– Vi tror att detta kan skapa fler arbetstillfällen och stärka försörjningstryggheten, risken för att produktion flyttar utomlands minskar också, säger Johnny Kjellström, näringspolitisk expert på LRF.

– Och det kommer också att leda till att den globala miljöpåverkan av svensk konsumtion sjunker eftersom det svenska jordbruket har lägre miljö- och klimatpåverkan per producerad enhet än de flesta andra länder.

Johnny Kjellström påpekar att det är viktigt komma ihåg att sedan utredningen presenterades har priserna på insatsvaror i de gröna näringarna nått rekordnivåer. De åtgärder som föreslås i utredningen för att stärka företagens långsiktiga konkurrenskraft och lönsamhet är extra aktuella och angelägna. Men det behövs även snabba åtgärder med anledning av kostnadskrisen, som måste hanteras i särskild ordning av regering och riksdag vid sidan om arbetet med utredningens förslag.

Här är LRFs kommentarer till några av förslagen i Vägen mot fossiloberoende lantbruk:

Grön skatteväxling genom jordbruksavdrag

Utredningen föreslår en grön skatteväxling genom ett så kallat jordbruksavdrag, som innebär en sänkning av inkomstskatten i de gröna näringarna med 2 miljarder kronor. Detta motsvarar alltså ungefär den skatt som branschen betalar avseende diesel. Eftersom utredningen också föreslår att dagens dieselskatteåterbetalning, värd cirka 0,75 miljarder kronor per år (1,93 öre/liter), fasas ut innebär skatteväxlings¬förslaget en positiv skatteeffekt om cirka 1,25 miljarder per år. Detta kan kompensera för den borttagna dieselskatteåterbetalningen, men ska också ses som kompensation för de högre produktionskostnaderna vi har i Sverige på grund av strikt miljölagstiftning, djurlagstiftning, skattelagstiftning med mera.

LRF tycker att det är mycket viktigt att dessa svenska värden tas upp och att det är bra att företagen får betalt för dessa tjänster som leder till en mer hållbar livsmedelsproduktion.

Överväg särskilt stöd för unga

Det måste poängteras att det finns ett antal företag som kommer att drabbas negativt av skatteväxlingsförslaget. Till exempel nystartade företag som ofta går med underskott i början, som kommer att få en negativ kassaflödeseffekt under de år företaget redovisar underskott till följd av ökad kostnad för skatt på diesel.

LRF ser också stora problem för yngre lantbrukare som har svårt att komma in i branschen på grund av dyra investeringar i startskedet. Därför bör regeringen också se över stödsystem med mera för att fånga upp dessa företag, till exempel start- och investeringsstöd.

Ge fler myndigheter främjandeuppdrag

Utredningen föreslår vidare att Jordbruksverket i sitt arbete tydligare ska verka för jordbrukets konkurrenskraft och lönsamhet. LRF anser att detta är positivt, men att fler myndigheter behöver få uppdrag i linje med detta.

Skattebefria rena biodrivmedel 

Utredningen föreslår också att en biopremie införs för att utjämna den prisskillnad som finns mellan fossilt och förnybart drivmedel. Nivån som utredningen föreslår är 2,30 kronor per liter baserat på prisskillnaden mellan FAME och fossil diesel. Denna ersättningsnivå förutsätter fortsatt återbetalning av koldioxidskatt på diesel och fortsatt skattebefrielse för rena biodrivmedel. Vi riskerar annars stora prishöjningar på klimatvänliga drivmedel från och med 2023 om inte rena biodrivmedel undantas från skattekrav. Nya statsstödsregler ändrar förutsättningarna. Därför är det av största vikt att regeringen nu ansöker om skattebefrielse hos EU skyndsamt.

Klimatpremie även till arbetsmaskiner

Utredningen föreslår vidare att klimatpremien för miljöfordon, som i dagsläget endast ges till vissa miljölastbilar och eldrivna arbetsmaskiner, utvidgas så att ersättning även kan ges till arbetsmaskiner som drivs av samma bränslen som gäller för andra miljöfordon det vill säga bioetanol, fordonsgas och hybrider.

Stimulera inhemsk produktion av biodrivmedel

Till detta kommer förslag om att gödselgasstödet och biogasstödet utökas och förlängs. Detta är viktigt för att stimulera inhemsk produktion. Av det biodrivmedel som används i Sverige i dag är den absoluta majoriteten importerat. Sverige har flera konkurrensfördelar när det gäller att producera fossilfria drivmedel och ligger relativt långt fram vad gäller forskning och utveckling inom till exempel biogasproduktion och förgasning. Tillgången till råvaror från bland annat skogen är mycket god i Sverige i ett europeiskt och internationellt perspektiv. Det finns även en potential för att öka produktionen av biogas från stallgödsel.

Håll nere priset på handelsgödsel

Slutligen rekommenderar utredningen att ett verktyg för prissättning på koldioxid på mineralgödsel som importeras till EU från tredje land införs, det vill säga en så kallad Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM). Här vill dock LRF poängtera att priserna på handelsgödsel riskerar att öka om dessa insatsvaror kommer att omfattas av CBAM. Priset på handelsgödsel är redan idag mycket högre i Europa än i resten av världen. Om en CBAM skulle läggas till detta skulle priset skjuta ytterligare i höjden, vilket skulle öka kostnaderna för jordbruksproduktionen i Europa och försämra det europeiska jordbrukets konkurrenskraft gentemot importerade livsmedel. Om CBAM läggs till på handelsgödsel måste även livsmedel omfattas av CBAM för att bevara konkurrenskraften för EU:s lantbrukare. Alternativet är annars att varken handelsgödsel eller livsmedel omfattas av CBAM.

LRFs remissvar hittar du uppe till höger på sidan.
Här finns alla remissvar samlade:
Här hittar du utredningen.