LRF önskade större tilldelning

För första gången har licensjakt på varg beviljats i Södra rovdjursförvaltningsområdet, detta när sex individer får fällas i området kring Södra Gryten i Sörmland. I Örebro län blev tilldelningen jakt i två revir med vardera sex individer.

Reviret Gryten är beläget i ett av landets mest vargtäta områden.

Syftet med licensjakten är att minimera konflikter mellan människa och varg, genom att minska tätheten av vargrevir och antalet vargar där de är som flest. Myndigheten vill även förbättra vargstammen genetiskt genom att underlätta och ge utrymme för en genetiskt viktig varg att få plats i ett redan befintligt vargområde, skriver länsstyrelsen i sitt beslut.

Enligt den senaste inventeringen uppger myndigheten att det inte finns någon genetiskt viktig varg i området. Licensjakten startar den 2 januari 2024 och pågår som längst till och med den 15 februari 2024.

Totalt omfattar licensjakten 2024 sex revir, vilket motsvarar 36 individer. Två av dessa revir finns i Örebro län: Mellersta Tångeråsa och Villingsberg. Östergötland tilldelades ingen licensjakt trots etablering av flera nya revir och stark tillväxt.

Ökad närvaro av varg har varit en stor anledning till avveckling av naturliga betesmarker, som under generationer betats med får och kor. I Södermanland har trenden varit särskilt tydlig med minskande arealer naturbetesmark under de senaste 10 åren. Lantbrukare har uttryckt sin oro inför framtiden. Här är betesdjuren viktiga för att värna de biologiskt värdefulla naturbetesmarkerna och för att utveckla livsmedelsproduktionen i det brutna landskapet.

Minskningen av betesdjur har även varit påtaglig i Örebro län och i Östergötland.

LRF hade önskat en större tilldelning av licensjakt då vargstammen ökar i snabb takt och den behöver kontrolleras och anpassas till lokala och regionala förutsättningar. Regionstyrelserna begär samtidigt att EU sänker vargens skyddsstatus, detta sedan EU-kommissionen öppnat för ”konsultation om vargens skyddsstatus i EU”.

”Lokalsamhällen, forskare och andra intressenter" ombedes inkomma med information om hur förekomsten av varg påverkar samhället. Syftet är att utvärdera om det finns behov av att uppdatera reglerna och införa mer "flexibilitet" står det i anvisningen.

Länen har omfattande skogs- och lantbruk. Landskapet är variationsrikt från slättlandskap till mer skogsdominerande områden samt många sjöar och sjösystem. I skogs och mellanbygd finns framförallt djurhållande lantbrukare, står det i skrivelsen.

Detta landskap omfattar även naturbetesmarker som hävdats i århundraden med höga biologiska värden. Just skogs- och mellanbygd är habitat som även gynnar rovdjur.

Statistiken är även tydlig med en minskning av betesmark och antalet betesdjur. Samtidigt finns en livsmedelsstrategi som syftar till att öka produktionen av livsmedel, djurhållning och animalieproduktion.

Effekten av den stora vargförekomsten blir minskad framtidstro för djurhållande lantbrukare vilket motverkar utveckling av dessa näringar. Konsekvensen av detta blir minskad produktion av livsmedel från djurhållande gårdar samt minskat antal betesdjur i biologiskt värdefulla betesmarker.

För att vända utvecklingen krävs ökade möjligheter att styra etableringar av revir och att kunna skyddsjaga individer som stör djurhållningen. För att göra detta möjlig vill regionstyrelserna sänka skyddsstatusen för varg i EU s art- och habitatdirektiv samt öppna för flexiblare anpassningar nationellt.