1. Har LRF några etiska riktlinjer kring djuromsorg?

Ja LRF har både en värdegrund för djurhållningen och en övergripande policy för djuromsorg och flera andra policys i enskilda frågor. Vi förväntar oss att den som är medlem och förtroendevald följer dem. Men det kan finnas anledning att lyfta dem och göra dem mer synliga. 

2. Vilket ansvar har LRF för att medlemmar och förtroendevalda tar god hand om sina djur?

LRF har inget formellt ansvar för djurskyddet på den enskilda gården, det är alltid djurägarens ansvar eftersom det handlar om enskilda företag. LRF är en medlemsorganisation och stöttar medlemmar som behöver hjälp.

3. Vad gör LRF när ett fall av vanvård eller djurplågeri uppdagas?

När vi får veta att någon missköter sina djur, tar LRFs lokala omsorgsgrupp kontakt med gårdens ägare för att se hur vi kan hjälpa till. Sedan tar praktiskt arbete vid, det handlar om att både säkra djurens och bondens välfärd. Det är viktigt att komma ihåg att en person som missköter sina djur ofta själv mår väldigt dåligt.  

4. Vad gör LRFs  omsorgsgrupper?

LRF har ett väl utbyggt system med regionala omsorgsgrupper med bönder som hjälper och stöttar bönder som av en eller annan anledning har det jobbigt. Det kan handla ekonomiska problem, relationsproblem, psykisk ohälsa, djurskyddsbrister, rovdjursangrepp eller sjukdomsutbrott i besättningen. Man kan handgripligen ta hand om praktiska problem och även lotsa till mer professionellt stöd som psykologhjälp. Också branschföreträdare kan ingå i en omsorgsgrupp. 

5. Kan man uteslutas ur LRF om man vanvårdar sina djur

Nej vi utesluter inte medlemmar. Vi ser det som vår viktigaste uppgift att istället hjälpa djurhållaren att antingen vända utvecklingen till det bättre för djuren eller att avveckla verksamheten under ordnade former. Som förtroendevald har man ett särskilt ansvar att föregå med gott exempel och ta god hand om sina djur. Den som vanvårdar sina djur bör själv ifrågasätta sitt uppdrag i LRF.   

6. Varför uppstår brister i djurhållningen?

Brister i djurhållning kan ha olika orsaker. Ofta handlar det om en lantbrukare som har hamnat i en svår livssituation, skilsmässa, psykisk ohälsa, ekonomiska problem. Det kan finnas många förklaringar, men inget försvar. Vad man då önskar är att lantbrukaren själv har insikt nog att be om hjälp. Eller att någon i omgivningen, granne, vän, den som hämtar mjölk eller djur till slakt, rapporterar detta till omsorgsgruppen eller sin uppdragsgivare. Men, som sagt, att djur blir lidande som en konsekvens av ägarens problem är inget vi kan acceptera.

Varför brister uppstår är en fråga som inte har ställts i de program som Uppdrag Granskning hittills har gjort. Att brister som orsakar djur lidande inte ska uppkomma är självklart. Men varför sådana brister uppstår och vad man kan göra åt dem är viktiga frågor som kan leda till en diskussion kring orsakerna och de förutsättningar som finns att hjälpa dem som av olika anledningar inte klarar att uppfylla lagens alla krav.

7. Vad behöver en djurhållare som inte lyckas uppfylla lagens alla krav?

Inledningsvis måste djuren tas omhand och garanteras den omsorg de behöver.

Djurägaren behöver hjälp och för att kunna ta emot den ska man behandlas med respekt och medmänsklighet. Det kan handla om att man tillfälligt inte orkar med sin arbetsbörda och behöver avlastning, då kan LRFs omsorgsgrupp bistå, eller att man behöver hjälp med en plan för avveckling av en djurhållning som riskerar att successivt försämras.

Att hjälpa djurägaren är den snabbaste vägen mot en lösning för både djuren och djurhållaren. Att vissa regelbrott sedan leder till att djurhållare döms och straffas är samhällets reaktion, men för att lösa situationen för både djuren och djurhållaren behöver alla, såväl myndigheter som andra som engageras i kontakten med djurägaren, koncentrera sig på att stötta och hjälpa och hantera den akuta situationen för djuren.

