Vatten

Sveriges jord- och skogsbrukare har sjöar, vattendrag, kustavsnitt och grundvattenmagasin , och i anslutning till, sina marker som de värnar. Dikesunderhåll och bevattning ses som naturliga och självklara delar i företagandet då både för mycket och för lite vatten kan leda till minskad matproduktion.

Till sidomenyn

Så här vill LRF att vattenförvaltningen ska utvecklas 

EUs vattendirektiv ska skydda och förbättra alla vatten i medlemsländerna, men Sverige ställer också högre krav än många andra länder. När Vattenmyndigheten listar de största miljöproblemen så är det övergödning, markavvattning och vandringshinder - tre områden som i högsta grad berör LRFs medlemmar. Vattenfrågan är lika viktig för stad som för land, men åtgärderna och därmed kostnaderna hamnar oftast på landsbygden.

  • LRF ser en risk i att Sverige sätter målen i vattendirektivet så högt att de försvårar målen i den livsmedelsstrategi som riksdagen beslutat och försämrar det svenska lantbrukets konkurrenskraft. 
  • LRF jobbar för att vattendirektivets undantag ska tillämpas för mindre stränga krav och en mer positiv attityd till dikesunderhåll som åtgärd för produktion, miljö och klimatanpassning. 
  • LRF vill se att Vattenförvaltningsutredningen (SOU 2019:66) utvecklas till en proposition för att möjliggöra att Sverige uppnår vattendirektivets förpliktelser samtidigt som alla undantag som är möjliga utnyttjas.   
  • LRF efterlyser också återkoppling från myndigheterna på de insatser som görs av lantbrukare, så att man får ett kvitto på att vattnet faktiskt blir renare med hjälp av det arbete som läggs ner på att exempelvis anlägga våtmarker och skyddszoner.
Till sidomenyn

Det här gör LRF inom vattenvård och klimatanpassning

  • Lantbruket i Sverige har bedrivit ett systematiskt vattenvårdsarbete sedan början av 1980-talet, genom bland annat Greppa Näringen och LEVA – Lokalt engagemang för vatten 
  • LRF tar ledarskap i frågorna kring vattentillgång och bevattning och arbetar för myndigheters och politikers ökade förståelse för konsekvenserna av besluten kring vatten. Det har bland annat lett till enklare regler inom vattenskyddsområden och dikesunderhåll. 
     LRF arbetar för en ökad förståelse för att det behövs en klimatanpassning av odlingen. Enligt myndigheters utredningar kostar den nödvändiga anpassningen tiotals miljarder kronor och LRF försöker möjliggöra investeringar i bevattningsdammar och täckdikning.   
  • LRF och Havs- och Vattenmyndigheten vattenmyndigheternasamarbetar i det vattenvårdsprojektet LEVA, tillsammans med  Jordbruksverket och de regionala Vattenmyndigheterna med lokala åtgärdssamordnare som visat sig vara en effektiv plattform för arbete med vattenvård på landsbygden. 
  • Lantbrukarna bekostar forskning om nya odlingsmetoder med mindre påverkan på vattenmiljön genom att en andel av avräkningspriset på exempelvis potatis, vete och mjölk till lantbrukaren sätts in forskningsfonden Stiftelsen Lantbruksforskning.  

 

Till sidomenyn

Om vattendirektivet

EU:s vattendirektiv beslutades år 2000 och syftar ytterst till att vattnen i Europa ska bli renare och att vattnet ska räcka till alla.  

Den tredje och officiellt sista cykeln i EU:s vattendirektiv är under åren 2021-2027. Liksom i de två tidigare cyklerna finns 25-30 000 svenska sjöar och vattendrag klassade. Statusklassningen och åtgärdsförslagen påverkar landsbygden både genom åtgärder i växtodlingen, i skogsbruket, enskilda avlopp och vandringshinder. Det vatten som ingår i direktivet är sjöar, vattendrag, kustavsnitt och grundvattenmagasin. 

Kopplingen mellan EU:s vattendirektiv och den svenska landsbygden är främst genom åtgärder för att minska näringsläckage från åkermark, åtgärder i skogsbruk och enskilda avlopp men även i vandringshinder. 

Till sidomenyn

Vanliga frågor om vatten

Här är 12 exempel på hur LRF och Sveriges bönder har lyckats i arbetet för ett renare vatten. 

1. Ingen ökning av fosforgödsel på 100 år. Fosforgödslingen med handelsgödsel ligger på samma nivå som i början av 1900-talet enligt SCB. Fosfortillförseln är därmed i medeltal för landet i balans med det som förs bort med skörden. 

