Så säkras god djuromsorg

Det är genom bondens dagliga skötsel och omsorg om sina djur som god djuromsorg säkras. Det är arbetet på gården som har lett till ett av världens bästa djuromsorg och den lägsta antibiotikaanvändningen i hela EU. Det är därför viktigt att det finns tillit till att svenska djurbönder vill och kan leverera god djuromsorg av egen och marknadsstyrd vilja. 

Bevaka ett sakområde för att få ett notismejl när vi publicerar nytt innehåll om det du är interesserad av.

Logga in för att börja bevaka det här ämnet

Bevaka ett sakområde för att få ett notismejl när vi publicerar nytt innehåll om det du är interesserad av.

Logga in för att börja bevaka det här ämnet

Till sidomenyn

Bibehållen god djuromsorg

Grunden för både god djuromsorg och företagsutveckling är ett system byggt på tillit och förtroende, vilket behöver omsättas i både lagstiftning och tillämpning. 

Svensk produktion behöver förutsättningar att med bibehållen god djuromsorg också vara konkurrenskraftig och utvecklas. 

Det mest effektiva och långsiktigt hållbara sättet att nå god djuromsorg är genom att ge företagaren utrymme att utveckla och förbättra djurhållningen på det sätt som passar bäst utifrån den egna gårdens förutsättningar. 

Det behövs en modernisering, förenkling och förändring av den samlade djurskyddslagstiftningen så att den blir mer flexibel och målstyrd med bibehållen god djuromsorg. Reglernas innehåll behöver anpassas så att de går hand i hand med hög konkurrenskraft. Sättet att bedriva djurskyddskontroll behöver anpassas till detta för att tillse rättssäkerhet. 

Djurskyddskontroller ska vara riskbaserade, föranmälda, korrekta och likvärdiga med hög rättssäkerhet. Systemtillsyn (fokus på djuren och helheten i djurens miljö, uppföljning av rutiner, egenkontroll samt åtgärdsplaner) behöver införas då lagstiftningen blir mer målstyrd. 

Svenska djur ska få bibehålla sin goda hälsa. 

Antibiotika ska inte få användas förebyggande till djur utan diagnos. 

Till sidomenyn

Värdegrund för djurhållning

LRF har en hög ambition vad gäller djuromsorg, som är ett av de mervärden svensk djurhållning har och som det finns ett stort engagemang och intresse för hos LRFs medlemmar. 

LRF står bakom den nationella livsmedelsstrategins mål att det ska ske en tillväxt i den svenska livsmedelsproduktionen och att fortsatt höga ambit­ioner inom djuromsorg ska förenas med stärkt konkurrenskraft och lön­samhet. 

LRFs mål är en funktionell, förenklad, mer flexibel och målstyrd lagstift­ning med korrekt, rättssäker och rimlig tillämpning anpassad till lagstift­ningens struktur. Kontroll ska ske med ett helhetsperspektiv, gott bemö­tande och hög kompetens. Detta gagnar såväl djuromsorgen som företagens utveckling, konkurrenskraft och lönsamhet. I lagstiftning och tillämpning ska även avvägning göras med andra frågor som till exempel miljö- och arbetsmil­jöfrågor. 

Den generella nivån på den svenska lagstiftningen ska inte ensidigt höjas. Ökade ambitioner i Sverige ska i första hand utformas som branschkrav baserat på marknadens efterfrågan och/eller genom offentliga ersättningar. 

Sveriges arbete för att EU:s lagstiftning ska efterlevas i alla medlemsstater måste fortsätta. 

Till sidomenyn

Så arbetar LRF

  • LRF arbetar för att få till stånd en svensk djurskyddslagstiftning och tillämpning som medverkar till både god djuromsorg och hög konkurrenskraft. Många viktiga steg på vägen har tagits redan.
  • LRF arbetar för att alla medlemsländer i EU ska implementera och följa EU:s gemensamma lagstiftning på djurskyddsområdet.
  • LRF har skapat en samrådsgrupp för djurskyddskontroll där åtta lantbrukare ger input från fältet och diskuterar med Jordbruksverket om hur djurskyddskontrollerna kan förbättras.
  • LRF driver på för att EUs regelverk ska möjliggöra en säker livdjurshandel, att vi vid import har rätt att kräva tester eller motsvarande för smittor svenska djur är fria från.
  • LRF har påverkat synen på hur antibiotika används till djur inom EU. Det blir en allt mer restriktiv syn på att ge dessa läkemedel till friska djur inom animalieproduktionen. 
Till sidomenyn

Frågor och svar om djuromsorg

Ja, LRF har både en värdegrund för djurhållningen och en övergripande policy för djuromsorg och flera andra policys i enskilda frågor. Vi förväntar oss att den som är medlem och förtroendevald följer dem. Men det kan finnas anledning att lyfta dem och göra dem mer synliga.  

