerböna eller linser förlorar vi inlagrat kol.
  • Genom att behålla vallen och idisslarna behåller vi inlagrat kol i marken samtidigt som vi får näringstäta livsmedel.
  • Betesdrift med mjölkkor är ofta en merkostnad för bonden samtidigt som andra länder inte har lagkrav på bete.
  • Klimateffekten av kolinlagring i betessystem kan bidra lika mycket till minskad belastning på klimatet som att minska matsvinnet eller ändra vår kosthållning till aktuella kostråd över en period på 10-20 år.
  • Ju längre tid marken är bevuxen i en växtföljd desto bättre är det för såväl skörden som för markens biodiversitet och multifunktionalitet.
  • Igenväxning är det största hotet mot den biologiska mångfalden i Sverige och därför behöver vi alla betesdjur. 
  • Betesdjuren har stor betydelse både för spridningen av frö via dyngan och klövarnas tramp som både är viktiga för att få igång grodd eller skapa en fröbank i jorden.
  • Marker som har betats har en större spridning på växtarter och är mer resilienta (moståndskraftiga) än marker som endast har skördats.
  • Vall och naturbetesmark ligger ofta i anslutning till varandra och det måste vara lönsamt att sköta helheten.
  • En nyligen publicerad rapport om framtidens jordbruk konstaterar att potentialen att minska klimatpåverkan via utveckling inom vallodling och grovfoderutfodring är stor.
  • Regional och lokal produktion av vall är en avgörande energikälla för lantbruksdjur. I händelse av kris är tillgången till vall kritisk för att hålla uppe lantbruksproduktionen som innefattar djur. Därför måste det finnas incitament för lantbrukare att upprätthålla produktionen av vall.
  • Vall och gödsel är bra substrat i biogasproduktionen som kan bidra till lokal och regional energiförsörjning.

 

Budskap

Miljön: Hållbar mjölk är mer än bara bäst före

  • Svensk mjölk har 60 procent lägre klimatpåverkan än världsgenomsnittet.
  • Användning av antibiotika på svenska mjölkgårdar är världsunikt låg.
  • Svenska mjölkbönder bidrar till ekosystemtjänster som kolinlagring och pollinering som är värda miljarder för samhället.
  • Svensk mjölk är viktig för biologisk mångfald. Naturbetesmarkerna i Sverige är lika artrika som regnskogen i Amazonas.
  • Svensk mjölkproduktion är nödvändig för två av Riksdagens miljökvalitetsmål: Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt djur och växtliv

Ladda ner LRF Mjölks valmanifest miljön här