LRF saknar också tydliga signaler till konsumenterna att det är stora skillnader i klimatutsläpp mellan svenskt och importerat kött. Det svenska köttet har generellt avsevärt lägre klimatutsläpp per kg nötkött, griskött eller kyckling men hamnar ändå inom samma spann som importerade produkter i guiden. Det gör det omöjligt för konsumenten att se att det är skillnad i utsläpp på svenskt och importerat. Guiden missar därför målet med enkla riktlinjer till konsument.

- Det är skillnad på kött och kött. Vårt råd till konsumenten är därför enkelt – när du äter kött, välj svenskt så hamnar du rätt, säger Åsa Odell vice ordförande LRF och ordförande i LRFs köttdelegation.

WWF har utökat köttguiden med en viktig aspekt nämligen i hur stor omfattning antibiotika används i djuruppfödningen.

– Det är rätt att WWF äntligen inkluderar antibiotikaförbrukningen eftersom det är ett mycket bra sätt att mäta hur djuren mår. I Sverige har vi lägst användning av antibiotika i hela EU. Det är för att djuren mår bra, säger Åsa Odell.

Samtidigt är LRF kritiskt till att WWF inte lyssnat på de argument som LRF lagt fram under arbetet med guiden. Nu grundar sig guiden på omodern fakta och gamla beräkningsmetoder. Till exempel saknar LRF helt de analyser som visar positiva klimateffekterna med bete och gräsodling. Även när det gäller analyserna för biologisk mångfald finns stora förbättringsåtgärder vad gäller mätmetoder och att uppdatera statistik.

– För att köttguiden ska vara trovärdig är det nödvändigt att WWF tar till sig av de argument som förs fram. Först då blir guiden tidsenlig och grundad på moderna metoder och ny fakta. Vi förutsätter att det här justeras om WWF vill att guiden ska kunna tas på allvar av branschen, säger Åsa Odell.