• Fosforgödslingen med handelsgödsel ligger på samma nivå som i början av 1900-talet enligt SCB. Den är därmed i medeltal i balans med det som förs bort med skörden för landet.
  • Enligt en rapport från OECD har bara Medelhavsländerna och Österrike bättre kvävebalans för åkermarken än Sverige.
  • Kväveutlakningen har minskat med cirka 25 000 ton eller 30 procent sedan 1985.
  • Minskade kväve- och fosforhalter rapporteras från flera jordbruksbäckar i miljöövervakningen och är statistiskt säkra trender.
  • En studie visar att av Östersjöländerna har Sverige det lägsta kväve- och fosfor-läckaget från jordbruket per capita.
  • Allt fler lantbrukare har bättre rutiner vid kemisk bekämpning vilket minskar risken för rester i vattendrag.
  • I Greppa Näringen har det gjorts 50 000 rådgivningsbesök och 8 av 10 lantbrukare har gjort miljöåtgärder efter rådgivningen.
  • Lantbrukare har investerat stora summor i strukturkalkning med hjälp av LOVA-stödet.
  • Arealen gräsbevuxna skyddszoner längs vattendrag har överträffat arealmålet i Landsbygdsprogrammet.

Och här finns kvar att göra

  • En del av de vattenvårdande stöden i Landsbygdsprogrammet har inte blivit sökta i tillräcklig omfattning, till exempel anpassade skyddszoner.
  • På en del gårdar med mycket djur finns en överoptimal giva  av kväve och fosfor i förhållande till grödans behov.
  • Dikesunderhåll behöver göras på ett sätt som påverkar den biologiska mångfalden så lite som möjligt.


Läs mer i foldern om LRFs vattenarbete.