8. Vad är ett föreläggande?

Ett föreläggande är ett framåtsyftande beslut där myndigheten ålägger en djurhållare att vidta en eller flera åtgärder inom en viss tid för att verksamheten ska uppfylla lagkraven. Förelägganden förekommer på en lång rad områden, utöver djurskyddslagen kan myndigheter besluta om föreläggande enligt miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, foderlagstiftningen, skogsvårdslagen, arbetsmiljölagen, lagen som skydd mot olyckor, bland annat. Ibland behövs ett föreläggande när den enskilde inte följer en myndighets anvisning och ibland kan det behövas för att den enskilde ska kunna få en överprövning av en bedömning som myndigheten gör som den enskilde inte instämmer i.

9. Betyder ett föreläggande med automatik att djuren vansköts?

Ett föreläggande kan beslutas i olika sammanhang och behöver inte betyda att hela djurhållningen är undermålig eller att djuren far illa. Myndigheter beslutar om ett förläggande för mer eller mindre allvarliga brister eller när ett påpekande om att vidta åtgärder inte följs. Det kan i vissa fall också behövas ett beslut om föreläggande när myndigheten och djurägaren är oense om hur lagen ska tolkas. Detta för att en domstol ska kunna ta upp ärendet.

10. Vad innebär djurförbud?

Ett beslut om djurförbud fattas av länsstyrelsen enligt bestämmelser i djurskyddslagen. Det är ett framåtsyftande beslut som ska hindra en djurhållare som till exempel allvarligt försummat tillsyn eller vård från att fortsättningsvis ha djur.

11. Hur kan det komma sig att djurhållare med ekologisk uppfödning har fått förelägganden? Kontrolleras de inte extra ingående?

Djurhållare med ekologisk produktion ingår som alla djurhållare i Sverige i den offentliga kontrollen. Det är i den offentliga kontrollen som förelägganden kan lämnas.

Ekologiska djurhållare kontrolleras utöver den offentliga kontrollen enligt EU-förordningen för ekologisk produktion. I de kontrollerna följs det upp att man följer reglerna i EU-förordningen. Om man är KRAV-lantbrukare så kontrolleras man dessutom enligt KRAV:s regler. Kontrollen av ekologisk produktion är i Sverige delegerad av Jordbruksverket och Livsmedelsverket till privata kontrollorgan. De producenter som uppfyller reglerna får därefter ett certifikat som visar att man lever upp till reglerna för ekologisk produktion.

Ekologiska producenter ska enligt EU-förordningen kontrolleras minst en gång per år, därför är det högre kontrollfrekvens på dessa gårdar än andra gårdar som enbart kontrolleras i den offentliga kontrollen. Utöver den årliga kontrollen så sker också ytterligare slumpmässiga respektive riskbaserade kontroller.

KRAV reglerar själva vad som gäller för att producenter ska få KRAV-certifiera sig, utöver att de behöver uppfylla EU-förordningen för ekologisk produktion. KRAV har alltså själva regler för vad som gäller om man inte följer deras regler. Hur de agerar om producenter får förelägganden är en fråga för KRAV.

Läs mer om KRAV här. https://www.krav.se/aktuellt/uppdrag-granskning/

12. Borde man inte kunna förvänta sig mer av dem som föder upp ekologiskt? De får ju extra betalt för det?

Regelverket för ekologisk produktion innehåller regler som syftar till bättre djurvälfärd. Den årliga tredjepartskontrollen av ekologiska lantbrukare ska kontrollera att producenterna lever upp till det strängare regelverket. Därmed bör man som konsument kunna förvänta sig mer av dem med ekologisk produktion.

LRF anser att det är viktigt att kunna lita på olika märkningar av livsmedel, oavsett om det handlar om KRAV eller något annat. LRF menar att kontrollsystemet i Sverige överlag är mycket pålitligt, både vad gäller den offentliga kontrollen och tredjepartskontroller av ekologiskt. 

13. Enligt Uppdrag Granskning kontrolleras djurgårdar mer sällan än var tionde år (7,5 procents kontrollfrekvens). Stämmer det?
Jordbruksverket och länsstyrelsen har som mål att åtminstone 10 procent av Sveriges samtliga djurhållare ska kontrolleras varje år. Kontrollerna ska genomföras där de bäst behövs och är därför riskbaserade.

