Svenskt lantbruk har en uttalad målsättning om att vara ledande i den fossilfria omställningen. LRF arbetar målmedvetet för ett fossilfritt lantbruk till 2030.

Målsättningen kan jämföras med det klimatpolitiska ramverket – som slår fast att Sverige som helhet ska nå nollutsläpp år 2045, och minska utsläppen med 70 procent till 2030. Även om svenskt lantbruk endast står för en mindre del av de totala utsläppen är det tydligt att svenska lantbrukare ligger i framkant i omställningen. Men vägen mot fossilfrihet är kantad av utmaningar. Så här kan resan sammanfattas i 10 punkter.

1. Fossilberoendet måste minska

Den senaste IPCC-rapporten från FN:s klimatpanel visar att vi riskerar att passera 1,5 grader högre medeltemperatur (jämfört med förindustriell nivå, år 1880) redan inom 10–20 år. Vi närmar oss i rask takt gränsen på 2,0 grader, då oåterkalleliga tröskeleffekter uppstår. Når vi tvågraders-gränsen har vi enligt klimatforskarna inte längre möjlighet att backa bandet.

Det tydligaste budskapet från klimatpanelen är detta: vi måste minska användandet av fossila ämnen. Om vi ska hinna bromsa utvecklingen och undvika ödesdigra och oåterkalleliga klimateffekter måste klimatutsläppen minska.

Från klimatförhandlingarna vid COP26 i Glasgow kommer samma budskap: det är nödvändigt att minska användningen av fossila bränslen för klimatets skull.

2. Svensk mat är ”klimatsmartast” i världen

Svensk matproduktion är i jämförelse med andra länder redan i dag klimatsmart. Nötkött från Sverige har till exempel 25 procent mindre klimatpåverkan än snittet i Europa.

När vi i Sverige importerar mat från andra länder påverkas klimatet negativt, både genom de långa transporterna och genom att mat från andra länder ofta har betydligt sämre miljöprestanda än svensk mat. Ändå är hälften av all mat importerad. Klimatet skulle tjäna på om fler köpte svensk mat. Här kan vi alla bidra – genom att köpa klimatsmart, svensk mat.

3. Fossilberoendet hotar matproduktionen

Även om svensk matproduktion ligger i framkant finns det fortsatta utmaningar. En stor utmaning är att lantbruket i dag är beroende av fossila bränslen för att producera mat. Traktorer och andra arbetsredskap drivs ofta av diesel.

Fossilberoendet är inte bara skadligt för klimatet. Det skapar dessutom ett beroende av andra länder och av ändliga resurser. Fossilberoendet minskar våra möjligheter till en trygg och hållbar matförsörjning.

4. Sverige och världen behöver mer mat

Faktum är att den svenska matproduktionen skulle behöva öka. Enligt den nationella, svenska livsmedelsstrategin ska matproduktionen i Sverige öka fram till 2030.

Den fossilfria omställningen behöver ske samtidigt som matproduktionen från svenska lantbrukare ökar.

5. Kostnaderna har skenat för lantbrukare

Jämfört med ett år sedan har kostnaderna för svenska lantbrukare ökat med drygt 5,5 miljarder kronor. Orsaken till de högre kostnaderna är skenande priser på insatsvaror som foder, gödsel och drivmedel.

5,5 miljarder kronor är väldigt mycket pengar – inte minst för en sektor som redan är satt under hård press.

Svenska lantbrukare klarar inte av att själva bära de ökade kostnaderna. Och hela notan kan inte heller skickas till konsumenterna. Det skulle leda till ökad matimport, och därmed större klimatpåverkan.

Regeringen behöver därför rikta stödåtgärder till svenska lantbrukare, för att de även fortsatt ska kunna vara ledande i omställningen.

6. Den fossilfria omställningen kräver investeringar

I dag är lantbruket fossilfritt till 25 procent. Omställningen till ett helt fossilfritt lantbruk – redan till 2030 – kommer kräva investeringar i nya maskiner, som drivs av förnybara bränslen och som använder ny teknik som optimerar körningen.

Lantbrukets bidrag till klimatomställningen kommer dessutom även kräva investeringar i solcellsanläggningar, biogasanläggningar och mycket annat.

Alla sådana investeringar kostar pengar, vilket i sin tur kräver att verksamheten är lönsam.

7. Svenskt lantbruk bidrar till omställning i andra branscher

Samtidigt finns förväntningar på svenska bönder att bidra till klimatomställningen i andra branscher.

Transportsektorn behöver råvaror till klimatsmarta biobränslen. Biogasanläggningar behöver bränsle i form av restprodukter från jordbruket för att producera värme. Lantbrukens solcellsanläggningar och vindsnurror förväntas bidra med klimatsmart el. Och detta är bara några exempel på hur svenskt lantbruk bidrar till omställning i andra näringar.

8. Lantbrukets klimatutmaning har flera fronter

Utmaningen för svenskt lantbruk är stor. Svenska bönder ska samtidigt klara av att:

  • Öka matproduktionen
  • Klara av skenande priser på insatsvaror
  • Göra egna klimatsmarta investeringar
  • Bidra till klimatomställning i andra branscher
  • Fasa ut fossila bränslen till 2030

Att klara allt detta kan låta som ett omöjligt uppdrag. Och utan omgivningens stöd är det omöjligt. Men om svenska lantbrukare får rätta förutsättningar är det möjligt.

9. Svenskt lantbruk har antagit klimatutmaningen

Nu ser vi hur lantbruk efter lantbruk antar klimatutmaningen. Ladugårdstak fylls med solceller, vindkraftverk kommer på plats, biogasanläggningar tas i drift, klimatsmart handelsgödsel fasas in och biobränslen fyller traktortankarna.

Sveriges bönder står mitt i klimatomställningen. Och de är beslutsamma.

10. Svenska bönder behöver omgivningens stöd

Svenska bönder har en nyckelroll för att vi tillsammans ska klara omställningen, minska beroendet av fossila bränslen och trygga matförsörjningen. För att klara omställningen behöver klimathjältarna inom svenskt lantbruk samhällets och politikens tydliga stöd.

Det är angeläget att svenska bönder har konkurrenskraftiga villkor. Politiken – och vi alla – behöver stötta klimathjältarna inom lantbruket. För klimatets och matens skull.

 

LÄS MER: Några konkreta förslag för hur vi ska klara den förnybara omställningen

LÄS MER: Så möjliggör svenskt lantbruk klimatomställningen i andra näringar