2. Kvävebalans i världsklass. Enligt en rapport från OECD har bara Medelhavsländerna och Österrike bättre kvävebalans för åkermarken än Sverige. 

3. 30 procent minskad kväveutlakning. Kväveutlakningen har minskat med cirka 25 000 ton eller 30 procent sedan 1985. 

4. Minskade kväve- och fosforhalter rapporteras från flera jordbruksbäckar i miljöövervakningen och är statistiskt säkra trender. 

5. Bäst av Östersjöländerna. En studie visar att av Östersjöländerna har Sverige det lägsta kväve- och fosfor-läckaget från jordbruket per capita. 

6. Bättre rutiner. Allt fler lantbrukare har bättre rutiner vid kemisk bekämpning vilket minskar risken för rester i vattendrag. 

7. 48 000 miljöåtgärder. I Greppa Näringen har det gjorts drygt 60 000 rådgivningsbesök och 8 av 10 lantbrukare har gjort miljöåtgärder efter rådgivningen. 

8. 50 000 hektar strukturkalkning. Lantbrukare har investerat stora summor i strukturkalkning med hjälp av LOVA-stödet och sedan 2010 har sammanlagt cirka 50 000 hektar strukturkalkats för att minska fosforläckaget. 

9. Gräsbevuxna skyddszoner överträffade målet. Arealen gräsbevuxna skyddszoner längs vattendrag har överträffat arealmålet i Landsbygdsprogrammet. 

10. Tusentals hektar anlagda våtmarker. Under perioden 1995 till 2020 har cirka 14 000 hektar våtmarker anlagts med hjälp av EU:s landsbygdsprogram och LONA-stödet. Utöver det har våtmarker anlagts i LOVA-stödet och dessutom har många lantbrukare anlagt våtmarker på egen hand utanför stödsystem och de syns inte i den officiella statistiken.

11. Fler miljöåtgärder än vad statistiken visar. En enkätundersökning av LRF sommaren 2020 visar ett så kallat positivt miljömörkertal. Det betyder att lantbrukare gör miljöåtgärder i det tysta som inte syns i den officiella statistiken. Exempel på det är att många anlägger våtmarker med egen finansiering, många strukturkalkar med egen finansiering och allt fler använder modern teknik som satelliter eller sensorer för att mäta växtens behov av kväve och kunna variera gödslingen inom fältet för högre skörd och minskad kväveutlakning. 

12. Dubbelt så stor minskning av fosforläckaget. En beräkning av LRF visar att minskningen av fosforläckaget från hela den samlade åkermarken troligen är dubbelt så stor som en tidigare beräkning för perioden 1995 till 2011 visar.

Det svenska lantbruket har successivt minskat sin användning av vatten genom att bland annat investera i dammar för att kunna ta hand om vintrarnas regnvatten. Idag står svenskt jordbruk för endast tre procent (från 4,7 år 1990) av den totala vattenanvändningen i landet. Den svenska industrin står för 70 procent av svensk vattenförbrukning och hushållen för 18 procent. 

Internationellt står lantbruket genomsnittligt för 70 procent av ländernas vattenförbrukning, på grund av exempelvis behov av bevattning. Med tanke på klimatscenarierna så kommer dessa länder få mycket svårt att bedriva jordbruk framåt. 

Mer extremt väder med större variationer i nederbörd kommer att påverka förutsättningarna för livsmedelsproduktion i Sverige under de närmaste decennierna. Förändringarna märks redan idag och innebär utmaningar för både jordbruket och samhället.  

Klimatförändringarna väntas ge större variationer i nederbörd med större variationer i vattentillgång som följd. I framtiden spås nederbördsmönstren förändras med bland annat fler skyfall. Samtidigt tros vattentillgången minska under sommaren, vilket kommer att kräva mer bevattning. Det beror på att avdunstningen kommer att öka när somrarna blir varmare, samt att nederbörden förväntas öka mest under vintern.  

Ökad och mer intensiv nederbörd ställer större krav på jordbrukets vattenanläggningar som diken och täckdiken för att leda bort vatten. Samtidigt kan behovet av att hålla kvar vatten som skydd för nedströms översvämningar eller som bevattningsvatten under torrperioder bli större. 

Lantbruket behöver fortsätta anpassa sig till ändrade förutsättningar, och kunna hantera både brist och överskott på vatten samt förstärka kompetensen inom odlingsteknik för växtskydd. 

Till sidomenyn Till sidomenyn