Använd LRF:s jakträttsavtal och säkra jakten

Undvik missförstånd och säkra jakten med LRF:s jakträttsavtal. Som medlem får du tillgång till ett juridiskt granskat avtal som ger trygghet för både dig och dina jägare.

Ett skriftligt jaktavtal innebär en trygghet för både markägaren och jägaren vid upplåtelse av jakten. Det är vanligt att markägare inte jagar själva, utan erbjuder andra möjligheten att jaga på deras mark. Genom skriftliga jaktavtal garanteras en gemensam och tydlig förståelse av jaktvillkoren hos alla berörda parter. Ofta baseras överenskommelser om jakt på äldre muntliga avtal, vilket kan resultera i missförstånd och negativa konsekvenser för alla inblandade. Genom att ha tydliga och välformulerade jaktavtal kan man effektivt förhindra missförstånd.

Som medlem i LRF får du tillgång till ett avtal som ger trygghet för både dig och dina jägare. Här får du tips på hur du enkelt kommer igång.

Därför ska du använda LRF:s jakträttsavtal 

Ett skriftligt jakträttsavtal ger trygghet för både dig och jaktlaget, och som LRF-medlem har du avtalet redan i medlemskapet. Avtalet är utformat för att passa både stora och små marker och kan anpassas efter dina behov. 

Så kommer du igång steg för steg 

• Fundera på vad du vill ha med i avtalet.  
• Ladda ner jakträttsavtalet som finns här
• Prata med dina jägare
• Bestäm rutiner för nycklar, passkartor och gästjägare, sådant som ofta leder till frågor
• Skriv in hur ni hanterar skador på gröda eller stängsel och hur ni kommunicerar om något oväntat händer under jakten
• Anpassa avtalet efter dina behov, exempelvis särskilda regler kring viltvård, ersättningar eller vilka som får jaga på din mark
• Skriv under avtalet tillsammans med dina jägare
• Gå igenom avtalet tillsammans med jaktlaget innan jakten drar igång. Prata igenom förväntningar, regler och vad som gäller om det skulle uppstå problem

Ett skriftligt avtal förebygger konflikter 

Med ett skriftligt avtal blir det tydligt vad som gäller kring jakttider, viltvård, ersättningar och ansvar. Du undviker missförstånd och förebygger eventuella konflikter. Du har också ett dokument att luta dig mot om något skulle hända.

Ett bra avtal ger inflytande över:

• Vem som får företräda fastigheten i jaktliga sammanhang: Fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren (jägaren)
• Utfodring av vilt: Om viltet ska få utfodras? I så fall var, när, hur mycket och med vad?
• Jaktens inriktning: Hur mycket och vad ska skjutas?  
• Skadenivåer: Är balansen bra mellan vilt och föda?  
• Skyddsjakt: LRFs avtalsmall ger markägaren rätt att både ansöka om och genomföra skyddsjakt.

Ta möjligheten och se över det avtal du har idag. Vid behov säg upp avtalet skriftligt inom tiden för uppsägning för att reglera ett nytt avtal med de villkor som är viktiga för dig.

Du hittar LRFs avtalsmall för jaktavtal här

Frågor?

Kontakta Eleonore Marcusson, sakkunnig viltförvaltning LRF Mitt, 010-184 42 35, eleonore.marcusson@lrf.se 

Mer information

Huvudregeln är att fastighetsägaren har jakträtten på den mark som hör till fastigheten. Jakten kan upplåtas via avtal till någon annan. Vid jordbruksarrende har arrendatorn jakträtten på arrendestället om inget annat avtalats. Regler om upplåtelse av jakt finns i Jordabalken och Jaktlagen.  

Många äldre jaktavtal är formulerade så att markägaren saknar möjlighet att själv företräda fastigheten när beslut om jakten tas. Det betyder att inflytandet över jakten, och därmed över vilttrycket, har flyttats från markägaren till jägaren. LRFs rekommendation är att det i alla jaktavtal bör vara tydligt formulerat vem det är som rätt att företräda fastigheten i de sammanhang där besluten om jakten tas. 

Vid upplåtelse av jakt bör skyddsjakt undantas för att ge markägaren fortsatt rätt att såväl ansöka om skyddsjakt som att genomföra skyddsjakt.  

Utfodring är en annan fråga som kan regleras i avtalet. Överdriven utfodring orsakar stora skador i både jord- och skogsbruk. Alltför ofta används foder som är direkt olämpligt för viltet. I LRFs avtalsmall för jaktupplåtelse regleras även utfodring av vilt.  

Även om det inte finns något formkrav gällande muntligt eller skriftligt avtal finns det många nackdelar med muntliga avtal. Muntliga avtal är ofta gamla och markägaren har vanligen svagt eller inget inflytande över jakten. Vid konflikt står ord mot ord. LRF rekommenderar därför att muntliga avtal bör sägas upp och ersättas med skriftliga.  

Vid jordbruksarrende 

Om jakten inte följer med jordbruksarrendet är det viktigt att i avtalet för jordbruksarrendet reglera hur viltskador ska hanteras, att arrendeavtalet och jaktavtalet koordineras samt att utnyttja möjligheten att undanta skyddsjakt i jaktavtalet.   

Uppsägning av avtal 

En uppsägning ska lämnas skriftligt om den som blir uppsagd inte skriftligt erkänner att den mottagit och bekräftat uppsägningen. 

Uppsägningen ska delges den som söks för uppsägningen och om denne inte kan nås i sin bostad får uppsägning skickas i rekommenderat brev till rättighetsinnehavarens vanliga adress. Ett exemplar ska dessutom lämnas till en vuxen person i bostaden eller i brevlådan. Uppsägning har skett när de nämnda åtgärderna har vidtagits.   

Avtal som slutits på bestämd tid om minst ett år måste sägas upp skriftligt senast sex månader före avtalet löper ut. Det går att avtala om längre uppsägningstid. Om avtalet inte sägs upp i rätt tid anses det förlängt på tid som motsvarar upplåtelsetiden, dock längst fem år.  

Avtal som slutits på obestämd tid eller tills vidare måste sägas upp för att upphöra att gälla vid det månadsskifte som inträffar närmast sex månader efter uppsägningen: 31 december för att upphöra att gälla 1 juli. Det går att avtala om längre uppsägningstid. 

Avtal som slutits på kortare tid än ett år löper ut vid avtalstidens utgång. Det går att avtala om uppsägningstid och förlängningsrätt.

Avtal som inte upplåtits mot ersättning och gäller tills vidare där kan avtalet sägas upp med skälig uppsägningstid vilket enligt praxis är sex månader. 

Sofia Weimarck
regional kommunikatör
sofia.weimarck@lrf.se
010-184 45 12