Rustar svensk livsmedelsproduktion

När Sverige, på grund av omvärldsläget, växlar om och lyfter behovet av en ökande självförsörjningsgrad, stärkt beredskap och ett tryggare livsmedelsförsörjning fångar Magnus Kagevik bollen. Han är vd för Lantmännen och talade på Vreta Kluster under Framtidsdagen.

– Det är viktigt för landet och svenskarna att vi kan försörja befolkningen med mat under kris och krig. Men det kommer ta tid att ta oss till robust självförsörjning, säger Magnus Kagevik, vd för Lantmännen.

–  Vi ska göra vad vi kan, och så effektivt som möjligt, för att minimera kostnaderna för den beredskap vi behöver som nation. Eftersom vi inom Lantmännen sitter på en stor del av den svenska spannmålsinfrastrukturen är vi naturligtvis måna om att vara med i de lösningar som diskuteras, tillägger han.

Hur ska vi kunna gå från en 50 procentig livsmedelsförsörjning till en livsmedelsproduktion som kan ger 80 %, den nivå som Finland har?

– Det börjar på gårdarna. Att lantbrukare känner framtidstro, att de kan tjäna pengar på sin verksamhet, både idag och imorgon. Då kan vi få en vilja att investera.

Lantmännen ser möjligheter, både inom spannmålsodlingen och djurhållningen i Sverige. I princip kan alla produktionsslag öka med tanke på de möjligheter och behov som finns, framhåller Kagevik och noterar att cirka 50 procent av alla livsmedel som konsumeras inom landet importeras.

Inom vissa områden är Sverige ett exportland. Under ett normalår exporterar vi sex miljoner ton spannmål. Det är något han hoppas ska kunna öka nu när det görs en särskild satsning på export av havre från Norden till både Asien och centraleuropa.

Cirka sex procent av Sverige är odlingsbar jordbruksmark. Vad tänker du om det, nu när vi ska öka livsmedelsproduktionen?

– Vi kan inte bryta ny mark eller ta ner skog för att skapa mer. Det är klart att vi ska säkerställa och använda den för att förse befolkningen med mat. Vi får inte bygga bort jordbruksmarken, betonar Kagevik.

– Men jag ser inte någon begränsning med den produktivitetsutveckling vi har med precisionsodling, utvecklade metoder och nya växtsorter. Vi kan höja avkastningen på de marker vi har. Kom ihåg att vi har mindre åkermark än vi hade för 40 år sedan, ändå producerar vi mycket mer idag.

– Jag ser heller inget motsatsförhållande mellan småskaligt och storskaligt jordbruk. Vi kan ha både och. Men vi måste titta framåt. Hittills har vi haft lite för mycket fokus på det småskaliga. Ska man ha råd att investera och kunna höja effektiviteten i sin produktion behöver man producera mer storskaligt både på djursidan och på spannmålsidan, med bibehållen hållbarhet och god djurhållning.

Det är mycket diskussion om kostråden med bland annat EAT-Lancet rapporten. Hur reagerar du?

– Man har inte tagit till sig uppdraget på fullt allvar. Forskarna måste ju se till vad vi kan producera. Som att vi ska äta mer nötter, i fullständigt ofattbara mängder, när vi knappt har några odlingar idag.

– Att sedan avråda från chark är märkligt. Vi kan inte bara äta filé, kotlettrader och skinka från en gris. Det finns detaljer som passar bättre att bli korv, så har vi alltid gjort. Tidigare har vi tagit hand om allting på ett djur, på ett hållbart sätt och då är charken viktig.

– Jag tror inte de tänkt färdigt, summerar Magnus Kagevik, vd för Lantmännen. I Sverige ska vi äta de näringstäta livsmedel lantbruket kan producera. Har vi överskott ska vi hitta goda exportmöjligheter. 

Framtidsdagen arrangerades av LRF Öst, Vreta Kluster och Agtech Sweden. Övriga talare var Henrik Sjölund, Holmen, Carl Tullberg, ST1, Kristina Nigell, Jordbruksverket, Lovisa Filipsson, HS, Jonas Hellberg, NEPAB och Mats Weinesson, Götala Gård.