LRF har inget formellt ansvar för djurskyddet på den enskilda gården, det är alltid djurägarens ansvar eftersom det handlar om enskilda företag. LRF är en medlemsorganisation och stöttar medlemmar som behöver hjälp. 

När vi får veta att någon missköter sina djur, tar LRFs lokala omsorgsgrupp kontakt med gårdens ägare för att se hur vi kan hjälpa till. Sedan tar praktiskt arbete vid, det handlar om att både säkra djurens och bondens välfärd. Det är viktigt att komma ihåg att en person som missköter sina djur ofta själv mår väldigt dåligt.   

LRF har ett väl utbyggt system med regionala omsorgsgrupper med bönder som hjälper och stöttar bönder som av en eller annan anledning har det jobbigt. Det kan handla ekonomiska problem, relationsproblem, psykisk ohälsa, djurskyddsbrister, rovdjursangrepp eller sjukdomsutbrott i besättningen. Man kan handgripligen ta hand om praktiska problem och även lotsa till mer professionellt stöd som psykologhjälp. Också branschföreträdare kan ingå i en omsorgsgrupp.  

Nej, vi utesluter inte medlemmar. Vi ser det som vår viktigaste uppgift att istället hjälpa djurhållaren att antingen vända utvecklingen till det bättre för djuren eller att avveckla verksamheten under ordnade former. Som förtroendevald har man ett särskilt ansvar att föregå med gott exempel och ta god hand om sina djur. Den som vanvårdar sina djur bör själv ifrågasätta sitt uppdrag i LRF.    

Brister i djurhållning kan ha olika orsaker. Ofta handlar det om en lantbrukare som har hamnat i en svår livssituation, skilsmässa, psykisk ohälsa, ekonomiska problem. Det kan finnas många förklaringar, men inget försvar. Vad man då önskar är att lantbrukaren själv har insikt nog att be om hjälp. Eller att någon i omgivningen, granne, vän, den som hämtar mjölk eller djur till slakt, rapporterar detta till omsorgsgruppen eller sin uppdragsgivare. Men, som sagt, att djur blir lidande som en konsekvens av ägarens problem är inget vi kan acceptera. 

Varför brister uppstår är en fråga som inte har ställts i de program som Uppdrag Granskning hittills har gjort. Att brister som orsakar djur lidande inte ska uppkomma är självklart. Men varför sådana brister uppstår och vad man kan göra åt dem är viktiga frågor som kan leda till en diskussion kring orsakerna och de förutsättningar som finns att hjälpa dem som av olika anledningar inte klarar att uppfylla lagens alla krav. 

Inledningsvis måste djuren tas omhand och garanteras den omsorg de behöver. 

Djurägaren behöver hjälp och för att kunna ta emot den ska man behandlas med respekt och medmänsklighet. Det kan handla om att man tillfälligt inte orkar med sin arbetsbörda och behöver avlastning, då kan LRFs omsorgsgrupp bistå, eller att man behöver hjälp med en plan för avveckling av en djurhållning som riskerar att successivt försämras. 

Att hjälpa djurägaren är den snabbaste vägen mot en lösning för både djuren och djurhållaren. Att vissa regelbrott sedan leder till att djurhållare döms och straffas är samhällets reaktion, men för att lösa situationen för både djuren och djurhållaren behöver alla, såväl myndigheter som andra som engageras i kontakten med djurägaren, koncentrera sig på att stötta och hjälpa och hantera den akuta situationen för djuren. 

Till sidomenyn
Till sidomenyn

Läs mer

För förtroendevalda

Här hittar du som är förtroendevald material som kan användas i ditt påverkansarbete.

Detta innehåll är endast tillgänglig för förtroendevalda på LRF. Du som är förtroendevald kan logga in nedan för att se innehållet.