Kontrollfrekvensen varierar dock stort mellan olika former av djurhållning. Till exempel har grisgårdar en avsevärt högre kontrollfrekvens än de 7,5 procent som nämns i Uppdrag Granskning. För dessa gårdar är kontrollfrekvensen cirka 37 procent. För besättningar med nötkreatur (mjölk och kött) ligger kontrollfrekvensen på cirka 22% och för fårbesättningar på ca 18 procent. Dessutom kontrolleras varje enskilt djur på slakteriet både före och efter slakt av en veterinär från Livsmedelsverket.

Den statistik som finns hos myndigheterna rörande djurskyddskontroller skulle vinna på att vara mer detaljerad och uppdelad mellan djurslag och produktionsformer. LRF har länge efterfrågat det för att mer träffsäkert kunna göra analyser och sätta in åtgärder på de områden där det behövs. En utvecklad statistik skulle utgöra ett viktigt verktyg för såväl myndigheterna som för oss i näringen och är något vi saknar. Även djurägarna skulle kunna dra mer nytta av de olika kontroller som genomförs idag i sitt utvecklingsarbete.

14. Hur troligt är det att det, utöver de redovisade siffrorna, finns ett mörkertal? Djur som far illa utan att detta upptäcks?

Ett vanligt lantbruk i Sverige omfattas av en lång rad lagar utöver djurskyddslagen, till exempel miljöbalken, EUs livsmedelslagstiftning, foderlagstiftningen, arbetsmiljölagstiftningen etc. Alla dessa lagar innehåller bestämmelser om tillsyn. Inom olika branscher och i handeln har man dessutom särskilda kvalitetskrav inom vilka gårdarna kontrolleras genom bland annat besök. Man har också i större djurhållningar regelbundna besök av veterinär och olika rådgivare. Det innebär att de flesta lantbruk av någon storlek har ett relativt stort antal besök vilket gör det är osannolikt att det skulle förekomma större brister i djurskyddet. Dessutom kontrolleras varje enskilt djur på slakteriet både före och efter slakt av en veterinär från Livsmedelsverket.

15. Visar inte Uppdrag Granskning att djurskyddskontroller verkligen behövs?

LRF tycker att djurskyddskontroller är ett bra och viktigt verktyg för att vi ska få ett kvitto på vår goda djurhållning. Vår bild är att en av anledningarna till att lantbrukare känner sig pressade av kontroller är att de skiljer sig åt mellan län och beroende på vilken kontrollant som kommer till gården. Det skapar en rättsosäkerhet i vissa fall och det är viktigt att ständigt jobba vidare med detta för att bonden ska få ett ökat förtroende för kontrollen. Kontrollens syfte ska vara att hjälpa lantbrukaren att göra rätt, inte att leta efter fel. 

16. Vilket ansvar har länsstyrelsen för djuromsorgen på våra gårdar?

Det är alltid djurägaren som ansvarar för att djuren har det bra och att reglerna som verksamheten omfattas av uppfylls. Den offentliga kontrollen som länsstyrelserna ska genomföra har flera viktiga funktioner genom att både vara ett kvitto på att reglerna efterlevs på den enskilda gården och genom möjligheten att kräva åtgärder när kraven inte uppfylls. Det är också viktigt att länsstyrelsen skaffar sig en helhetsbild över hur olika former av djurhållning ser ut. För att fylla båda dessa funktioner behöver myndigheternas kontroller enligt LRF bli mer likvärdig och rättssäker (laglig, rättvis och proportionerlig). Vi vet också att ett gott bemötande bygger förtroende och gynnar viljan att genomföra de eventuella åtgärder som behöver göras.

17. På vilket sätt menar LRF att djurskyddskontrollerna kan förbättras?
LRF anser att djurskyddskontrollen behöver bli mer likvärdig och rättssäker (laglig, rättvis och proportionerlig). Vi vet också att ett gott bemötande bygger förtroende och gynnar viljan att genomföra de eventuella åtgärder som behöver göras.

Det har i olika utvärderingar av djurskyddskontrollerna, och även i Jordbruksverkets årliga uppföljning visat sig att länsstyrelserna arbetar på olika sätt med kontrollerna. Det kan handla om att man gör många fler kontroller per årsarbetskraft i ett län jämfört med ett annat eller att man jämfört med hur många djur och djurhållare som finns i länet beslutar om fler förelägganden, vilket kan tyda på att man arbetar med ärenden på olika sätt. I utvärderingar som gjorts har man också konstaterat att kompetensen varierar, likvärdigheten brister och att bedömningar görs på olika sätt. Se till exempel nedanstående länkar.

Länkar: