Förutom var i landet arrendestället är beläget och arrendeställets storlek, beror arrendeavgiften i stor utsträckning på markens skick - framför allt täckdikning, arrondering och jordmån.

Förekomsten av viltskador påverkar också arrendeavgiften och något ni ska ta hänsyn till när ni bestämmer den. Även om vi får uppgifter om var i landet arrendestället är beläget kan det finnas lokala variationer. Närheten till vattendrag har främst betydelse för jordbruksarrenden om det rör sig om specialodlingar (t.ex. och potatis, grönsaksodlingar).

Slutligen kan arrendeavtalets innehåll, framför allt längden på arrendeavtalet, påverka arrendeavgiften. Ett längre arrendeavtal kan generellt sett föranleda en högre arrendeavgift än ett ettårigt avtal utan besittningsskydd, eftersom en längre tidshorisont och besittningsskyddet möjliggör att arrendatorn kan planera sin verksamhet i större utsträckning. 

 Lagen säger endast att arrendeavgiften ska vara skälig. Om ni inte kommer överens och avtalet är förenat med förlängningsrätt ska avgiften spegla fastighetens avkastningsförmåga och lönsamheten i odlingen och då får arrendenämnden avgöra frågan.

Ni kan få en bra första indikation om prisutvecklingen genom att titta på Jordbruksverkets statistik för genomsnittliga arrendepriser för jordbruksmark. Här hittar du den: Arrendepriser på jordbruksmark 2020 - Jordbruksverket.se

För mer omfattande rådgivning, såsom vad arrendepriserna ligger på i just ert fall, behöver ni ta kontakt med en extern expert. LRF ger dig gärna rekommendationer om var du kan vända dig. Hör gärna av dig till oss i den juridiska vägledningen i sådant fall.